Varje höst står journalister och politiker redo när Svenskt Näringsliv släpper sin rankning av företagsklimatet i landets kommuner. Lokalmedia rapporterar flitigt, och bevakningen bidrar till att rankningen får stort genomslag. Det leder till en fråga med demokratisk bäring: hur ser rapporteringen egentligen ut?
Frågan intresserade Kim Caesar, tidigare student vid masterprogrammet i statsvetenskap med inriktning mot offentlig förvaltning vid Linköpings universitet. I sin masteruppsats sökte han svar.
– Det stora utrymme rankningen får i lokalmedia bidrar sannolikt till dess genomslag. Vad som lyfts fram – och hur det görs – påverkar vad som uppfattas som viktigt. För att förstå de beslutsunderlag som formar kommunpolitiken behöver vi därför också förstå hur lokalmedia hanterar rankningen. Det demokratiska idealet säger att rapporteringen ska informera, granska och skapa utrymme för debatt. Men är det verkligen så?
Efter att ha analyserat nästan 500 artiklar i svensk lokalmedia ur olika demokratiteoretiska perspektiv drar han slutsatsen att rankningen återges, snarare än att kritiskt granskas. Rapporteringen ger ofta en bild av att rankningens resultat är en direkt konsekvens av kommunernas arbete eller brist på detsamma, och politiker och tjänstepersoner får stå till svars eller hyllas för kommunens placering.
– Lokalmediernas fokus ligger på att återge rankningsresultatet, lokala reaktioner och förändringar i kommuners placeringar. I de allra flesta fall sker detta utan att metoden bakom rankningen, dess syfte eller avsändarens agenda granskas, säger Kim Caesar.
En okritisk rapportering av en ifrågasatt rankning
Svenskt Näringslivs rankning har ifrågasatts. Kritiken handlar bland annat om rankningens metod. Forskare menar att den bygger på ideologiskt färgade indikatorer på företagsklimat så som låg kommunalskatt och hög andel friskoleelever. Ändå har den blivit ett utbrett och legitimt mått på hur kommunerna presterar, och kommunerna själva använder den som ett verktyg i sin verksamhet.
– Vi vet att rankningen används av både kommuner och stat som underlag i policyutveckling och utvärdering, säger Kim Caesar.
Med en okritisk rapporteringen förstärker medierna rankningens betydelse, och det får konsekvenser.
– Det har i sin tur visat sig påverka kommunens prioriteringar och invånarnas bild av det lokala företagsklimatet.
Vilken roll skulle lokala medier kunna ta i stället?
– Den lokala journalistiken skulle kunna bidra till en mer nyanserad diskussion om vad som faktiskt utgör ett gott företagsklimat. Att granska underlaget bakom rankningen och låta fler perspektiv komma till tals skulle stärka både det offentliga samtalet och den lokala demokratin, säger Kim Caesar.
Prisas för årets kommunuppsats
För sin studie får Kim Caesar pris för årets kommunuppsats, som delas ut av Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet.
Studien bidrar till viktiga diskussioner om lokal näringslivspolitik, lokaljournalistikens demokratiska roll och hur beslutsfattare kan och bör förhålla sig till rankningslistor av olika slag, menar juryn.
Att frågan väcker diskussion har Kim Caesar sett.
– Jag har tidigare studerat Svenskt Näringslivs rankning ur andra perspektiv och haft förmånen att presentera mina resultat för forskare, politiker och tjänstepersoner. Där har jag sett hur frågan engagerar, vilket gjort det spännande att fördjupa sig i.
Nu hoppas han att den ska leda till mer diskussion och reflektion.
– För mig personligen känns det både väldigt roligt och hedrande att min uppsats uppmärksammas på det här sättet. Jag ser det framför allt som ett kvitto på att ämnet är relevant och om mitt arbete på något sätt kan bidra till en fortsatt diskussion blir ingen gladare än jag.
