29 augusti 2019

En läkemedelsbehandling som höjer nivåerna av kroppens egna cannabisliknande ämnen, endocannabinoider, har lovande effekter på hjärnans förmåga att glömma skrämmande minnen när dessa inte längre är meningsfulla. Detta enligt en experimentell studie från LiU som gjorts på friska frivilliga personer.

När lampan på bilden är röd hör försökspersonen ett obehagligt ljud i hörlurarna och lär sig att koppla ihop den visuella signalen med obehag. När lampan på bilden är röd hör försökspersonen ett obehagligt ljud i hörlurarna och lär sig att koppla ihop den visuella signalen med obehag. Foto Anna Nilsen

 Fyndet väcker hopp om att det är möjligt att utveckla en ny behandling av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Studien publiceras i tidskriften Biological Psychiatry.Leah Mayo, förste forskningsingenjör IKE Leah Mayo. Foto Anna Nilsen

– Vi har använt en medicin som blockerar nedbrytningen av kroppens egna cannabisliknande ämnen, eller endocannabinoider. Vår studie visar att denna kategori av läkemedel, kallade FAAH-hämmare, kan möjliggöra ett nytt sätt att behandla PTSD och kanske också andra stressrelaterade psykiatriska tillstånd. Nästa viktiga steg blir att undersöka om den här typen av medicin fungerar för patienter, särskilt de med PTSD, säger Leah Mayo, postdoktor och ledare för studien, som utförts i professor Markus Heiligs forskargrupp vid Centrum för social och affektiv neurovetenskap vid Linköpings universitet.

Posttraumatiskt stressyndrom uppstår hos vissa personer som upplevt livshotande händelser. Den som är drabbad av PTSD undviker sådant som påminner om traumat, även när faran sedan länge är över. Med tiden blir dessa patienter spända, tillbakadragna och har sömnsvårigheter. Tillståndet är särskilt vanligt bland kvinnor, och då ofta till följd av fysiskt eller sexuellt våld. PTSD har stor negativ påverkan på livet och är svårt att behandla.Genom att mäta aktiviteten i små ansiktsmuskler detekterar forskarna om försökspersonen reagerar med obehag, glädje, förvåning eller andra känslor i experimentet.Genom att mäta aktiviteten i små ansiktsmuskler detekterar forskarna om försökspersonen reagerar med obehag, glädje, förvåning eller andra känslor i experimentet. Foto Anna Nilsen

Den bästa behandlingen i dag är exponeringsterapi. Detta är en behandling där patienten vid upprepade tillfällen exponeras för de traumatiska minnena med hjälp av en terapeut. Detta hjälper patienterna att till slut lära om, så att minnena inte längre förknippas med akut fara. Exponeringsterapi är användbar i vården, men effekterna är begränsade. Många patienter blir inte bättre av behandlingen, och hos dem som blir hjälpta återkommer rädslorna ofta med tiden. Forskarna bakom den aktuella studien ville ta reda på om inlärningen att signaler som påminner om traumat inte längre är farliga, den princip som exponeringsterapi bygger på, kan förstärkas med läkemedel.

Forskarna testade ett läkemedel som påverkar det endocannabinoida systemet, ett system som använder kroppens egna cannabisliknande ämnen för att reglera rädsla och stressrelaterade beteenden. Den experimentella medicinen ökar nivåerna av anandamid, en viktig endocannabinoid, i delar av hjärnan som styr rädsla och ångest. Det sker genom att substansen hämmar ett enzym, FAAH (fatty acid amide hydrolase), som vanligtvis bryter ner anandamid. FAAH-hämmaren som forskarna använde utvecklades ursprungligen för att användas som smärtstillande medel, men hade inte tillräckligt smärtstillande effekter i kliniska studier.När experimentet utförs sitter forskaren och försökspersonen bredvid varandra med en gardin mellan.När experimentet utförs sitter forskaren och försökspersonen bredvid varandra med en gardin mellan. Foto Anna Nilsen

Den aktuella studien var en experimentell studie på friska försökspersoner. Den var randomiserad, placebokontrollerad och dubbelblind, vilket innebär att varken deltagarna eller forskarna visste vilka som fått aktivt läkemedel (16 personer) respektive placebo (29 personer). Efter tio dagars behandling genomgick deltagarna flera psykologiska och fysiologiska tester. I ett av testerna lärde sig deltagarna att associera ett mycket obehagligt ljud, när naglar dras mot en skrivtavla, med en specifik visuell signal –bilden av en röd eller blå lampa. När deltagarna lärt sig att reagera med rädsla på bilden av lampan, fick de upprepade gånger se samma bild, men denna gång utan det obehagliga ljudet. På så sätt kunde de lära om, så att de inte längre reagerade på lampan med obehag. Nästa dag mätte forskarna hur väl deltagarna mindes att lampan inte längre signalerade ett hot. Denna process, att träna bort en inlärd rädsla är vad exponeringsbehandling vid PTSD bygger på.Markus HeiligMarkus Heilig. Foto Peter Holgersson

– Vi ser att deltagarna som fick FAAH-hämmare hade mycket lättare för att minnas att den inlärda rädslan tränats bort. Det är mycket spännande, säger Leah Mayo.

– Många lovande behandlingar som kommer ur grundforskning om psykiatriska sjukdomstillstånd har misslyckats när de prövats på människor. Det har lett till besvikelse inom fältet. Det här är den första mekanismen på länge där lovande resultat från djurstudier verkar hålla måttet när de testat i människa. Nästa steg är förstås att se om behandlingen fungerar hos personer med PTSD, säger professor Markus Heilig.

Studien har finansierats med stöd av bland annat Vetenskapsrådet och the Canadian Institutes of Health Research. Pfizer AB försåg studien med FAAH-hämmare och placebo utan kostnad; företaget hade inget inflytande över studiedesign, analys eller presentation.

Artikeln:Elevated anandamide, enhanced recall of fear extinction, and attenuated stress responses following inhibition of fatty acid amide hydrolase (FAAH): a randomized, controlled experimental medicine trial”, Leah M. Mayo, Anna Asratian, Johan Lindé, Maria Morena, Roosa Haataja, Valter Hammar, Gaëlle Augier, Matthew N. Hill och Markus Heilig, (2019), Biological Psychiatry, publicerad online 13 augusti 2019 (som Article in Press), doi:10.1016/j.biopsych.2019.07.034


Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Norrköping har fått en digital tvilling

Med hjälp av AI och djupinlärning har LiU-forskare tagit fram en digital tvilling av Norrköping. Modellen, som skapar möjligheter att upptäcka staden på helt nya sätt, tar nu plats i en utställning på Visualiseringscenter C.

Kaj Holmberg och Roghayeh Hajizadeh

Effektivisering av snöröjning i städer

Forskare på Matematiska institutionen vid Linköping har tagit fram en matematisk modell om hur snöröjning kan optimeras i svenska städer.

Man som står i en matbutik

Edvin pausade studierna och startade obemannad matbutikskedja

Edvin Johansson pausade studierna på civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi för att starta AutoMat, en obemannad matbutikskedja. Nu är han tillbaka på campus med sin hittills största butik – belägen mitt i det myllrande studentlivet.