Wrams Gunnarstorp utanför Bjuv i Skåne är ett familjeägt skogs- och lantbruksföretag med skogs- och jordbruksmark fördelat över tre gårdar. Sedan 2007 driver de en biogasanläggning, trots begränsad tillgång till djur för gödselproduktion.
Rudolf Tornerhjelm intresserade sig mycket för biogödseln som kommer efter biogasprocessen:
− Vi får ut 45 000 kubikmeter gödsel som vi kan använda på våra odlingar och distribuera till andra. Men det är en utmaning att distribuera gödseln utan att behöva köra lastbilar fram och tillbaka, berättar han.
Importerade maskiner
Genom att använda näringsvatten från Ekobalans avvattning av biogödsel som växtnäringskälla och kontrollera blandningen med teknisk övervakning så uppnår man en precision i spridning.
Spädningen med vatten hämmar ammoniakavgång vilket leder till ett bättre utnyttjande av kvävet i gödseln.
Samverkan
Som oftast i ett kretslopp så hänger allt samman. Söderåsens Bioenergi (som i dag ägs av Rudolf Tornerhjelm och ST1 Biokraft) startade biogasanläggningen i ett samarbete med Energikoncernen E.ON och det danska biogasföretaget Bigadan. Bristen på substrat löstes genom samverkan med den närliggande livsmedelsindustrin, Findus. Nu används en kombination av gödsel från ko och gris, hushållsavfall och bland annat fett från fettavskiljning i biogasprocessen.
− Vi hanterar 50 000 kubikmeter råmaterial per år, med tillstånd för upp till 65 000 kubikmeter. Och biogasanläggningen är kopplad till det svenska gasnätet, vilket underlättar mycket, sammanfattar Rudolf Tornerhjelm.
Bioraffinaderi
Samarbetet med Ekobalans har lett till utvecklingen av ett slags bioraffinaderi för fraktionering (separation) av framför allt fosfor och kväve ur biogödseln, alltså de näringsrika ämnen som blir kvar efter rötningen i biogasanläggningen.
− Vi kan separera 95 procent av fosforn till en fast fraktion, medan 75 procent av kvävet stannar i våtfasen, även kallas näringsvatten. Det gör det möjligt att täcka grödans hela kvävebehov utan att överskrida maxdos för fosfor, säger Gunnar Thelin från Ekobalans.
De har bland annat tagit fram en biogödsel i pelletsformat av den fasta fasen, som en färdig produkt för trädgårdsgödsel.
Utmaningar
Trots framgångarna finns utmaningar, särskilt för fastfasen. Torkning kräver mycket energi, och processen är tillfälligt pausad. Enligt Gunnar Thelin på Ekobalans handlar det om att hitta rätt skala och marknad:
− Vi behöver volym, lägre produktionskostnad och tid för teknisk optimering. Det är också svårt att konkurrera med konventionella gödselproducenter som inte betalar för sin miljöpåverkan, säger han.
Rudolf Tornerhjelm tillägger:
− Det här är inget experiment längre. Det behöver en industriell tillämpning.
Wrams Gunnarstorp har investerat i ett system där vatten från en grävd vattenreservoar blandas med näringsvattnet från biogödseln i ett pumphus för vidare transport till ett bevattningssystem med rör till fälten. Spridningen sker ofta och med precision, vilket gynnar grödans tillväxt och minskar ogräs.
Vattenreservoar för framtiden
En stor investering är den nya vattenreservoaren, fem hektar bred och upp till sju meter djup. Den samlar dräneringsvatten från åkrarna och tillrinning från skogen på åsen.
− Vi vill visa nästa generation att vi tog ansvar. Reservoaren kan användas vid skogsbränder och för bevattning. När vattnet går tillbaka ut på åkrarna, så minskar det näringsläckaget till havet, säger Rudolf Tornerhjelm.
