07 augusti 2025

Behovet av att få mer kunskap och erfarenhet av implementering av industriell symbios i Europa ledde till EU-projektet Coralis – nu är det avslutat. Forskare från LiU har ansvarat för två av projektets huvudområden: forskning inom ledning och utbildning. "Det finns så många möjligheter att använda resurser på ett bättre sätt", säger Marianna Lena Kambanou, biträdande universitetslektor.

Murat Mirata, universitetslektor, och Marianna Lena Kambanou, biträdande universitetslektor, utanför A-huset.
Murat Mirata, universitetslektor, och Marianna Lena Kambanou, biträdande universitetslektor. LiU:s deltagande i EU-projektet Coralis har lett till nya samarbeten, nya projekt och ny kunskap. Fotograf: Victor Berlin

I mars 2025 avslutades det 4,5 år långa projektet Coralis – ett EU-projekt som involverat aktörer från sju länder och totalt sett 29 partners. Syftet har varit att ge ökad kunskap och praktisk erfarenhet av implementering av industriell symbios.

Industriell symbios syftar till ökad resurseffektivitet genom samarbete mellan aktörer. Tillsammans kan man skapa mervärde, till exempel genom att underutnyttjade resurser, så som avfall, restvärme och restprodukter, nyttjas på nya sätt.

– Den huvudsakliga ambitionen med projektet var att implementera industriell symbios, men också att skapa och sprida kunskap som var relevant för implementeringsstadiet av industriell symbios, om svårigheter och sätt att hantera dessa, säger Murat Mirata, universitetslektor, och projektledare från LiU.

Överskottsvärme till växthus

Murat Mirata, universitetslektor, och Marianna Lena Kambanou, biträdande universitetslektor, utanför A-huset.
Murat Mirata, universitetslektor, och Marianna Lena Kambanou, biträdande universitetslektor. "Det finns så många möjligheter till bättre användande av resurser. Men du behöver personer som hittar lösningar", säger Marianna.

Coralis har fokuserat på industrier med hög energianvändning och har haft utvecklingsprojekt i tre separata regioner. I Spanien undersöktes möjligheten att producera kaliumbaserat gödselmedel med hjälp av ny teknik, koldioxid från en närliggande anläggning och med internt avfall. I Italien undersöktes hur biprodukter från metallbearbetning kunde omvandlas till resurser.

I Sverige byggdes ett tio hektar stort växthus i Frövi som delvis drivs av överskottsvärme från en närliggande kartongfabrik. Idag kommer ungefär var tionde svensk tomat från växthuset. Under projektet undersöktes även om det gick att använda koldioxidutsläppen från den närliggande fabrikens panna. I det här fallet kom man dock fram till att det inte skulle fungera bra, varken tekniskt eller ekonomiskt.

– En del av avfallsflödena är faktiskt väldigt svåra att skapa värde av. Projektet har också belyst den typen av saker, säger Murat Mirata.

LiU:s del i forskningsprojektet

LiU har varit involverad i flera olika delar av Coralis. Murat Mirata och Marianna Lena Kambanou har ansvarat för två av projektets huvudområden: forskning inom ledning och utbildning. Tillsammans med andra forskare från LiU har duon undersökt hur företag kan identifiera värdet av industriell symbios, hur man bygger framgångsrika samarbeten, samt vilka förutsättningar som behöver finnas på plats för att säkerställa det förväntade värdet och för att hantera risker. Forskarna har sett över affärsmodeller, prissättning, kontrakt, finansiering, räknat på lönsamhet, strukturer och processer för information och kunskapsutbyte.

– Vi undersökte vilka ledningsstrukturer och processer som behöver finnas på plats så att symbiotiska relationer kan uppstå, men också leverera värde i det långa loppet, säger Murat Mirata.

Den mest klimatsmarta tomaten i Sverige

Industriell symbios bygger i mångt och mycket på samarbeten. Marianna Lena Kambanou lyfter att det finns mycket potential och stora möjligheter till att resurser kan användas mer effektivt. Men man behöver personer som hittar lösningar. Man skulle kunna tro att det räcker om två parter är överens, men sanningen är att det finns många omgivande faktorer med stor påverkan på om saker och ting kan utvecklas eller ej. En av de stora utmaningarna är att många aktörer saknar erfarenhet. Det finns ett behov av att sprida kunskap.

– Industriell symbios kräver att aktörer arbetar med nya aktörer på nya sätt, men också att de arbetar med nya resurser – med andra egenskaper – som de vanligtvis inte arbetar med, säger Murat Mirata.

Ett hinder som företag kan stöta på är att det kan vara svårt att få lån för att finansiera en satsning på ett nytt samarbete.

–Banker har inte tillräcklig erfarenhet. De har inget sätt att utvärdera det. Så vi tittade även på frågor kring finansiering, säger Marianna Lena Kambanou.

Utbildning inom industriell symbios

Murat Mirata, universitetslektor, utanför A-huset.
Många pusselbitar behöver falla på plats för att nå industriell symbios. Murat Mirata berättar att växthuset i Sverige egentligen var planerat till annan ort från början, men markägarna ville inte sälja marken. Därför blev det Frövi istället.
LiU-forskarna har tagit fram ett utbildningsprogram inom industriell symbios och har utbildat olika utövare; kommuner, organisationer, företag och universitet. Målet har varit att öka förståelsen för och främja implementeringen av symbiotiska lösningar i olika branscher.

Del av den nya kunskapen från projektet har implementerats i utbildningar på LiU. Det har tagits fram två nya onlinekurser.

Hur har det varit att arbeta med det här projektet?

– Vi lyckades verkligen forska inom ett område där det har forskats väldigt lite. Dessa ledningsaspekter är viktiga. Hur går man tillväga för att komma överens om priser? Vilka är de viktigaste frågorna när man förhandlar om avtal? Vilka är utmaningarna med att säkra finansiering? Jag tycker verkligen att vi har lyckats få mycket kött på benen i de här frågorna, säger Murat Mirata.

Kontakt

Mer om projektet

Finansiering

Coralis har fått finansiering från Europeiska unionens forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020 under bidragsavtal nr 958337.

Utbildning inom industriell symbios

LiU-forskare som deltagit i projektet

Läs mer om oss och vårt arbete

Senaste nytt från LiU

en man och en kvinna med frack och festklänning

Paret som var med från början förklarar LiU:s framgång

LiU gav dem först möjligheten att leva tillsammans. Sen fick de möjligheten att utvecklas och göra sina karriärer. Karin Fälth Magnusson och Karl-Eric Magnusson har sett LiU växa och lyckas.

Per Frankelius och Karolina Muhrman står framför en skärm och föreläser.

I Smaklabbet möts idéer om framtidens mat

Smarta traktorer som harvar och drönare som hittar ogräs. I takt med klimatförändringarna utmanas matproduktionen. Hur kan tekniken hjälpa oss, och hur kommer maten att smaka? I Smaklabbet utforskas framtidens livsmedel.

Jonas Rohdin, Steve Lien, Martin Vikblad och Chipo Ziyambe.

LiU och Stanford utvecklar drönarteknik för skogsbrandsövervakning

Studenter från Linköpings universitet och Stanford har utvecklat en drönare som kan hjälpa brandmän att bekämpa skogsbränder på ett säkrare och smartare sätt.