Lingvistik är läran om språkets struktur, funktion och utveckling. Ekolingvistik är läran om hur språk och natur interagerar, samt hur vi använder språk och bilder för att visa det. Emile Farmer Bellewes har undervisat i dessa ämnen i mer än 15 respektive 8 år.
Han har även ägnat fyra år åt forskning inom ekolingvistisk för att undersöka den språkliga avförtrollningen och återförtrollningen av naturen i Naturvårdsverkets policydiskurs, samt inom genren ”New Nature Writing”.
Ekolingvistik integrerar kritiskt tänkande i miljöutbildning
Människor kan använda bilder och språk på olika subtila sätt för att övertyga andra. Vi kan framställa destruktiva och exploaterande sätt att behandla naturen som något helt normalt, acceptabelt eller till och med ekologiskt fördelaktigt. Ekolingvistik kan användas för att undersöka och sedan ifrågasätta dessa narrativ, Emile Farmer Bellewes förklarar detta ytterligare på följande sätt:
– Ofta ingår flera diskurser och mini-berättelser i texter om och bilder av naturen. Dessa berättelser kan agera som kraftfulla ritningar för hur vi tänker på och agerar mot naturen i praktiken. De är ofta uppbyggda av kluster av specifika representationer och perspektiv som i sin tur kan spåras till specifika val av språkbruk.
Ekolingvistik används inte enbart till kritik; den kan också användas för att hylla berättelser som är ekologiskt positiva och vårdande. Med lite hjälp kan studenter bryta ner och analysera de semiotiska komponenterna i dessa berättelser eller diskurser för att uppmuntra användandet av dem till att motverka ekologiskt destruktiva perspektiv och metoder.
– Ekolingvister är också intresserade av de språkmönster och bilder som formar representationer av naturen som uppmuntrar oss till att skydda och vårda naturen, samt exempelvis de representationer som ingår i genren ”New Nature Writing” där man lyfter fram naturens dynamik och förmåga att reglera sig själv, och därmed utmanar tendensen att se på naturen som en icke-förtrollad, inert, icke-kännande värld av blotta resurser för mänskliga behov.
Kritisk medvetenhet om hur språk kan användas ökar sensitiviteten för ekologiska frågor
Emile Farmer Bellewes tycker att det är viktigt att gå på djupet och förstå miljöberättelser i relation till ett bredare spektrum av ekologiska perspektiv.
– Vi pratar ofta om att elever behöver utveckla kritiskt tänkande som en del i sin utbildning, men kritiskt tänkande kring språk och diskurs har hamnat i bakgrunden. Språk och bilder avgör till stor del vad vi lär oss i livet, samt vilka perspektiv vi utvecklar. Det jag försöker göra är att höja nivån av kritiskt tänkande kring språk och de diskursiva former av kommunikation som omger oss varje dag, särskilt när det gäller ekologiska perspektiv vid denna avgörande tidpunkt.
Han hoppas att dessa idéer kan bidra till en utveckling av språk- och lärarutbildningar så att studenter får lära sig att utveckla en kritisk medvetenhet om språk, för att kunna tillämpa den vid frågor som rör vår behandling av "vårt naturliga livsuppehållande system och de medvarelser vi delar denna planet med."
– Att utveckla färdigheter i kritiskt tänkande i relation till språk, diskurs och bilder är viktigt för att bli en medborgare i ett demokratiskt samhälle. Studenter behöver kunna kritisera, eller positivt bedöma vad de läser och hör från politiker eller läser i tidningsartiklar, eller exempelvis i marknadsföring eller diskurser om ”Black Friday”. De bör vara medvetna om att både politiker och journalister har egna ideologiska perspektiv på världen och att olika mediekanaler har sina egna specifika tillhörigheter.
