02 november 2020

Tretton forskare vid LiU får tillsammans 42,6 miljoner kronor i forskningsanslag. Det står klart när Vetenskapsrådet nu har fattat beslut om fördelningen av nästan 1 miljard kronor i forskningsmedel till forskare inom medicin och hälsa.

Omvårdnadsvetenskap / Sjuksköterska och vårdtagareFlera av projekten som får pengar från Vetenskapsrådet handlar om omvårdnadsvetenskap. Foto monkeybusinessimages
Forskningsprojekten vid LiU som beviljats anslag i årets ansökningsomgång, som gäller åren 2020-2025, handlar om allt från för tidigt födda barn till hur virus tar sig in i celler.

Marcin Szczot, universitetslektor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV), har fått ett etableringsbidrag om 6 miljoner kronor över fyra år. Hans forskningsprojekt heter ”Känsel bortom nervceller”.

Tolv forskare har beviljats projektbidrag i årets omgång. Det största anslaget får Tiny Jaarsma, professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård (HMV), som beviljats totalt 6,6 miljoner kronor över fyra år till en klinisk studie om exergaming för förbättrad fysisk aktivitet hos hjärtsviktspatienter.

Colm Nestor, universitetslektor vid BKV, får 4,8 miljoner kronor till forskning om ojämn könsfördelning vid barnleukemi som grund för en ny behandlingsstrategi. Tomas Lindahl, professor vid BKV, har beviljats 3,6 miljoner kronor till ett projekt om reglering av trombocytaktivering genom gradientberoende hämning.

Nio forskare får projektbidrag om 2,4 miljoner kronor var. Fyra av dem är verksamma vid BKV: Thomas Abrahamsson som forskar om hur bröstmjölkens sammansättning kan förebygga svåra komplikationer hos extremt för tidigt födda barn, Anders Blomqvist, professor emeritus, som får pengar till forskning om mekanismer för immunsignalering till centrala nervsystemet, Fredrik Elinder, professor, till forskning om substanser som öppnar kaliumjonkanaler som en strategi för att sänka retbarheten, och Stefan Koch, universitetslektor, för forskning om molekylära orsaker bakom tarmfibros vid inflammatoriska tarmsjukdomar.

Vid Institutionen för hälsa, medicin och vård (HMV) är det Allan Abbott, biträdande professor, som får anslag till en klinisk studie om validering av effektiviteten och implementeringen av en evidensbaserad vårdmodell för ryggbesvär, Sara Bergstrand, universitetslektor, till ett projekt om att identifiera biomarkörer och bio-optiska indikatorer för tidig upptäckt och prevention av trycksår i sårbara patientgrupper, och Peter Johansson, professor, till utveckling och utvärdering av ett anpassningsbart och personcentrerat internet-KBT-program för att behandla stress, ångest och depression vid hjärtsjukdom.

2,4 miljoner kronor i anslag får också Jelmer Brüggemann, universitetslektor vid Institutionen för Tema, till forskningsprojektet “Vad klagar du på?” – Patientkritik i vårdmöten och dess potential att förbättra vårdens kvalitet, och Eleonore von Castelmur, biträdande universitetslektor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) till forskning om integrerad strukturbiologi för att utforska virus intrång i celler.

Totalt beviljades 247 ansökningar i denna omgång, vilket ger en beviljandegrad på 22 procent.

Senaste nytt från LiU

Nathalie Hallin och Hajdi Moche i samtal.

Religiösa är inte mer generösa – med ett undantag

Troende är inte mer generösa än ateister – så länge de inte vet vad mottagaren tror på. Då ökar givmildheten påtagligt, men framför allt för att man ger mer till dem med samma religion. Det visar en undersökning från Linköpings universitet.

Många blå sladdar som går in i en dator.

Europeisk AI-nod med ny superdator till Sverige

Sverige är utvalt som värd för en av sju europeiska AI-noder som ska stärka EU:s konkurrenskraft inom området. Ansvarig för AI-noden blir NAISS med Linköpings universitet som värd.

Två personer i ett rum (kvatkryptolabb) med massor av sladdar och instrument.

Nytt experiment bekräftar kvantmekanisk teori

Forskare vid LiU har lyckats bekräfta att en av de mest fundamentala aspekterna inom kvantmekaniken – komplementaritet – kan kopplas ihop med så kallad informationsteori. Fyndet banar väg för bättre kvantkommunikation, mätteknik och kryptografi.