22 juni 2023

Linköpings universitet får sammanlagt nästan 57 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att bilda två nya så kallade excellenscenter, dels inom sociologi och datavetenskap, dels inom psykiatri, neurovetenskap och psykologi. Enligt Vetenskapsrådet sker tilldelningen i mycket hård konkurrens.

Markus Heilig. Fotograf: Anna Nilsen
Markus Heilig leder projektet som ska utforska varför folk beter sig på sätt som är till skada för dem, trots att de borde veta bättre.

Vid excellenscentrumen ska forskare från olika områden samlas kring ett tema eller en frågeställning. Runt det ska de bygga upp forsknings- och utbildningsverksamhet.

Forskning kring skadliga beteenden

Vid Linköpings universitet får Centrum för social och affektiv neurovetenskap mest pengar: 29 miljoner kronor under fem år. Projektet leds av professor Markus Heilig.

Grundfrågan som ska utforskas är varför människor så ofta beter sig på sätt som är skadliga för dem själva, trots att de borde veta bättre. Syftet är att belysa mekanismer som ”främjar, förmedlar eller skyddar mot beteenden som leder till skada för en själv.”

Samhällsvetenskap på nytt sätt

Bild på Peter HedströmDet är en spännande tid för samhällsvetare, säger Peter Hedström. Foto Gunilla Lundstrom Nästan lika mycket pengar – knappt 28 miljoner – tillfaller The Swedish Centre for Computational Social Science där Institutet för analytisk sociologi och Institutionen för datavetenskap ska samarbeta.

Det är ett forskningsområde som vuxit starkt de senaste åren tack vare den snabba utvecklingen av digital teknik. Genom analys av stora datamängder kan samhällsvetenskaperna nu ta fram kunskap om komplexa sociala processer i stor skala, till exempel om hur vaccinskepsis uppstår eller hur polariseringen av politiska åsikter uppkommer.

− Det här en mycket spännande tid för samhällsvetare eftersom vi nu för första gången har möjlighet att vetenskapligt ta oss an frågeställningar som tidigare inte kunnat belysas på ett tillfredställande sätt, säger professor Peter Hedström som leder projektet.

Målet är att placera Sverige vid den internationella forskningsfronten inom den här typen av forskning.

Möjlighet till förlängning

Med pengarna vill Vetenskapsrådet bidra till att bygga upp forskningsmiljöer med stor potential för nyskapande forskning. 124 ansökningar har kommit in. Dessa har sedan bedömts av en internationell panel.

Totalt fick 15 projekt på olika lärosäten klartecken. Varje forskningsmiljö får 4-6 miljoner kronor per år under fem år. Efter utvärdering är tanken att det ska finnas möjlighet till ytterligare fem års finansiering.

Kontakt

Forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Antalet behöriga sökande till höstens utbildningar ökade med över 15 procent sen 2025 och när nu första antagningen är klar har andelen antagna till Linköpings...

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.

En kvinna som knäböjer i en trädgård och plockar växter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.