20 september 2022

Vilka syns och vilka syns inte i kulturhistorien? Den frågan ställer Årets alumn Salad Hilowle. Med sin konst synliggör han människor med afrikanskt ursprung i svensk kulturhistoria. Han drivs av en osviklig tro på konstens kraft att få oss att tänka nytt.

Salad Hilowle
Salad Hilowle är årets alumn, 2022. Han är konstnär och arbetar för att lyfta människor med afrikanskt ursprung i svensk konst- och kulturhistoria. Thor Balkhed

Sex vita barn tvättar ett svart barn. När Salad Hilowle såg målningen Vanus Labor hände någonting med honom. Länge stod han och tittade på tavlan. Den traditionella tolkningen av målningen, som skapades 1690 av konstnären David Klöcker Ehrenstrahl, har varit att de vita barnen försöker tvätta bort färgen från den svarta pojken. Men Salad Hilowle såg något annat.

– Jag hade sett en massa målningar med svarta kroppar i svensk kontext och de är ofta exotifierande, där drag och färger förstärks. Men vad jag såg här var ett barn. Ett riktigt barn. Inte en idé av en svart person. Foto Thor Balkhed

Trots över fem år på olika konstnärliga utbildningar hade Salad Hilowle aldrig sett tavlan förut. Det förbryllade honom och väckte frågan: vem lyfts och vem lyfts inte i den svenska konsthistorien? 

Synliggöra afrosvenskar i kulturhistorien

Så föddes idén till vad som kom att bli Salad Hilowles debututställning. Han ville synliggöra människor med afrikanskt ursprung i svensk konst- och kulturhistoria, så han började forska i arkiv för att hitta verk där svarta personer gestaltas.

Resultatet blev skulptur- och filminstallationen Vanus Labor, Fåfängans möda, som visades på Konstakademien 2021. I utställningen lyftes bland annat skulpturer av afrosvenskar i Ulriksdals slottsträdgård och de första svarta studenterna vid Konstakademien.

– Jag började fundera på vilka det är som synliggörs och inte. Att alla kroppar finns representerade är viktigt för att skapa inkludering. Det handlar inte om att ta bort något ur historien, utan om att lägga till perspektiv, säger Salad Hilowle.

Vanus Labor blev hans mer publika genombrott och efter den har han varit aktuell med ytterligare utställningar. Bland annat installationen Publikt på Kulturhuset i Stockholm som hade ett afrosvenskt perspektiv med inslag från svensk tv-historia. Men skapat har Salad Hilowle gjort länge. Han har producerat flera kortfilmer som kritikerrosats på filmfestivaler, lett till Guldbaggenomineringar och miljoner visningar på SVT play. Foto Thor Balkhed Också i sina tidigare verk har han rört sig kring frågor om synlighet, hem, identitet och plats.

Nya sätt att se

Det är stora frågor som bäst lyfts genom den personliga berättelsen, menar Salad Hilowle. Han vill se människan bakom fördomarna, lyfta nya perspektiv.

– Som bildmakare, eller som en person som känner väldigt mycket, så vill jag lyfta fram ett annat sätt att se.

– Jag vill berätta om människorna bakom de fördomar som finns och säga att vi ska minnas dem, minnas de bortglömda människorna och deras berättelser.

Det gör Salad Hilowle på olika sätt. I exempelvis kortfilmen Brev till Sverige får brevkorrespondensen mellan en mor i Somalia och hennes dotter i Sverige lyfta frågan om vad som utgör ett hem. I filmen Waryaa lyfts somaliska mäns erfarenheter av Sverige. I den senaste kortfilmen Sylwan står skådespelaren och boxaren Joe Sylwan i fokus. Han medverkade i filmen om Pippi Långstrump 1949 och var en av de första svarta skådespelarna i svensk film.

 

Jag vill berätta om människorna bakom de fördomar som finns och säga att vi ska minnas dem, minnas de bortglömda människorna och deras berättelser.

 

Med egna erfarenheter som utgångspunkt

Salad Hilowle är född i Mogadishu i Somalia, och uppväxt i Gävle. Hans konstnärskap utgår delvis från egna erfarenheter, från de berättelser och människor han hade velat höra och se för att kunna närma sig frågor om identitet och plats och för att känna att han är en del av svensk historia. Upptäckten av målningen Vanus Labor blev viktig just därför.

– När jag var liten fick jag höra att människor med afrikanskt ursprung inte funnits så länge i Sverige. Men att det inte är sant förstod jag när jag såg målningen. Jag har ställt frågan vilken som är min plats i Sverige, om jag är en del av den svenska Foto Thor Balkhed historien. Och ju mer jag undersöker det, desto mer märker jag att ja, jag är en del av den. 

Från film och foto till måleri och skulptur

Ateljén i Bagarmossen i Stockholm badar i ljus. Salad Hilowle delar den med flera andra konstnärer och här trängs skulpturer med målarfärg och verktyg, tyger kameror och fotostativ. Precis som att han vill tänka nytt i de frågor han lyfter vill han också testa nya och blanda olika tekniker. Skulptur och måleri började han experimentera med under sina masterstudier på Konsthögskolan i Stockholm. Film började han arbeta med på Linköpings universitet. Han läste kandidatprogrammet i Kultur, samhälle och mediegestaltning (KSM, nu Kommunikation, samhälle och medieproduktion) på Campus Norrköping. En kompis i årskursen över höll på med film.

– Min kompis Henrik Pekkari var skitduktig. Av honom lärde jag mig att en film har så många nivåer – från grafisk design till skådespeleri, ljus och ljud.

Och att den ska vara begriplig för betraktaren, poängterar Salad Hilowle.

– Det är viktigt med kommunikation och där syns KSM:aren i mig. Under utbildningen pratade vi mycket om vad det är vi vill säga. Det tar jag med mig för jag måste, och vill, göra min konst begriplig.

"Det börjar alltid med att jag reagerar på någonting. Och så tänker jag, vrider och vänder på det, bearbetar bilderna i mitt huvud. Till slut kommer jag till en punkt då jag bestämmer mig för att göra någonting av det", säger Salad Hilowle om sin skapandeprocess. Foto Thor Balkhed

Konstens kraft att förändra

Lärarna på KSM och Norrköping som kulturscen var inspirerande, säger Salad Hilowle. Men till en början kämpade han med prestationsångest och den gör sig fortfarande påmind ibland. Nu har han dock hittat sätt att hantera den. Hans kompass har blivit att fokusera på skapandet, att våga utforska, experimentera och testa nytt.
 
Och just det är konstens möjlighet, menar han.
 
– Det är ju det som är så spännande med konsten, att den kan angripa frågor på ett annat sätt. Min dröm är att konsten skulle kunna rädda världen, men det kan den inte. Den kan inte ge alla mat på bordet, men kan i alla fall få oss att tänka på andra och nya sätt. Det är det som gör att jag tror på konstens kraft.

Möt ännu en av Årets alumner 2022

Läs mer om utmärkelsen Årets alumn

Senaste nytt från LiU

Person (Jie Zhou) pekar på en datorskärm.

Ny värld av 2D-material öppnas

Material som är extremt tunna får ovanliga egenskaper som gör dem lämpliga för bland annat energilagring, katalys och vattenrening. Nu har forskare vid LiU utvecklat en metod där hundratals nya 2D-material kan skapas.

Lakrits i skål och lakritsrot bredvid.

Liten mängd lakrits höjer blodtrycket

Det är känt att större mängder lakrits orsakar högt blodtryck. Nu visar en studie av forskare vid LiU att även små mängder lakrits höjer blodtrycket. De individer som reagerar kraftfullast visar också tecken på belastning av hjärtat.

Han lotsar sina studenter till toppjobb

Det går bra för LiU-studenter i SM i företagsvärdering. År efter år går segern till Linköpings universitet. Vinst i tävlingen är en genväg till toppjobb i storbanker och revisionsbolag. Vad är egentligen hemligheten bakom framgångarna?