Sex vita barn tvättar ett svart barn. När Salad Hilowle såg målningen Vanus Labor hände någonting med honom. Länge stod han och tittade på tavlan. Den traditionella tolkningen av målningen, som skapades 1690 av konstnären David Klöcker Ehrenstrahl, har varit att de vita barnen försöker tvätta bort färgen från den svarta pojken. Men Salad Hilowle såg något annat.
– Jag hade sett en massa målningar med svarta kroppar i svensk kontext och de är ofta exotifierande, där drag och färger förstärks. Men vad jag såg här var ett barn. Ett riktigt barn. Inte en idé av en svart person. Foto Thor Balkhed
Trots över fem år på olika konstnärliga utbildningar hade Salad Hilowle aldrig sett tavlan förut. Det förbryllade honom och väckte frågan: vem lyfts och vem lyfts inte i den svenska konsthistorien?
Synliggöra afrosvenskar i kulturhistorien
Så föddes idén till vad som kom att bli Salad Hilowles debututställning. Han ville synliggöra människor med afrikanskt ursprung i svensk konst- och kulturhistoria, så han började forska i arkiv för att hitta verk där svarta personer gestaltas.
Resultatet blev skulptur- och filminstallationen Vanus Labor, Fåfängans möda, som visades på Konstakademien 2021. I utställningen lyftes bland annat skulpturer av afrosvenskar i Ulriksdals slottsträdgård och de första svarta studenterna vid Konstakademien.
– Jag började fundera på vilka det är som synliggörs och inte. Att alla kroppar finns representerade är viktigt för att skapa inkludering. Det handlar inte om att ta bort något ur historien, utan om att lägga till perspektiv, säger Salad Hilowle.
Vanus Labor blev hans mer publika genombrott och efter den har han varit aktuell med ytterligare utställningar. Bland annat installationen Publikt på Kulturhuset i Stockholm som hade ett afrosvenskt perspektiv med inslag från svensk tv-historia. Men skapat har Salad Hilowle gjort länge. Han har producerat flera kortfilmer som kritikerrosats på filmfestivaler, lett till Guldbaggenomineringar och miljoner visningar på SVT play. Foto Thor Balkhed Också i sina tidigare verk har han rört sig kring frågor om synlighet, hem, identitet och plats.
Nya sätt att se
Det är stora frågor som bäst lyfts genom den personliga berättelsen, menar Salad Hilowle. Han vill se människan bakom fördomarna, lyfta nya perspektiv.
– Som bildmakare, eller som en person som känner väldigt mycket, så vill jag lyfta fram ett annat sätt att se.
– Jag vill berätta om människorna bakom de fördomar som finns och säga att vi ska minnas dem, minnas de bortglömda människorna och deras berättelser.
Det gör Salad Hilowle på olika sätt. I exempelvis kortfilmen Brev till Sverige får brevkorrespondensen mellan en mor i Somalia och hennes dotter i Sverige lyfta frågan om vad som utgör ett hem. I filmen Waryaa lyfts somaliska mäns erfarenheter av Sverige. I den senaste kortfilmen Sylwan står skådespelaren och boxaren Joe Sylwan i fokus. Han medverkade i filmen om Pippi Långstrump 1949 och var en av de första svarta skådespelarna i svensk film.
Jag vill berätta om människorna bakom de fördomar som finns och säga att vi ska minnas dem, minnas de bortglömda människorna och deras berättelser.
Med egna erfarenheter som utgångspunkt
Salad Hilowle är född i Mogadishu i Somalia, och uppväxt i Gävle. Hans konstnärskap utgår delvis från egna erfarenheter, från de berättelser och människor han hade velat höra och se för att kunna närma sig frågor om identitet och plats och för att känna att han är en del av svensk historia. Upptäckten av målningen Vanus Labor blev viktig just därför.
– När jag var liten fick jag höra att människor med afrikanskt ursprung inte funnits så länge i Sverige. Men att det inte är sant förstod jag när jag såg målningen. Jag har ställt frågan vilken som är min plats i Sverige, om jag är en del av den svenska Foto Thor Balkhed historien. Och ju mer jag undersöker det, desto mer märker jag att ja, jag är en del av den.
Från film och foto till måleri och skulptur
Ateljén i Bagarmossen i Stockholm badar i ljus. Salad Hilowle delar den med flera andra konstnärer och här trängs skulpturer med målarfärg och verktyg, tyger kameror och fotostativ. Precis som att han vill tänka nytt i de frågor han lyfter vill han också testa nya och blanda olika tekniker. Skulptur och måleri började han experimentera med under sina masterstudier på Konsthögskolan i Stockholm. Film började han arbeta med på Linköpings universitet. Han läste kandidatprogrammet i Kultur, samhälle och mediegestaltning (KSM, nu Kommunikation, samhälle och medieproduktion) på Campus Norrköping. En kompis i årskursen över höll på med film.
– Min kompis Henrik Pekkari var skitduktig. Av honom lärde jag mig att en film har så många nivåer – från grafisk design till skådespeleri, ljus och ljud.
Och att den ska vara begriplig för betraktaren, poängterar Salad Hilowle.
– Det är viktigt med kommunikation och där syns KSM:aren i mig. Under utbildningen pratade vi mycket om vad det är vi vill säga. Det tar jag med mig för jag måste, och vill, göra min konst begriplig.
"Det börjar alltid med att jag reagerar på någonting. Och så tänker jag, vrider och vänder på det, bearbetar bilderna i mitt huvud. Till slut kommer jag till en punkt då jag bestämmer mig för att göra någonting av det", säger Salad Hilowle om sin skapandeprocess. Foto Thor Balkhed