22 juni 2023

Linköpings universitet får sammanlagt nästan 57 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att bilda två nya så kallade excellenscenter, dels inom sociologi och datavetenskap, dels inom psykiatri, neurovetenskap och psykologi. Enligt Vetenskapsrådet sker tilldelningen i mycket hård konkurrens.

Markus Heilig.
Markus Heilig leder projektet som ska utforska varför folk beter sig på sätt som är till skada för dem, trots att de borde veta bättre. Anna Nilsen

Vid excellenscentrumen ska forskare från olika områden samlas kring ett tema eller en frågeställning. Runt det ska de bygga upp forsknings- och utbildningsverksamhet.

Forskning kring skadliga beteenden

Vid Linköpings universitet får Centrum för social och affektiv neurovetenskap mest pengar: 29 miljoner kronor under fem år. Projektet leds av professor Markus Heilig.

Grundfrågan som ska utforskas är varför människor så ofta beter sig på sätt som är skadliga för dem själva, trots att de borde veta bättre. Syftet är att belysa mekanismer som ”främjar, förmedlar eller skyddar mot beteenden som leder till skada för en själv.”

Samhällsvetenskap på nytt sätt

Bild på Peter HedströmDet är en spännande tid för samhällsvetare, säger Peter Hedström. Foto Gunilla Lundstrom Nästan lika mycket pengar – knappt 28 miljoner – tillfaller The Swedish Centre for Computational Social Science där Institutet för analytisk sociologi och Institutionen för datavetenskap ska samarbeta.

Det är ett forskningsområde som vuxit starkt de senaste åren tack vare den snabba utvecklingen av digital teknik. Genom analys av stora datamängder kan samhällsvetenskaperna nu ta fram kunskap om komplexa sociala processer i stor skala, till exempel om hur vaccinskepsis uppstår eller hur polariseringen av politiska åsikter uppkommer.

− Det här en mycket spännande tid för samhällsvetare eftersom vi nu för första gången har möjlighet att vetenskapligt ta oss an frågeställningar som tidigare inte kunnat belysas på ett tillfredställande sätt, säger professor Peter Hedström som leder projektet.

Målet är att placera Sverige vid den internationella forskningsfronten inom den här typen av forskning.

Möjlighet till förlängning

Med pengarna vill Vetenskapsrådet bidra till att bygga upp forskningsmiljöer med stor potential för nyskapande forskning. 124 ansökningar har kommit in. Dessa har sedan bedömts av en internationell panel.

Totalt fick 15 projekt på olika lärosäten klartecken. Varje forskningsmiljö får 4-6 miljoner kronor per år under fem år. Efter utvärdering är tanken att det ska finnas möjlighet till ytterligare fem års finansiering.

Kontakt

Forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

Kvinna står på väg med korsade armar.

Hon vill få robotar att uppföra sig bättre

Forskaren Hannah Pelikan tror att vi kommer att få se ökade konflikter mellan människor och robotar i framtiden. I sin forskning filmar hon vardagliga möten mellan människa och maskin för att se vad som händer.

Två män i en datorhall.

Internationellt samarbete lägger grunden för AI för material

AI skyndar på utvecklingen av nya material. En förutsättning för AI inom materialforskning är storskalig användning och utbyte av data om material. Detta underlättas av en bred internationell standard som forskare vid LiU är med och organiserar.

Kvinnlig doktorand föreläser för masterstudenter i labbet.

Från skiss till robot med artificiell intelligens

Hur utvecklar man en produkt med så lite mänsklig inblandning som möjligt? LiU-studenterna byggde en robot med hjälp av generativ artificiell intelligens.