19 oktober 2023

Behöver klimatomställningen vara rättvis? Det har forskare från Linköpings universitet undersökt inom ramen för ett forskningsprojekt som fokuserar på tre svenska industriorter. Som avslutning på projektet hölls ett panelsamtal och en vernissage i Lysekil, med syfte att öppna upp för diskussion kring Sveriges övergång till en fossilfri framtid.

Foto på panelsamtal

Sverige har ett klimatpolitiskt ramverk som syftar till att ställa om Sverige till ett fossilfritt välfärdsland. Ambitionen är att klimatomställningen ska vara rättvis och brett förankrad i samhället. Men hur fungerar det i orter som är starkt beroende av fossil-intensiva industrier för lokala arbetstillfällen och skatteintäkter? I forskningsprojektet ”Rättvis omställning: det fossilfria samhällets platser, politik och etik” har forskare från Linköpings universitet och Newcastle University försökt klargöra hur omställningen formar människors berättelser om sin stad, sina livsvillkor och framtida vägval. 

Rundabordssamtal om rättvis klimatomställning

Forskningsprojektet avslutades under ett stort event med diskussioner och konstutställning, för både makthavare och medborgare i Lysekil, en av städerna som studerats i projektet. Lysekil är en kuststad i Bohuslän som präglas av sommarturism och fiskeindustri och huserar även Skandinaviens största oljeraffinaderi. 

- Den här omställningen beskrivs ofta i tekniska termer, men forskning visar att det inte bara är en teknisk omställning som krävs utan också en social och kulturell, säger Veronica Brodén Gyberg, universitetslektor och forskare i projektet vid Linköpings universitet. 

Panelsamtal om rättvis klimatomställning

I panelsamtalet som inledde dagen samlades några av Sveriges mest framträdande röster inom klimatfrågan tillsammans med representanter från de tre städer som är involverade i forskningsprojektet: Slite, Luleå och Lysekil. Under samtalet diskuterades det hur en rättvis omställning behöver se ut och hur vi ska komma dit. Diskussionen kretsade kring vad som behöver göras för att säkerställa att omställningen får en bred förankring i samhället.

Eva Lövbrand, forskningsledare för projektet samt moderator under panelsamtalet riktade in diskussionen genom att ställa frågor som: ”Vad behöver vi ställa om?”, ”Behöver omställningen vara rättvis?” samt ”Hur gör vi en rättvis omställning i praktiken?”.

Jenny Ekerljung, Ungdomssamordnare på Luleå kommun, lyfte frågan om ungdomars perspektiv:Jenny Ekerljung under panelsamtalet.

– Jag har mött unga som har ett otroligt engagemang kring just klimatfrågor, samtidigt som vissa av dem är beroende av just fossiltunga fordon som bil och skoter. Vilka förutsättningar har de egentligen? För våra ungdomar är kollektivtrafiken otroligt viktig, men det är långt ifrån alla som har tillgång till den.

Jenny fortsatte och betonade vikten av att ge unga mer makt och inflytande:
– Samtidigt upplevs det inte heller att vi har en vuxenvärld som lyssnar och tar oron för framtiden på allvar. Vi måste ge ungdomar en röst och makten att påverka, säger Jenny Ekerlung.

Helena Högberg, inbjuden av Linköpings universitet är dansare, koreograf, Slitebo och bidragare till en del av konstutställningen ”Omställning”. Helena delade sin infallsvinkel om ämnet:

– Jag tror att en helt rättvis omställning är svår att genomföra. Slite som samhälle existerade innan cementfabriken byggdes och är inte beroende av den för att finnas. Slite är en blomstrande ort med en rik mångfald av entreprenörer som driver olika verksamheter som restauranger, skärgårdsutflykter och så vidare. Kreativiteten är stor. Försök till en rättvis omställning måste skapas, så att vi Slitebor kan andas ren luft och få vår vattenförsörjning tillgodosedd. Fokus måste vara att satsa på natur och kultur och säkerställa att framtidens Slitebor får andas frisk luft och kan bo på Gotland.

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige betonade vikten av en mental omställning:

– Den första omställningen vi behöver göra är en mental sådan. Jag tror inte riktigt vi inser hur enkelt det kan vara att bli fossilfria. Samhället utvecklas hela tiden. Ny teknik kommer, gammal teknik fasas ut, precis som det alltid har varit. Därför vill jag säga att detta är en del av vår industriella utveckling och vi står inför ett byte av energikällor.

Panelsamtalet väckte en stor tankegång kring dessa frågor med en gemensam betoning på att vi just nu befinner oss mitt i klimatomställningen, med huvudfokus på att göra den så effektiv och givande som möjligt. Samtalet avslutades med applåder och panellisterna avtackades med blommor.

Konstutställning gestaltar känslor kring klimatomställning

Bild på utställningen Foto Sandra Hummelgren

Efter ett tankeväckande panelsamtal fortsatte dagen med invigningen av konstutställningen "Omställning" skapad som en del av forskningsprojekt tillsammans med invånare i de tre industriorterna. Här utforskades olika sätt att berätta om människors tankar och känslor kring klimatomställningen.

Clifton Evers, forskare från Newcastle University och ansvarig för utställningen, förklarar att utställningen ger befolkningen en möjlighet att uttrycka sig på alternativa sätt:
– Målet med utställningen är att inte bara ge uttryck för känslor utan även att låta besökarna utforska olika sinnen, vilket är oerhört viktigt när vi diskuterar dessa ämnen. En del människor känner sig bekväma med att delta i intervjustudier och fokusgrupper, men de flesta visar kunskap genom andra sätt. Vissa föredrar att uttrycka sig genom exempelvis dans, promenader och skapande av objekt, medan andra gillar att måla och uttrycka sig genom fotografi.

Lokalbor i LysekilXenia och Alfrida, lokalbor i LysekilFoto Sandra Hummelgren

Utställningen förde besökarna genom en upplevelse av dofter, ljud och visuella intryck.

– Det är väldigt kul att se hur man kan utrycka känslor om klimatomställning och industrialism på annat sätt än med ord. Jag tycker det är bra med samarbeten kring de här frågorna där människor i olika åldrar och yrken får bidra med sina perspektiv, sade Alfrida Björnell, lokalbo i Lysekil. 

Xenia Andrievskaya, en annan besökare av utställningen, uttryckte:
– Jag tycker det är ett fint arbete, för att släppa fram att alla utrycker sig på olika sätt.

En språngbräda för vidare dialog

Sammanfattningsvis har evenemanget i Lysekil startat en viktig dialog som förväntas fortsätta i framtiden. Det står klart att klimatomställning är en komplex fråga som omfattar mer än bara den tekniska omvandlingen av energisystem. Den omfattar även en mängd sociala, ekonomiska och kulturella aspekter. Forskarna hoppas att detta evenemang ska bidraga till att lyfta fram denna komplexitet.

– En bred och inkluderande dialog är grundläggande för att möta de utmaningar som klimatförändringarna innebär och för att vinna acceptans för en ambitiös klimatpolitik. När vi lyssnar på olika erfarenheter av att leva i omställningens tid får syn på de politiska skiljelinjer och vägval som klimatpolitiken står inför. Resan mot fossilfrihet kan ta många olika riktningar och handlar i slutändan om vilket samhälle vi vill skapa, säger Eva Lövbrand.

Forskargruppen som har studerat rättvis klimatomställning består av Eva Lövbrand, Anna Bohman, Veronica Brodén Gyberg, Björn-Ola Linnér och Victoria Wibeck från Institutionen för Tema vid Linköpings universitet och Clifton Evers från Newcastle University.

Projicering av en hummer som var en del av konstutställningen Omställning.

Evenemanget i bilder

Läs mer om forskningsprojektet

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

Flicka läser bok.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.