19 mars 2024

Forskare på Matematiska institutionen vid Linköping universitet fick nyligen uppmärksamhet i media. I doktorsavhandlingen ”Optimization of Snow Removal in Cities” har de nämligen tagit fram en matematisk modell om hur snöröjning kan optimeras i svenska städer.

Kaj Holmberg och Roghayeh Hajizadeh Fotograf: Carina Stahre

De nordiska vintrarna bjuder på idylliska, vintervita snötäcken, men även en hel del bekymmer. Kraftiga snöfall och bitande kyla där ishalka uppstår ställer till stora problem i vardagen för både allmänhet och samhälle. Det bildas köer och det uppkommer olyckor, för att inte tala om det allmänna missnöje som sprider sig bland samhällsinvånarna år efter år.

Matematisk modell för att optimera snöröjning

Kaj Holmberg, professor vid Linköpings universitet, kände att snöröjningen borde kunna effektiviseras och fick stöd av Vetenskapsrådet samt forskaren Roghayeh Hajizadeh från Iran. Tillsammans har de fokuserat på de återkommande problemen som vinterhalvåret bjuder på och sedan modellerat dem matematiskt för att ta fram lösningar.
– Jag kommer från den kallaste delen av Iran där det också snöar. Jag flyttade hit och insåg att det fanns utrymme för förbättringar inom snöröjningen, säger Roghayeh.
Problem som identifierats för att göra effektivisering av snöröjning möjlig har bland annat varit i vilken ordning gatorna ska tas. Vilket fordon tar vilken gata? Och vilken väg ska de välja? Andra utmaningar har varit att olika vägar behöver röjas av olika typer av fordon som exempelvis cykelvägar och gågator. Genom optimering har forskarna sedan kunnat presentera lösningar för att effektivisera snöröjningen.

Effektivisering för att uppnå de globala målen

Slutsatsen har presenterats i avhandlingen ”Optimization of Snow Removal in Cities” som skrivits av Roghayeh. Avhandlingen förklarar hur man kan beräkna bra vägar för snöröjningsfordonen så att tiden för snöröjningen minimeras. Att kunna effektivisera snöröjningen skulle inte bara vara tidsbesparande utan därmed även minska påverkan på miljön och minska kostnaderna för samhället. Ett betydande bidrag för att uppnå de globala målen som till exempel ”Hållbara städer och samhällen” samt ”Bekämpa klimatförändringarna”. Genom att effektivisera snöröjningen kan man bidra till en hållbar, inkluderande stadsmiljö samt minska utsläppen för att främja miljö och välstånd över hela planeten. Man kan även få bättre framkomlighet, vilket skulle ge effektivare gods- och persontransporter, samt minska olycksrisken och därmed även sänka sjukvårdskostnaderna.

Kommunens uppgift att tillämpa nya arbetssätt

Den största utmaningen framöver ser forskarna inte ligger i själva snöröjningen utan implementeringen av det nya arbetssättet. De har skapat ett verktyg som löser många samhällsproblem men som nu fortfarande står inför en del utmaningar.
– Det är entreprenörerna som kör runt och röjer som borde använda lösningen och deras uppdragsgivare är ofta en kommun, som borde säga åt dem att använda det här verktyget. Och där är vi inte än, säger Kaj.
Trots detta är forskarna hoppfulla inför framtiden. Den teoretiskt svåraste utmaningen, den akademiska forskningen, är gjord. Nu återstår bara användningen av den.

De globala målen

Läs mer om tillämpad matematik

Läs mer om Matematiska institutionen (MAI)

Forskarna bakom verktyget för snöröjning i städer

Senaste nytt från LiU

Bild på Illiad Ultra

Nu invigs LiU:s nya elektronmikroskop

Ett nytt sveptransmissionselektronmikroskop har invigts vid Linköpings universitet. Instrumentet är just nu det enda i sitt slag i världen och ger forskare nya möjligheter att studera material ända ner på atomnivå.

En gata i staden med mycket snö på marken.

Sex LiU-forskare bland världens mest citerade

Sex forskare med koppling till Linköpings universitet finns med på årets lista över världens mest citerade forskare. Totalt uppmärksammas 6 802 forskare från 62 länder och regioner för sitt internationella forskningsgenomslag.

En man som står framför ett kylskåp.

Kylskåp och förpackningar bidrar till att mat slängs

Matsvinn beror inte bara människor utan också på hur kylskåp och förpackningar är gjorda. Det visar en ny studie från LiU. Kylskåp och förpackningar måste utformas utifrån hur människor faktiskt beter sig, menar forskarna.