28 oktober 2021

Fjorton forskare vid LiU får tillsammans drygt 64 miljoner kronor i forskningsanslag. Det står klart när Vetenskapsrådet nu har fattat beslut om fördelningen av 1,1 miljard kronor i forskningsmedel till forskare inom medicin och hälsa.

en grov pensel stryks över handryggenSmärtreceptorer i huden aktiveras av grova penslar och nyp. Ett av projekten som får finansiering från Vetenskapsrådet handlar om ultrasnabb smärtsignalering. Foto Charlotte PerhammarForskningsprojekten vid LiU som beviljats anslag i årets ansökningsomgång, som gäller åren 2021–2026, handlar om allt från hälsa vid graviditet till coronavirusinfektion.

Två LiU-forskare har beviljats etableringsbidrag. Linda Bojmar, postdoktor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV), får 6 miljoner kronor fördelat över fyra år för molekylära och cellulära studier av leverns pre-metastatiska nisch vid bukspottkörtelcancer och biomarkörer för metastasering.

Även Pontus Henriksson, universitetslektor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård (HMV), har beviljats 6 miljoner kronor för PRIMI-projektet, som rör främjade av reproduktiv hälsa och hälsosam livsstil efter graviditet hos utlandsfödda kvinnor.

Tolv forskare har beviljats projektbidrag i årets omgång. Mikael Benson, professor vid BKV, har fått totalt nära 6,4 miljoner kronor för forskning om en skalbar strategi för precisionsmedicin vid immunmedierade sjukdomar.

Claudio Cantù, universitetslektor vid BKV, har beviljats 5,2 miljoner kronor till forskning om hur vävnadsspecifik Wnt-signalering driver kolorektalcancer.

Jan Ernerudh, professor emeritus vid BKV, får även han 5,2 miljoner kronor till ett projekt om immuntolerans under graviditet som modell för att identifiera biomarkörer och förbättrad behandling vid multipel skleros.

Marie Larsson, professor vid BKV, har beviljats 5,2 miljoner kronor till forskning om hur hiv infekterar slemhinnorna i livmoderhalsen och tjock- och ändtarm samt immunceller.

Sara Liin, universitetslektor vid BKV, får 5,2 miljoner kronor till ett projekt om strukturbaserad design och utveckling av nya läkemedel mot hjärtarytmi och epilepsi.

Saad Nagi, förste forskningsingenjör vid BKV, har beviljats 5,2 miljoner kronor för att forska vidare om ultrasnabb smärtsignalering hos människa.

Francisca Lottersberger, universitetslektor vid BKV, får 4,8 miljoner kronor till forskning om kromatinrörlighet vid reparation av DNA-skador och tumörformation.

Maria Lerm, professor vid BKV har beviljats 4,2 miljoner kronor för att forska om epigenetiska förändringar i immunförsvaret vid infektion med nya coronaviruset.

Martin Hägglund, professor vid HMV, får 3,6 miljoner kronor till forskning om säker idrott utan skador för barn, ungdom och unga vuxna.

Johan Dabrosin Söderholm
, professor vid BKV har beviljats 2,4 miljoner kronor för att forska om tarmbarriärens roll vid inflammatorisk tarmsjukdom och nya möjligheter för behandling.

Lena Jonasson, professor vid HMV, får projektbidrag om 2,4 miljoner kronor till forskning om det stressade immunförsvaret vid kranskärlssjukdom.

Även Marie Löf, professor vid HMV, får 2,4 miljoner kronor till HealthyMoms2.0 – en digital plattform för att behandla graviditetsdiabetes och förbättra hälsa hos mor och barn.

Senaste nytt från LiU

Studentantalet fortsätter öka – särskilt inom AI och IT-säkerhet

För femte året i rad ökar antalet studenter rejält på LiU. Sedan 2019 är ökningen nästan 40 procent. Fristående kurser är det som ökar mest och särskilt inom aktuella områden som AI och IT-säkerhet.

Vlatko Milic står med sin dator och tittar ut genom ett fönster.

Hans forskning kan leda till ökad matsäkerhet i Sverige

Uppsala eller Linköping? För Eskilstunasonen Vlatko Milic föll valet för 14 år sedan på LiU. Att han skulle bli kvar efter studierna, doktorera och bli forskare var inte självklart. Nu har han inlett forskning som skulle kunna öka Sveriges resiliens.

Person håller en liten glänsande skiva med pincett.

Bättre digitala minnen med hjälp av ädla gaser

Framtidens elektronik kan bli ännu mindre och mer effektiv genom att fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen. Det har LiU-forskare visat i en ny studie.