22 juni 2023

Linköpings universitet får sammanlagt nästan 57 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att bilda två nya så kallade excellenscenter, dels inom sociologi och datavetenskap, dels inom psykiatri, neurovetenskap och psykologi. Enligt Vetenskapsrådet sker tilldelningen i mycket hård konkurrens.

Markus Heilig.
Markus Heilig leder projektet som ska utforska varför folk beter sig på sätt som är till skada för dem, trots att de borde veta bättre. Fotograf: Anna Nilsen

Vid excellenscentrumen ska forskare från olika områden samlas kring ett tema eller en frågeställning. Runt det ska de bygga upp forsknings- och utbildningsverksamhet.

Forskning kring skadliga beteenden

Vid Linköpings universitet får Centrum för social och affektiv neurovetenskap mest pengar: 29 miljoner kronor under fem år. Projektet leds av professor Markus Heilig.

Grundfrågan som ska utforskas är varför människor så ofta beter sig på sätt som är skadliga för dem själva, trots att de borde veta bättre. Syftet är att belysa mekanismer som ”främjar, förmedlar eller skyddar mot beteenden som leder till skada för en själv.”

Samhällsvetenskap på nytt sätt

Bild på Peter HedströmDet är en spännande tid för samhällsvetare, säger Peter Hedström. Foto Gunilla Lundstrom Nästan lika mycket pengar – knappt 28 miljoner – tillfaller The Swedish Centre for Computational Social Science där Institutet för analytisk sociologi och Institutionen för datavetenskap ska samarbeta.

Det är ett forskningsområde som vuxit starkt de senaste åren tack vare den snabba utvecklingen av digital teknik. Genom analys av stora datamängder kan samhällsvetenskaperna nu ta fram kunskap om komplexa sociala processer i stor skala, till exempel om hur vaccinskepsis uppstår eller hur polariseringen av politiska åsikter uppkommer.

− Det här en mycket spännande tid för samhällsvetare eftersom vi nu för första gången har möjlighet att vetenskapligt ta oss an frågeställningar som tidigare inte kunnat belysas på ett tillfredställande sätt, säger professor Peter Hedström som leder projektet.

Målet är att placera Sverige vid den internationella forskningsfronten inom den här typen av forskning.

Möjlighet till förlängning

Med pengarna vill Vetenskapsrådet bidra till att bygga upp forskningsmiljöer med stor potential för nyskapande forskning. 124 ansökningar har kommit in. Dessa har sedan bedömts av en internationell panel.

Totalt fick 15 projekt på olika lärosäten klartecken. Varje forskningsmiljö får 4-6 miljoner kronor per år under fem år. Efter utvärdering är tanken att det ska finnas möjlighet till ytterligare fem års finansiering.

Kontakt

Forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tätt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth Hägg står utanför ingång 23 på Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.