10 december 2020

Forskare använder sällan överlevandes egna skildringar, berättelser och vittnesmål från Förintelsen i vetenskapliga undersökningar. Det visar en ny rapport framtagen av Forum för levande historia, skriven av forskare vid Linköpings universitet och Malmö universitet.

Fotograf: frantic00

I rapporten Vittnesmål från Förintelsen och de överlevandes berättelser undersöker Malin Thor Tureby, biträdande professor i Historia och Kristin Wagrell, nydisputerad kultur- och samhällsforskare, hur vittnesmål från Förintelsens överlevande definierats samlats in och använts under perioden 1939–2020. Det är den första kartläggningen i sitt slag som gjorts i Sverige.

Trots att det finns tillgängliga arkivsamlingar med vittnesmål och berättelser från Förintelsen använder forskare sällan dessa i vetenskapliga undersökningar, visar rapporten.

– I rapporten har vi framförallt visat vilka diskussioner som har förts i en internationell kontext om samlingar och berättelser om och med de överlevande. Med utgångspunkt i dessa diskussioner efterlyser vi ett tydligare fokus på de överlevandes roll i efterkrigstidens samlande och förmedlande verksamheter, men även forskning som använder det material som har samlats in under de gångna 75 åren och som utgår från de överlevandes perspektiv och erfarenheter, säger Malin Thor Tureby.

Malin Thor Tureby och Kristin Wagrell presenterade rapportens resultat vid ett seminarium anordnat av Forum för levande historia. Se seminariet här.

Vittnesmål från Förintelsen och de överlevandes berättelser

Läs mer och ladda ned rapporten.

Senaste nytt från LiU

Två manliga forskare framför en dator.

Nyckelmekanism i embryoutveckling gör cancer mer aggressiv

Tumörceller vid tjocktarmscancer utnyttjar en viktig signalväg som normalt styr embryoutveckling. Nu visar forskare hur ett protein som styr utvecklingen av armar och hjärta bidrar till att göra cancercellerna mer benägna att sprida sig.

Berättelser från betongen som berikar forskningen

Emma Dominguez använder sin konst för att synliggöra livet i miljonprogrammen. Nu bidrar hon till akademin via REMSO – där subjektiva berättelser blir kunskap och konst blir ett sätt att tänka annorlunda.

Två forskare i renrummet.

Stort steg för platt och justerbar optik

Genom att noga placera nanostrukturer på en plan yta har forskare vid LiU markant förbättrat prestandan för så kallade optiska metaytor i ledande plast. Det är ett stort steg för reglerbar platt optik.