Det är en gråmulen dag i Oxelösund och regnet hänger i luften. Hugo Wärner, 36, möter upp utanför SSAB:s tillfälliga reception. Huvudkontoret på området håller på att renoveras, varav receptionen fått flytta in i tillfälliga baracker. Renoveringen är långt från det enda som sker på den enorma arbetsplatsen. SSAB som har funnits i Oxelösund sedan 1910-talet satsar nu stort på att bli först i världen med att kunna erbjuda fossilfritt stål och anpassar verksamheten därefter. 2021 tillverkades de första fossilfria plåtarna. 2026 ska produktionen ha ställts om.
I samband med omställningen följer också utmaningar – tillverkningen sker på ett nytt sätt, samtidigt ska slutprodukten hålla samma kvalitet. Det krävs skicklig personal, däribland forskare som med sin expertis kan bidra till att säkerställa kvalitét, undersöka mekaniska egenskaper, mikrostrukturer, samt kunna anpassa och utveckla produkterna för olika behov.
Efter tre år på avdelningen forskningsprovning med ansvar för elektronmikroskop har Hugo Wärner nyligen tillträtt en ny tjänst som produktutvecklare. SSAB tillverkar olika sorters plåtar med olika egenskaper – en del av uppdraget är att försöka utveckla nya typer av plåtar anpassade efter kundens önskemål.
– Det är viktigt att vi försöker se vad vi har i vår befintliga produkt för att kunna utveckla den och säkerställa att kvalitén bibehålls i och med övergången till fossilfritt, säger han.
Jobbet involverar småskaliga tester i labbmiljö och tester av provplåtar tillverkade i verksamheten.
Väldigt kul och utvecklande
Vad var roligast med att vara doktorand? Har du något bra minne att dela?
– Jag tyckte det var ganska skönt att ha ett eget stort projekt att grotta ner sig i. Projektet i sig var intressant, men det var också väldigt kul och utvecklande att lära sig saker på vägen, om hur man driver forskningsprojekt och utarbetar rimliga forskningsfrågor och hypoteser. I början styr man väl inte så mycket själv, men till slut när man har satt sig in, efter tre-fyra år, så är det en själv som driver projektet. Då kan man ofta styra riktningen i projektet mer, ställa relevanta hypoteser och svara på nya frågeställningar. Det tyckte jag var kul. Det var också väldigt kul att skriva artiklar, bli publicerad och åka på konferens. Att diskutera med forskare från hela världen är väldigt givande och utvecklande.