10 december 2020

Forskare använder sällan överlevandes egna skildringar, berättelser och vittnesmål från Förintelsen i vetenskapliga undersökningar. Det visar en ny rapport framtagen av Forum för levande historia, skriven av forskare vid Linköpings universitet och Malmö universitet.

Fotograf: frantic00

I rapporten Vittnesmål från Förintelsen och de överlevandes berättelser undersöker Malin Thor Tureby, biträdande professor i Historia och Kristin Wagrell, nydisputerad kultur- och samhällsforskare, hur vittnesmål från Förintelsens överlevande definierats samlats in och använts under perioden 1939–2020. Det är den första kartläggningen i sitt slag som gjorts i Sverige.

Trots att det finns tillgängliga arkivsamlingar med vittnesmål och berättelser från Förintelsen använder forskare sällan dessa i vetenskapliga undersökningar, visar rapporten.

– I rapporten har vi framförallt visat vilka diskussioner som har förts i en internationell kontext om samlingar och berättelser om och med de överlevande. Med utgångspunkt i dessa diskussioner efterlyser vi ett tydligare fokus på de överlevandes roll i efterkrigstidens samlande och förmedlande verksamheter, men även forskning som använder det material som har samlats in under de gångna 75 åren och som utgår från de överlevandes perspektiv och erfarenheter, säger Malin Thor Tureby.

Malin Thor Tureby och Kristin Wagrell presenterade rapportens resultat vid ett seminarium anordnat av Forum för levande historia. Se seminariet här.

Vittnesmål från Förintelsen och de överlevandes berättelser

Läs mer och ladda ned rapporten.

Senaste nytt från LiU

Två händer som håller i röstkort.

Lokala partier har blivit en självklar del av kommunpolitiken

Lokala partier fokuserar ofta på konkreta frågor i sitt närområde. De blir allt fler och över tid har de fått större stöd bland väljarna. Forskning visar dessutom att de överlever längre än man tidigare trott.

Några personer som befinner sig i ett rum.

ERC miljoner till två LiU forskare för framtidens energilösningar

LiU-forskarna Nara Kim och Catherine Aitchison, båda vid Laboratoriet för organisk elektronik, har i hård konkurrens tilldelats varsitt ERC Starting Grant på cirka 18 miljoner kronor över fem år.

Rasmus Åhman, forskning inom perioperativ vård och utfall efter operation. Målet på lång sikt är att förbättra prognosen för patienter som opereras i Sverige.

Utbildningsnivå starkast kopplad till överlevnad efter höftfraktur

Utbildningsnivå är den socioekonomiska faktor som har starkast samband med överlevnadsgraden efter akut höftkirurgi. Det visar en studie från LiU på 58 000 personer.