21 augusti 2020

Genom att undersöka gener från dopamin och serotonin-systemen hos djungelhönskycklingar har forskare vid Linköpings universitet hittat en orsak till att hönsens optimism varierar.

Röd djungelkyckling
Fotograf: Sam Hurenkamp
Att djur varierar i kognitiv kapacitet är inget nytt, men varför de gör det är inte klarlagt. Variationen finns även inom arter, där individer kan vara mer snabblärda, flexibla och ha ett en positivare inställning till omvärlden.

Frågan blir då, kan man prata om optimism hos djur? Hanne Løvlie är biträdande professor vid institutionen för fysik, kemi och biologi och har lett studien som undersöker detta.
Ja, genom att jämföra djurs beteenden gentemot tvetydiga signaler som ligger mellan signaler med känt värde, så kan man faktisk mäta optimism vetenskapligt, också hos djur. Det blir som när man frågar en människa om ett glas med vatten är halvtomt eller halvfullt, säger hon.

Genom att lära hönsen att vit färg är belönande medan svart inte är det, har forskarlaget sedan kunnat studera hur reaktionen blir till färgen grå.
Djungelhöns är anfadern till våra domesticerade höns och vi har använt dem i många år för vår kognitionsforskning, inklusive forskningen kring vad som förklarar optimism, säger Hanne Løvlie.

Den nyligen publicerade studien undersökte därför hur variation i en rad kognitiva drag är kopplade till variation i genuttryck. Clara Gómez Dunlop förklarar varför studien främst fokuserade på monoaminsystemen dopamin och serotonin.

Dessa signalsystem är ofta kopplade till beteenden och kognition. Vi ville därför undersöka rollen gener i dessa system har för den kognitiva variationen hos hönsen, säger hon. Clara är tillsammans med Robert Boddinton första-författare till studien.

Foto Sam HurencampGener kopplade till dopamin och serotonin-systemen visade sig vara viktiga pusselbitar i att förstå hönsens kognition.
Vad vi såg var att en av de dopaminreceptorgener vi undersökte var kopplad till hur optimistiska kycklingarna var. Vi såg också att några av de generna undersökta från serotonin-systemet var kopplade till hur kognitivt flexibla kycklingarna var i ett relativt svårt inlärningstest, säger Laura Garnham, doktorand vid IFM under Hannes handledning.

– Detta tyder på att underliggande skillnader i genuttryck i dessa signalsystem kan hjälpa oss förstå varför individer skiljer sig i kognitiva drag. Det förbättrar vår förståelse för djurs kognition, och visar på likheter som även observerats hos människan, säger Hanne Løvlie.

Här hittar du studien.

Hur mäter man en kycklings optimism?

Genom att färgkoda matskålar har forskare hittat en metod.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Nätverk för att mäta enighet bland forskare växer

2023 gick LiU med i ett världsomspännande försöksprojekt för att mäta hur eniga forskare är i brännande vetenskapliga frågor. Efter ett lyckat test har antalet lärosäten som anmält intresse mer än fördubblats. Samtidigt har projektet sina kritiker.

Jonatan Forslund och Emma Lundberg står vid ett bord och tittar på materialprover.

Hundratals material – i ett och samma rum

I Linköpings universitets eget materialbibliotek finns möjlighet att lära sig mer om olika material, dess egenskaper – och hur de känns. Med över 1500 prover samlade i ett och samma rum ger det LiU:s studenter en stor fördel.

Manlig person på stadsgata.

Förmånsbilar leder till fler och större fordon

När bensinpriset skjuter i höjden så är det medelinkomsttagare som först ändrar beteende. Det visar en landsomfattande studie vid LiU och VTI. Forskning visar även att skatterabatten på förmånsbilar leder till ökat bilinnehav samt större bilar.