Ingen tron men väl en kunglig pall

Det var rektor Jan-Ingvar Jönsson som hörde av sig till avdelningschef Alessandra Di Pisa på Malmstens på Campus Lidingö med en mycket speciell beställning. Den var inte så detaljerad men ändå kittlande: ”gör en pryl som kan fungera som gåva till Hans Majestät Konungen. Den ska överlämnas när han deltar i vårt 50-årsfirande.”

- Man känner en viss nerv när man får en sådan beställning. Pulsen går upp, det måste ju bli något speciellt, minns Leo Johannsson på Malmstens, som blev projektledare i en

grupp bestående av Simon Bågstam, Jonas Wallinder, Martin Altwegg och Inger Oppmark.

Frågan för arbetsgruppen blev alltså ”vad är vi bra på?” och den som känner till medarbetarna och studenterna på Malmsten vet att de kan göra många saker. Lådor och boxar till exempel. Så något att lägga i en snygg trälåda, kanske? Men hur många fina gåvor i fina askar eller boxar får inte en kung? Risken är stor att lådan läggs bland många andra lådor på ett lådlager.

- Vi kom fram till att det vore roligare om gåvan kunde användas, att det var något som kunde stå för sig själv.

Något som kungen kan ha användning av, förklarar universitetslektor och campusråd Leo Johannsson.

- Så vi kom att tänka på kungens intresse för jakt. Vi föreslog en jaktpall till rektor, förpackad i en snygg låda. ”Strunta i lådan”, sa rektor, ”en jaktpall blir perfekt!”

Stadig och vacker

Resultatet av några veckors arbete är en ganska traditionell jaktpall, mest för att en jaktpall ser ut som den gör av en anledning - den ska fungera ute i skogen. En trebent pall, eftersom en sådan står stadigt på ojämnt underlag. Ben i ask, som är ett starkt trä, mässingsbeslag och en förstärkt skinnsits med skinn från Tärnsjö. Och som kronan på verket - en knopp i svarvad masurbjörk. Så hög funktionalitet i vackert material. Men det där med masurbjörken höll på att välta projektet.

- Vi hade kort om tid på oss och det här fick göras utöver ordinarie arbetsuppgifter så när vi upptäckte att vi inte hade en tillräckligt stor bit masurbjörk på lager blev det lite stressigt, säger Leo Johannsson.

Men det är bra att ha vänner och vänners bekanta och hos en svarvmästare nere i Nässjö fanns en optimal bit masurbjörk som med hjälp av en konsthandlare på tillfälligt besök transporterades till Stockholm.

- Ja, det har blivit många som engagerat sig i pallen. Det har också svetsat samman oss på campus och tillfört en massa energi. Det har varit inspirerande mitt i all stress, konstaterar Leo Johannsson.

Ett stöd för livet

Ingen i arbetsgruppen är jägare men funktionaliteten i en jaktpall var ändå lätt att förstå. Men sedan tillkommer önskemålet att pallen också ska vara vacker. Ska det till exempel vara trä eller lättmetall i benen?

- Vi diskuterade varenda detalj och gjorde avvägningen mellan funktion och estetik. Vi tycker att vi har kommit fram till en bra balans – pallen kommer att fungera bra och hålla länge, men den är också väldigt vacker. Den är dessutom helt unik, endast tillverkad i ett exemplar! Och anpassad till dess ägares kroppslängd, förklarar Leo Johannsson.

En jaktpall behöver inte nödvändigtvis bara användas i skogen. Den kan vara skön att ha med på långa promenader eller vid framtida rundvandringar på till exempel jubilerande universitet. Under arbetets gång framkom dessutom fotografiska bevis på att kungen lånat ut sin gamla jaktpall till drottning Silvia. Hon använde den som käpp efter en fotoperation. För att pallen/käppen inte ska komma på avvägar finns en inlasrad inskription på ett av benen.

Är det då livstids garanti på pallen?

- Vi vet att den håller väldigt länge. Möjligtvis kommer skinnet i sitsen att nötas ut med tiden, trots att det kommer från Europas kanske bästa garveri och har stöd av en stärkande väv under, säger Leo Johannsson.

Och historien om den kungliga jaktpallen kommer alldeles säkert att leva länge på Malmstens. Det blev en riktigt bra pall, men det har också varit ett mycket roligt uppdrag som inneburit många diskussioner och skapat härlig energi i gruppen!

Den kungliga jaktpallen överlämnades vid Kungens besök på Linköpings universitet den26 maj och enligt rektor Jan-Ingvar Jönsson mottogs den väl:

- Hans Majestät blev väldigt glad över gåvan, han blev nyfiken på hur den var konstruerad och menade att den kommer säkert väl till pass. Det blev till och med ett leende när han konstaterade att den var framtagen av kollegorna på Malmsten. Däremot fick kungen inte tid att provsitta på grund av ett pressat tidsschema.