27 maj 2024

Den 20–21 maj samlade Centrum för medicinsk humaniora och bioetik forskare för ett nätverksmöte inom medicinsk humaniora. Mötet syftade till att främja dialog och utbyte mellan forskare och gav stort presentationsutrymme för juniora forskare.

Personer i samtal runt ett mötesbord
CMHB vid Linköpings universitet var värd för Svenskt nätverk för medicinsk humanioras möte i maj 2024. Jenny Widén

Den 20-21 maj var Centrum för medicinsk humaniora och bioetik (CMHB) vid Linköpings universitet värd för nätverksmötet för Svenskt nätverk för medicinsk humaniora (SNMH). Mötet hölls i konferensytan Kronan i Studenthuset på Campus Valla och samlade cirka 30 forskare från olika svenska universitet. Syftet med mötet var att främja dialogen mellan det svenska medicinhumanistiska fältet och andra icke-anglosaxiska medicinhumanistiska fält i Europa som ibland är mindre representerade inom forskningen.

Ett porträtt av Māra Grīnfelde
Māra Grīnfelde, forskare vid Lettlands universitet, tyckte att mötet var inspirerande.Jenny Widén

Internationella talare

För att stärka denna dialog bjöd CMHB in tre internationella huvudtalare: Māra Grīnfelde och Uldis Vegners, båda forskare vid Lettlands universitet, samt Aristotle Tympas, Professor vid Atens universitet.

Māra Grīnfelde uttryckte sin uppskattning:
– Jag tyckte att det var ett utmärkt möte. Jag visste inte att det fanns så många platser i Sverige där man kan forska inom medicinsk humaniora. Jag fick mycket information och träffade många forskare inom fältet. Sammantaget var det ett mycket inspirerande evenemang och jag vill rikta ett stort tack till organisatörerna som var väldigt välkomnande, sade Māra Grīnfelde.

Juniora forskare i centrum

Förutom de internationella gästernas presentationer fick även övriga deltagare möjlighet att presentera sin forskning. Presentationstiden prioriterades för juniora forskare, något som uppskattades av doktoranderna Allan Lidström från Göteborgs universitet, Kätlin Koik från Umeå universitet och Kristina Humphreys från Uppsala universitet.
– En av de saker som SNMH-nätverket ger är erfarenheten av att titta på samhällsfrågor utifrån olika disciplinära bakgrunder. Jag tycker att det alltid är bra med dialog med forskare utanför sin egen disciplin och det är en viktig färdighet att lära sig prata med olika människor, sade Kristina Humphreys.

Kristina betonade även vikten av flera perspektiv.
– När jag lyssnade på Allans presentation igår och han nämnde en teori som jag nyligen har läst om, såg jag den från ett nytt perspektiv. Jag tror att möten som dessa kan främja ett mer holistiskt perspektiv, sade Kristina Humphreys.

 

Tre forskare tittar på varandra
Allan Lidström, Kätlin Koik och Kristina Humphreys uppskattade att juniora forskare fick ta plats under nätverksmötet.Jenny Widén

Positiv inverkan på forskningsfältet

Doktoranderna var överens om nätverkets positiva inverkan på forskningsfältet.
– Det är bra att få exponering för olika sätt att bedriva forskning inom medicinsk humaniora. Beroende på vilken institution och vilket universitet man kommer från, finns det så många olika metoder och förståelser av vad medicinsk humaniora är. Så att diskutera det är fördelaktigt för fältet, sade Kätlin Koik.

– På min institution forskar vissa inom medicinska ämnen men många gör det inte. Att vara en del av detta nätverk stärker mig eftersom jag får en annan gemenskap med människor med liknande intresse som jag. Nätverket är därför givande för egen del men är också nyttigt för fältet eftersom det knyter samman människor som kan utvecklas genom att vi faktiskt möts, tillade Allan Lidström.

Nätverksmötet i Linköping belyste vikten av tvärvetenskap och utbyte av forskningsperspektiv inom medicinsk humaniora. Deltagarna uppskattade möjligheten att träffa kollegor från olika delar av Sverige och för att utbyta erfarenheter.

Mötet avslutades med ett samtal om nätverkets framtid innan det blev dags för deltagarna att byta kontaktuppgifter och ta avsked för denna gång.

Fler bilder från nätverksmötet

Centrum för medicinsk humaniora och bioetik

Senaste nytt från LiU

Elever och lärare i ett klassrum.

Enkla metoder gjorde lärare bättre på att undervisa

Alla lärares undervisning blev betydligt bättre efter att de fått besök av och återkoppling från experter på sina insatser under lektionen. Det visar en rapport från LiU som sammanställt observationer från 30 grundskolor.

Cellodlingsflaska under ett mikroskop i labb.

De odlar näsvävnad på labbet

LiU-forskare är bland de första i världen att odla mänsklig näsvävnad från stamceller. I den studerar de hur olika virus infekterar luftvägarna. Modellen använder de nu för att undersöka hur en särskild sorts antikroppar kan skydda oss mot infektion.

WASP utökas med initiativet AI for Science

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse beviljar WASP 70 miljoner kronor till ett nytt initiativ som ska främja användandet av AI-baserade metoder inom akademisk forskning i Sverige.