21 augusti 2020

Genom att undersöka gener från dopamin och serotonin-systemen hos djungelhönskycklingar har forskare vid Linköpings universitet hittat en orsak till att hönsens optimism varierar.

Röd djungelkyckling
Sam Hurenkamp
Att djur varierar i kognitiv kapacitet är inget nytt, men varför de gör det är inte klarlagt. Variationen finns även inom arter, där individer kan vara mer snabblärda, flexibla och ha ett en positivare inställning till omvärlden. 

Frågan blir då, kan man prata om optimism hos djur? Hanne Løvlie är biträdande professor vid institutionen för fysik, kemi och biologi och har lett studien som undersöker detta. 
Ja, genom att jämföra djurs beteenden gentemot tvetydiga signaler som ligger mellan signaler med känt värde, så kan man faktisk mäta optimism vetenskapligt, också hos djur. Det blir som när man frågar en människa om ett glas med vatten är halvtomt eller halvfullt, säger hon.

Genom att lära hönsen att vit färg är belönande medan svart inte är det, har forskarlaget sedan kunnat studera hur reaktionen blir till färgen grå. 
 Djungelhöns är anfadern till våra domesticerade höns och vi har använt dem i många år för vår kognitionsforskning, inklusive forskningen kring vad som förklarar optimism, säger Hanne Løvlie.

Den nyligen publicerade studien undersökte därför hur variation i en rad kognitiva drag är kopplade till variation i genuttryck. Clara Gómez Dunlop förklarar varför studien främst fokuserade på monoaminsystemen dopamin och serotonin.

Dessa signalsystem är ofta kopplade till beteenden och kognition. Vi ville därför undersöka rollen gener i dessa system har för den kognitiva variationen hos hönsen, säger hon. Clara är tillsammans med Robert Boddinton första-författare till studien. 

Foto Sam HurencampGener kopplade till dopamin och serotonin-systemen visade sig vara viktiga pusselbitar i att förstå hönsens kognition. 
Vad vi såg var att en av de dopaminreceptorgener vi undersökte var kopplad till hur optimistiska kycklingarna var. Vi såg också att några av de generna undersökta från serotonin-systemet var kopplade till hur kognitivt flexibla kycklingarna var i ett relativt svårt inlärningstest, säger Laura Garnham, doktorand vid IFM under Hannes handledning.

– Detta tyder på att underliggande skillnader i genuttryck i dessa signalsystem kan hjälpa oss förstå varför individer skiljer sig i kognitiva drag. Det förbättrar vår förståelse för djurs kognition, och visar på likheter som även observerats hos människan, säger Hanne Løvlie.
 

Här hittar du studien.

Hur mäter man en kycklings optimism?

Genom att färgkoda matskålar har forskare hittat en metod.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.