24 juni 2025

Förra sommaren identifierades totalt 17 gräsytor på Campus Valla med potential att hysa en blomrik flora om de tillåts växa upp. Bra, inte bara för den biologiska mångfalden och pollinatörer, nu används ängarna också i biologiundervisningen.

Fotograf: Charlotte Perhammar
Utrustade med slaghåv och fjärilshåv traskar en grupp studenter från labbsalen mot en av de ängsytor som deras lärare Karl-Olof Bergman, universitetslektor på avdelningen för biologi, inventerade våren 2024. Studenternas uppgift idag är att fånga insekter och småkryp för att därefter preparera och artbestämma dem.
– Om vi inte haft de här ängsytorna hade vi varit hänvisade till mindre artrika och för uppgiften sämre miljöer, längre bort. Forskning från Storbritannien har visat att det kan vara 50 gånger högre antal av insekter på såna här ytor, jämfört med klippta gräsmattor och just nu blommar det fint, säger Karl-Olof Bergman och stannar upp vid en ängsyta, full av gula blommor.
– Här ser man redan en förändring. Här blommar sommarfibblan i mängder, en rödlistad art, för första gången. Det är jättehäftigt! Det skulle kunna locka hit fibblebin, helt specialiserade på fibblor.

Fotograf: Charlotte Perhammar

– Nu är ju vi en grupp som lägger märke till sånt här. Men jag blir så glad när jag ser de här ängsytor när jag cyklar till universitetet.
Karin Bloom läser andra året på kandidatprogrammet i biologi. Kursen ”Djur och växter i svensk natur: identifikation och formkännedom” är frivillig men för Karin, som har ett stort eget intresse och vill jobba med miljövård efter sin utbildning, har artkunskap ett egenvärde.
– Att gå i naturen och sakna artkunskap är som att få en bok utan att kunna läsa. Man ser bokstäverna men förstår inte vad de betyder, säger Karin Bloom.

Fotograf: Charlotte Perhammar

Historisk ängsmark

Traditionell ängs- och betesmark är en av Sveriges artrikaste miljöer, många växter och djur är beroende av dem för sin överlevnad. Men sådana här marker blir allt mer sällsynta, många har växt igen och blivit skogsmark eller plöjts upp till åkermark.

Ängsytorna på Campus Valla är en del i och ett resultat av det hållbarhetsavtal som tecknats mellan universitetet och fastighetsägaren Akademiska Hus. Om ytorna tillåts växa upp, inte gödslas och sköts med slåtter, har de potential att hysa en blomrik flora.
På Campus Valla, med en historia som ängsmark och med inslag av naturliga gräsmarker finns förutsättningar för att återskapa sådana miljöer.

För studenten Hasse Andersson har biologi varit ett intresse i stort sett hela livet men inte förrän nu blivit något mer än så. Han är tjänstledig från jobbet som processoperatör och läser andra året på kandidatprogrammet i biologi.
– Ängsytorna är jättebra för den biologiska mångfalden. Närheten till undervisningen, att ha dem precis utanför dörren är ett jättefint initiativ. Man ser fler och fler såna här ytor i städernas ytterområden.
I höst planerar Hasse Andersson att också gå kursen ”Praktisk naturvård”.
– Då ska vi lära oss att slå med lie.

Fotograf: Charlotte Perhammar

Senaste nytt från LiU

Jonas Rohdin, Steve Lien, Martin Vikblad och Chipo Ziyambe.

LiU och Stanford utvecklar drönarteknik för skogsbrandsövervakning

Studenter från Linköpings universitet och Stanford har utvecklat en drönare som kan hjälpa brandmän att bekämpa skogsbränder på ett säkrare och smartare sätt.

Många vill läsa program på LiU - antagningsbeskedet är här

Intresset för LiU:s utbildningsprogram har ökat, men totalt sett har något färre antagits jämfört med förra hösten. Samtidigt har vissa program, som Läkarprogrammet och vissa civilingenjörsprogram, tagit in fler studenter.

Studenter från kursen From Lab to Market deltar i rundvandring i labbet

Från labb till marknad med studenters hjälp

I takt med att världen söker hållbara energilösningar har grön vätgas seglat upp som en nyckelspelare i omställningen. Vid Linköpings universitet får studenter nu chansen att arbeta med verkliga utmaningar kopplade till denna teknik.