03 november 2025

Vad är det som gör social dumpning möjlig? Forskare undersöker fenomenet där vissa kommuner flyttar socialt utsatta invånare till andra, ofta perifera, delar av landet. Utifrån forskningen väcks nya frågor: möjliggör tomma bostäder social dumpning och hur hanterar kommunerna det?

Människor som går i olika riktningar

De senaste åren har flera kommuner larmat om att de tar emot socialt utsatta bostadssökande från ekonomiskt starkare kommuner, så kallad social dumpning. Det är en komplex företeelse som forskare på Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), Linköpings universitet, strävar efter att förstå i forskningsprojektet ”Social dumpning mellan centrum och periferi: utbredning, politiska mekanismer och levda erfarenheter”.

Porträtt på leende kvinna framför en grön vägg.
Anna Kallos.

– Vi vill förstå fenomenet social dumpning i stort och det innebär att vi undersöker olika aspekter – från hur det påverkar individer till hur det möjliggörs och hanteras av olika aktörer, säger Anna Kallos, doktor i sociologi och ny forskningskoordinator på CKS.

Hon studerar specifikt vad som utmärker de kommuner som ”dumpar” och de kommuner som tar emot bostadssökande. Det gör hon genom att fokusera på bland annat demografi, marknad och policy.

Även om studien fortfarande pågår och därmed inte har ett färdigt resultat så pekar intervjuerna med kommuner och kommunala bolag mot speciellt en aspekt av social dumpning: tomma bostäder.

Bostadsbrist och rivningsvåg

Inte sällan pratas det om bostadsbristen i Sverige och visst är det brist på bostäder i vissa delar av landet, framför allt i storstadsregionerna. Men på flera håll, speciellt på mindre orter där befolkningen minskar, råder i stället det motsatta. Där står många fastigheter tomma.

I kommuner med tomma bostadsbestånd finns en uppfattning att dessa kan möjliggöra social dumpning, har Anna Kallos sett i sina intervjuer. En möjlig lösning blir att ta bort tomma fastigheter, snarare än att renovera eller sälja dem. Men oron för social dumpning är inte ensam orsak till den rivningsvåg vi ser, poängterar Anna Kallos.

– De stora behov av rivningar som många mindre kommuner står inför belyser även en rad andra frågor, så som en krympande befolkning och ändrad demografi.

Rivningar i sig är kostsamma, och i slutändan blir det här både en kostnadsfråga och ett strategiskt dilemma för kommunerna.

– Det här är en stor fråga för många kommuner, men den har hamnat i skymundan nationellt, i skymundan av bostadsbristen, säger Anna Kallos.

Kunskap för kommuners strategiska beslutsfattande

Det här har lett till en ny studie inom ramen för projektet. Studien fokuserar på vad som utmärker små kommuner som har beslutat att riva delar av sitt bostadsbestånd, varför och vilka konsekvenser det kan få. Vad innebär det till exempel för en plats, dess invånare, deras trygghet och sammanhang?

Kunskapen är viktig inte bara för att belysa en för kommunerna stor utmaning, utan också för att hjälpa dem att planera framåt, menar Anna Kallos.

– Det behövs ett tydligare kunskapsunderlag som kan stötta kommunerna i deras strategiska beslutsfattande. Hur kan kommunerna hantera tomma lägenheter och de stora finansiella och planeringsmässiga utmaningar de innebär?

Om forskningen

Social dumpning mellan centrum och periferi

Studien är en del i forskningsprojektet ”Social dumpning mellan centrum och periferi: utbredning, politiska mekanismer och levda erfarenheter” som leds av Maria Persdotter, universitetslektor i socialt arbete på CKS.

Projektet, som är finansierat av Forte, undersöks bland annat om och i vilken utsträckning social dumpnings praktiker förekommer, vilka politiska och strukturella mekanismer som ligger bakom och hur social dumpning i praktiken går till i sändande och mottagande kommuner.

I artikeln

Forskning vid Centrum för kommunstrategiska studier

Senaste nytt från LiU

Vy över Wadströms Exploranation Laboratory

LiU tar stort kliv uppåt i global hållbarhetsrankning

Linköpings universitet klättrar nästan 200 placeringar och landar på plats 156 i QS World University Rankings: Sustainability 2026. Rankningen mäter hur världens lärosäten bidrar till hållbarhet och är en av de mest betydelsefulla globalt.

Cellkärnans form påverkar effekten av cancerbehandling

Cancerceller med en cellkärna som lätt deformeras är mer känsliga för läkemedel som skadar dna. Det visar en ny LiU-studie. Fynden kan också förklara varför en kombination av vissa cancerläkemedel kan ge sämre effekt.

LiU-forskare letar lösningar för lantbrukets klimatomställning

Att ställa om lantbruket för att minska klimat- och miljöpåverkan kan kosta pengar. Men det finns för lite data att ta välgrundade beslut på - både för banker och bönder. I ett nytt projekt vill forskare vid LiU hitta lösningar.