Matavfall uppstår i flera led: på gårdar, i butiker, på restauranger och hemma i hushållen. Hushållen står för en stor del.
Även om Sverige har blivit bättre på att minska matavfall, hamnar fortfarande mycket i förbränning i stället för att användas till biogas. Roozbeh Feizlyfte fram att källsortering, alltså att sortera matavfallet direkt där det uppstår, är avgörande för att lyckas.
– Hushållen är den största källan, sa han, och därför är det viktigt att börja där.
Han förklarade hur biogasprocessen fungerar: först sorterar vi matavfallet, sedan samlas det in, förbehandlas och till sist omvandlas det till biogas genom rötning.
– Om vi sorterar och samlar in rätt, kan vi ta till vara så mycket energi som möjligt, sa Roozbeh Feiz.
Han lyfte också att det kan vara svårare och dyrare att samla in matavfall i glesbygden eller mindre orter.
För att kunna mäta och förbättra systemet berättade Roozbeh Feiz om så kallade KPI:er (nyckeltal). De kan mäta till exempel hur mycket energi vi får ut, hur mycket näring vi kan återföra och hur stort klimatavtryck systemet har. Tack vare dessa mätningar kan vi jämföra olika lösningar och se vad som fungerar bäst.
– KPI:erna hjälper oss att se var vi behöver bli bättre och hur vi kan utveckla systemet, förklarade Roozbeh Feiz.
Han avslutade med att prata om att biogas har stor potential i hela världen. Även om systemen kan se olika ut, är biogas ett av de mest effektiva sätten att ta hand om matavfall och samtidigt få ut energi.
