25 september 2020

Professor Gerhard Andersson är psykolog och psykoterapeut samt en av världens mest citerade forskare. Numera är han också knuten till institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid LiU. Han lämnar därmed Karolinska institutet.

Gerhard Andersson.
Gerhard Andersson, en av världens mest citerade forskare, satsar mer tid på LiU och institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper. Anna Nilsen
- Jag tyckte faktiskt att jag var färdig med att pendla till Stockholm. Varenda måndag sedan 2007. Man kan ju ganska lätt föreställa sig hur det känns, säger han.
Gerhard Andersson bedriver forskning kring metoder för kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet. Behandlingsmetoder för olika besvär kopplade till allt från tinnitus till hjärtsvikt. Det har visat sig vara mycket framgångsrikt.
- Det är inte inom så många områden som vi kan säga att svensk forskning är världsledande. Men här är vi faktiskt det, säger han.

En kliniker

Man tittar upp från bokGerhard Andersson släpper inte det kliniska arbetet. Arkivbild från 2014.  Foto Vibeke MathiesenSamtidigt har Gerhard Andersson varit noga med att arbeta kliniskt, de senaste sexton åren har han jobbat på timbasis på öronkliniken i Linköping och tidigare i Uppsala.
- Det var klinikchefen som föreslog att vi borde göra det lite mera permanent. Efter diskussioner med prefekten Anders Fridberger kom vi fram till en lösning.
Gerhard Andersson byter sin 30-procentiga tjänst som gästprofessor och forskare vid Karolinska Institutet, mot en 30-procentig tjänst på BKV, han fortsätter sitt kliniska arbete på öronkliniken och resterande tid fortsätter han liksom tidigare att vara knuten till psykologprogrammet vid LiU och till institutionen för beteendevetenskap och lärande.

Vad vill du göra på BKV?
- Uppdraget är att hjälpa till och dra i gång saker inom den öronrelaterade forskningen. Jag har även lite samarbeten med Markus Heilig inom psykiatrin. Jag har inte haft så mycket samarbeten med psykiatrin tidigare. Jag tänker också att jag ska fördjupa samarbeten med sjukvården i Linköping.
Andersson har en gedigen akademisk bakgrund med två doktorsexamina, över 700 vetenskapliga artiklar och ett tjugotal böcker bakom sig. Han är mottagare av Nordiska medicinpriset. Och han har även ett slående brett register där han har forskat på hörselnedsättningar hos äldre inom psykologi samt psykiatri, balans och tinnitus inom medicin.

Världens mest citerade

Sedan 2016 listas han som en av världens en procents mest citerade forskare.
- Ärligt talat så har jag mina studenter och doktorander att tacka för det. Jag brukar säga att de valde mig som forskningsledare. Jag fick några doktorander och studenter som var intresserade av behandlingsmetoder på distans via internet.
Själv hade han en ganska skeptisk hållning.
- Ja, både till terapi på distans och till internet. Men det gjorde också att jag drog i rätt bromsar. Nu har vi gjort flera studier som visar att KBT via internet kan ha samma effekt som att träffa en terapeut.

Vilka ”bromsar” menar du att du drog du i?
- Framför allt att vi inte har kommersialiserat. Men som en konsekvens av att satsa på teknik utan att vara alldeles för intresserad av den har vi gjort ganska mycket, tack vare medarbetare som är mycket smartare än jag. Vi har hållit oss på en teknisk grundnivå där vi inte har låtit oss fascineras av allt spännande man kan göra med en dator. I stället har vi satsat på våra metoder.

Foto Anna NilsenOch vad var det som hände?
- Om man började att satsa på internetbehandling 1998 så var det rätt kort. Det genererade anslag, och mängder av olika projekt. Många stora förändringar är generationseffekter, att man är i rätt tid på rätt plats. Det låter drygt att säga det. Men vi är fortfarande världsledande. Ta sömnbesvär, till exempel. Första kontrollerade studien av behandling via internet, den gjorde vi. Hade det varit en dålig idé så hade det stannat där, 2004, som en enskild rapport.
Med metodiken säkrad har de kunnat beta av en rad olika områden, som depressioner, besvär av ryggont eller cancer och mag/tarmsjukdomar och inte minst tinnitus.

Mycket av det här låter som kroppsliga besvär, hur hänger det ihop?
- Jättemånga människor har ont i ryggen. Men en andel av dem har dessutom stora besvär av dem. Tinnitus drabbar tio—femton procent av den vuxna befolkningen. Men bara två—tre procent har problem. Och det är besvär som slår på beteendemönster och leder till undvikanden, nedstämdhet, ångest.
Hur löser man det?
- Vi har olika modeller för förändrade beteendemönster. Det handlar om förhållningssätt som gör att folk mår bättre. Vi har gjort studier på tvångssyndrom och depression, social ångest och generaliserad oro. Det går inga vattentäta skott mellan dessa. Man kan ha både depression och ångest och stress. Och sömnproblem. Vi har skapat metoder för att skräddarsy behandling efter person.

"I bland undrar jag"

De goda resultaten har till och med förvånat honom själv:
- Ja, i bland undrar jag faktiskt hur det kan funka. Jag är ju psykoterapeut. När de har tid hos mig så är det när jag har tid. Men en internet-behandling kan du göra när du själv har tid. Du kan gå tillbaka och läsa igen, eller se en video. Vi har gjort studier, och i de här fallen ser vi ingen skillnad. Självklart finns det tillfällen då det finns behov av att träffa någon. Men metoderna går att kombinera.

Skateboard

Foto Anna NilsenSom forskare har Gerhard Andersson tagit ett ganska brett grepp, och han hänvisar till ett samtal han hade med sin handledare som doktorand.
- Han sa åt mig att han alltid fått höra att man skulle fokusera på en sak, men det hade han inte klarat. Det var för tråkigt. Jag har djupet inom psykologin i min tinnitusforskning och så bredden inom terapin och internet-behandling.
Nu när Gerhard Andersson inte behöver pendla till Stockholm kanske han får mer tid till sitt fritidsintresse, att åka skateboard.
- Det är väldigt nyttigt. När man balanserar två meter upp i luften på kanten av en ramp så kan man inte tänka på något annat!

Kontakt

Här arbetar Gerhard Andersson

Senaste nytt från LiU

Kaj Holmberg och Roghayeh Hajizadeh

Effektivisering av snöröjning i städer

Forskare på Matematiska institutionen vid Linköping har tagit fram en matematisk modell om hur snöröjning kan optimeras i svenska städer.

Man som står i en matbutik

Edvin pausade studierna och startade obemannad matbutikskedja

Edvin Johansson pausade studierna på civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi för att starta AutoMat, en obemannad matbutikskedja. Nu är han tillbaka på campus med sin hittills största butik – belägen mitt i det myllrande studentlivet.

Person (Jie Zhou) pekar på en datorskärm.

Ny värld av 2D-material öppnas

Material som är extremt tunna får ovanliga egenskaper som gör dem lämpliga för bland annat energilagring, katalys och vattenrening. Nu har forskare vid LiU utvecklat en metod där hundratals nya 2D-material kan skapas.