Miljö och levnadsstandard
I inledningen till avhandlingen beskriver Chu Wanjun hur den egna familjen på 1990-talet flyttade från utkanterna av elva miljoners-staden Wuhan till ett bostadsområde nära centrum. Familjen fick det bättre materiellt, men började också leva på ett mindre hållbart sätt. Tidigare hade all mat tagits om hand, nu slängdes ofta det som blev över.
Chu Wanjun.
- Och så skaffade mina föräldrar en bil och började köra överallt. Bland annat fick jag skjuts till och från skolan varje dag, minns Chu Wanjun.
Två decennier senare är den erfarenheten utgångspunkten för avhandlingen On the other side of change: Exploring the role that design can play in retaining sustainable doing. En central slutsats är att det är lika viktigt att behålla ett hållbart beteende som att förändra ett agerande som inte är det. Och att förändringar i människors beteende vare sig det är positivt eller negativt, ofta uppstår i tider av större förändringar i livet runtomkring (som familjens flytt och ökade levnadsstandard).
- Tidigare designforskning har mest fokuserat på förändring, delvis beroende på att de flesta forskare kommer från västvärlden och utgår från behoven där. I utvecklingsländer är levnadsstandarden visserligen lägre, men livet ofta mer hållbart, och då är det lika viktigt att behålla ett hållbart levnadssätt, säger Chu Wanjun och exemplifierar med att cykla eller gå jämfört med att åka bil.
Astronauter och studenter
I avhandlingen återfinns sex fallstudier av till exempel astronauternas matkonsumtion på rymdstationen ISS (studerat genom offentliga dagböcker), matkonsumtion i Kina under coronapandemin och hur utbytesstudenter i Linköping köper, tillagar och äter mat. Det gemensamma temat är just mat, hållbarhet och hur design kan underlätta ett önskvärt beteende.
Mathantering på rymdstationen ISS.
I en studie undersökte Chu Wanjun med hjälp av en studentgrupp mikrovågsugnsrummet i det nya studenthuset. Trots att huset är nybyggt och har prisats för sin hållbarhet, visade undersökningen stora möjligheter till förbättringar. Det är till exempel ofta svårt att se vilka ugnar som är lediga och på grund av placeringen används flera av dem i praktiken sällan.
- Det är en sak att utforma något för att det ska användas på ett visst sätt, men något annat hur människor verkligen agerar. Bra design bör ta hänsyn till det och sedan följa upp hur saker fungerar i praktiken, säger Chu Wanjun.
Och matkonsumtionen under coronapandemin, blev den mer eller mindre hållbar?
- Det är svårt att säga. Å ena sidan var det vanligt att köpa stora mängder mat och bunkra i början av pandemin, å andra sidan blev många noggrannare med att ta hand om rester och inte slänga så mycket, säger Chu Wanjun som lät sina vänner i Wuhan föra dagbok under nedstängningen vintern och våren 2020.
Ramverk för design
De empiriska delarna av avhandlingen leder fram till ett teoretiskt ramverk för hur forskare och praktiker kan se på design ur ett hållbarhetsperspektiv. Ramverket använder Chu Wanjun i sin tur för att utveckla en praktisk ”verktygslåda” för att arbeta med hållbar design. Bland verktygen finns bland annat av ett antal viktiga frågeställningar om hållbarhet inför nya designarbeten.
I avhandlingen finns flera nyskapande och kanske kontroversiella delar, som betoningen av att bibehålla ett hållbart beteende och användningen av aktivitetsteori som grund för det teoretiska ramverket. Chu Wanjun har fått många frågor om detta på vetenskapliga konferenser och räknar med en hel del diskussion under disputationen också.
- Men jag gillar utmaningar och är inte rädd för risken att misslyckas. Min avhandling är bara första steget på min forskning, säger han.
