Det konstaterar Johan Varenius, verksamhetsledare på Agro Sörmland som har gjort en jämförande studie av olika metoder för att hålla viltet borta från odlingsmark.
− Skyddsjakten hade ingen mätbar effekt där vi gjorde våra mätningar. Säg att det är 50 vildsvin i ett område. Man skjuter ett och tar hem det. Senare kommer de andra 49 tillbaka. Det kan göra att man missbedömer effekten av skyddsjakt, sa Johan Varenius när han höll ett föredrag på Brunnby lantbrukardagar i Västerås.
Skyddsjakten är en av flera åtgärder som kan bidra till att minska skadorna. En aktiv jakt under ordinarie jakttid behövs för att hålla vildsvinsstammen nere på lämpliga nivåer.
Upprätta en plan
− Viltskadorna är viktiga att mäta, men man behöver också göra inventeringar över hur mycket vilt som finns i markerna. Utifrån det kan det upprättas en plan med lämpliga mål både för vilt och grödor.
Projektet Rätt insats – minskad skada pågick under två år mellan 2023 och 2024 och leddes av Agro Sörmland i samarbete med Hushållningssällskapet, Lantmännens odlingsrådgivning VäxtRåd och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Skördebortfall
I Sörmland finns mycket jordbruk och skogsbruk. Det finns också mycket klövvilt som kan orsaka skador och skördebortfall. Upp till sex frilevande klövviltsarter kan lantbrukaren möta på sina fält.
− Bilden av höga viltpopulationer har blivit ganska normaliserad. Rätt förvaltat tror jag att alla tycker att det är okej. Men det får inte påverka jord- och skogsbruket för negativt. Det behövs en balans.
Testområden
Projektet bestod av tolv testområden runt om i länet. Varje testområde bestod av fyra fält med höstvete. På tre av fälten bedrevs olika skrämselåtgärder. Varje testområde hade också ett nollfält, där inga åtgärder vidtogs. De olika metoderna var skyddsjakt, en statisk skrämselapparat som avger ljud samt skrämman ”Hulken” som i intervaller blåser upp sig och ger ifrån sig ljud- och ljussignaler.
− Vi kunde se att skrämselfunktionerna hade störst effekt. Ju mer stök, desto mindre vilt. Viltet tycker inte om det som är oberäkneligt, oväntade förändringar. Att det kommer störningar och att de återkommer oregelbundet är något som får effekt.
Djurens rörelser
De studerade även hur djuren rörde sig på fälten. Till exempel var skadorna större i kanterna än i mitten, eftersom de känner sig mer skyddade där.
Agro Sörmland samarbetar med olika aktörer kring utvecklingsprojekt inom jordbruk, bland annat Agtech Sweden vid Linköpings universitet. Johan Varenius uppmanar alla markägare, lantbrukare och jägare att engagera sig i frågan om viltskador:
− Det finns ganska lite kunskap kring hur stort skördebortfallet är. Som lantbrukare finns det mycket att vinna på att själv mäta skadorna och räkna viltet på sin mark, säger Johan Varenius.
