04 december 2025

Studenter vid Linköpings universitet tar ett aktivt steg mot en mer hållbar framtid. Inom kursen Logistik och hållbar utveckling har de nyligen besökt Pantamera, Sveriges ledande retursystem för dryckesförpackningar. Syftet: att se hur hållbar logistik fungerar i praktiken och koppla teori till verklighet.

Fotograf: Thor Balkhed

Pantamera, som drivs av Returpack AB, ansvarar för insamling och återvinning av pantförpackningar i Sverige. Genom ett välutvecklat pantsystem minskar nedskräpning och koldioxidutsläpp samtidigt som material återvinns till nya burkar och flaskor. Studenterna fick en unik inblick i hur returflöden hanteras – från insamlingspunkter till sorteringsanläggningen i Norrköping – och hur krav på design och material påverkar återvinningsprocessen.

Samverkan ger insikter och arbetsmöjligheter

– Logistik är en nyckelfaktor för att nå klimatmålen. Genom att förstå sambandet mellan transportlösningar, miljöpåverkan och socialt ansvar kan våra studenter bidra till verklig förändring, säger Martin Waldemarsson, kursansvarig.

Studenterna reflekterade över besöket och såg tydliga kopplingar mellan utbildningen och arbetslivet. Elsa Johnsson, student på Flygtransport och logistik, berättar:
– Jag tror att många delar av min utbildning skulle vara användbara om jag jobbade på Returpack. Framför allt tänker jag på kurser som optimering, produktionsplanering, logistik och lönsamhetsanalys samt mattekurserna. De har gett mig en bra förståelse för hela flödet, hur saker produceras, transporteras och hur ekonomin hänger ihop men också för de mindre delarna i processen.

Daniel Weiner, student på Samhällets logistik, lyfter möjligheten att arbeta med hållbarhet:

Jag tycker att möjligheten att kunna använda sina kunskaper till att jobba inom ett område som direkt kopplar till hållbarhet är väldigt lockande. Om jag fick veta att 90 % faktiskt återvinns skulle jag ju vara ännu mer övertygad i mitt sorterande.

Mustafa Haidari, civilingenjörsstudent, ser värdet av systemtänkande och digital kompetens:
– Jag tror att mina kunskaper i planering av transport och optimering av processer och logistikflöde skulle vara väldigt värdefulla om jag fick jobb där, samtidigt som mina färdigheter i simulering och problemmodellering kommer till användning. Med dessa i verktygslådan och ett stort systemtänkande och engagemang tror jag att jag skulle kunna bidra till deras utveckling att nå den där 91% målet tidigare än de tror.

Framtidens kompetensbehov och utbildningar

Hållbar logistik handlar inte bara om transporter och flöden – det är också en fråga om data och systemanalys. Returpack hanterar miljarder datapunkter kopplade till insamling, sortering och transport av pantförpackningar. För att optimera dessa processer krävs avancerade metoder för big data-hantering, strategisk systemanalys och beslutsstöd.
LiU:s utbildningsmiljö inom Kommunikations- och transportsystem ger studenterna dessa verktyg. Kurser i optimering, simulering och dataanalys kombineras med praktiska projekt där studenterna får arbeta med verkliga problem – precis som i fallet med Pantamera.

– Efterfrågan på utbildade logistiker med digital kompetens är stor. Genom att kombinera kunskap om hållbarhet med förmågan att hantera stora datamängder och utföra strategisk analys blir LiU:s studenter attraktiva på arbetsmarknaden. De är redo att ta ledande roller inom hållbar stadsutveckling, försörjningskedjor och cirkulär ekonomi, trafikanalys och transportinnovation samt digitalisering av logistiksystem, säger Martin Waldemarsson.

Vill du vara med och forma framtidens hållbara samhälle?

Senaste nytt från LiU

En kvinna i ett laboratorium som håller i en blå handske.

Skräddarsydda tunna material ska rena vatten från PFAS

LiU-forskaren Johanna Rosén har fått projektbidrag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse på 32 miljoner kronor för att hitta nya material som ska kunna rena vatten från främst PFAS. För att hitta materialen tar projektgruppen AI till hjälp.

En kvinna i vit skjorta och blå handskar som håller i ett rör med en grön vätska i.

Växtceller ska bli byggstenar i nya material

LiU-forskaren Eleni Stavrinidou får 26 miljoner kronor från KAW för ett forskningsprojekt där starka och flexibla material ska odlas från växtceller. Materialen ska kunna användas för hållbara teknologier inom byggande, textilier och medicin.

En grupp människor i blå tröjor utanför en byggnad.

Först med studentavdelning i kommunal vård och omsorg

Studenter från fyra olika utbildningar får arbeta tillsammans i team på en korttidsavdelning vid Åleryds vårdboende. Linköpings kommun och Linköpings universitet testar en ny modell för hur framtidens vård- och omsorgspersonal utbildas.