Politisk polarisering försvagar folkets stöd för pandemirestriktioner

Politisk polarisering under covid-19-pandemin undergrävde folkets stöd att följa allmänna råd och rekommendationer. Men när en oberoende expert framförde budskapen nådde man en större framgång. Det visar en studie som gjorts av forskare vid bland annat Linköpings universitet.

Folkmassa med munskydd på gågata i Storbritannien. Politisk polarisering under pandemin satte hinder för befolkningens stöd för restriktioner visar en ny studie. VV Shots

Olika strategier

Hanteringen av pandemin har varierat mellan världens länder. Sverige har haft en strategi som förespråkar en större öppenhet i samhället där restriktionerna har byggt på en frivillighet bland befolkningen. Andra länder har valt en hårdare linje och infört lock down och åtgärder som att stänga skolor, infört stränga munskyddskrav och nu senare även vaccinationskrav på sina håll .

Även inom politiken har det rått skilda meningar om hur man bäst ska förhindra smittspridningen av covid-19. En annan viktig och splittrad fråga under pandemin har varit hur skadorna på samhällsekonomin ska minimeras. När glappet blir allt större mellan höger- och vänsterblock ökar den politiska polariseringen, vilket blev särskilt tydligt under pandemin. I en ny studie vid Linköpings universitet har forskare sett att den politiska polariseringen blev ett hinder för att få den stora allmänhetens stöd för beslutade rekommendationer.

Resultatet har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS). En av författarna till artikeln och som deltagit i studien är Daniel Västfjäll, professor i kognitiv psykologi, vid institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL) på Linköpings universitet:Foto Thor Balkhed

— Trots att det handlar om hälsofrämjande uppgifter så kan man se att diskussionerna har varit delade. Vår studie handlar om att försöka förstå hur det ser ut, om det finns den här typen av polarisering i support för olika åtgärder under covid-19 över olika länder.

I studien som inleddes i början av pandemin ville forskarna även undersöka om det går att se vilka psykologiska mekanismer som leder fram till polarisering. Kan man förstå det så kanske man kan minska polariseringen.

— I slutänden handlar det om att försöka få människor att se på åtgärder som är bra för individer och samhälle på samma sätt.

Internationell studie

Studien har gjorts gemensamt av forskare från totalt sju länder som samlat in representativa underlag på hemmaplan under 2020. Länderna som har jämförts är USA, Storbritannien, Brasilien, Italien, Sydkorea, Israel och Sverige. Studien gjordes i form av en experimentell undersökning där totalt 12 995 personer (respondenter) fick uppge vilket parti de skulle rösta på samt ta ställning till förslag på konkreta smittskyddsåtgärder som föreslagits under pandemin. Åtgärderna presenterades som förslag från en person inom ett blått respektive rött politiskt block samt från en neutral expert.

I den studie som genomfördes i Sverige illustrerades förslagen komma från Moderaternas Ulf Kristersson (som vid tillfället var statsministerkandidat) och Socialdemokraternas Stefan Löfven (som vid tidpunkten för studien var statsminister) samt från Folkhälsomyndigheten (politisk oberoende expertmyndighet).

Resultatet visar ett konsekvent mönster i samtliga länder att ett förslag om en åtgärd som rör covid-19 blev mer accepterad om den som ska följa åtgärden hade samma politiska övertygelse som den som föreslog åtgärden. Det är en viktig aspekt, berättar

Daniel Västfjäll:
— Det kallas för en party-over-policy-effect. Det innebär att det inte är åtgärden som är viktig, i stället är det den som föreslår åtgärden som är viktig. Tar man restriktionerna kopplade till pandemin som ett exempel så borde det viktigaste vara vad åtgärderna har för påverkan på individens liv och samhälle, inte vem som föreslår att vi ska restriktioner.

Resultatet sätter fokus på det som kallas affektiv polarisering som innebär att människors agerande styrs av förutfattade och negativa åsikter om personer som företräder eller stödjer ett visst parti.

Ny bild av USA

Studien visar också att den politiska polariseringen inte är starkast i USA vilken tidigare forskning har pekat på. Bilden av en stark polarisering kan dessutom ha förstärkts genom medierapporteringen under det politiskt ansträngda läget under 2020, med republikaner och Donald Trump på ena sidan och demokraterna med Joe Biden i den andra. Dessutom under en period där USA utöver pandemin även haft andra extraordinära händelser att hantera, som stormningen av Kapitolium och demonstrationerna under ”Black Lives Matter”.

—Det kanske inte har tagit sig ut i samma uttryck, men partieffekten är lika stark i andra länder, även i Sverige, berättar Daniel Västfjäll och poängterar att det kan skilja sig hur långt ifrån varandra höger- och vänsterblocken kan vara. Däremot kan vi se att den affektiva polariseringen minskar när åtgärder kopplat till Covid-19 föreslås av en politiskt oberoende expert.

I Sverige har statsepidemiologen Anders Tegnell i mångas ögon haft huvudrollen att förmedla Folkhälsomyndighetens besked om allmänna rekommendationer och råd för att minska smittspridningen av Covid-19. Även andra länder har haft motsvarande experter.

— Det är en smart strategi, säger Daniel Västfjäll. Man ser den här tydliga effekten att man litar på experter mycket mer, framför allt när experterna också framstår som politiskt oberoende.

En beteendefråga

Studien pekar på vikten av forskning inom samhällsvetenskap, beteendevetenskap och psykologi, inte minst i globala frågor som pandemier, klimathot och ekonomi.

— När det handlar om pandemin så är det inte bara en medicinsk fråga. Att vi har ett väldigt effektivt vaccin mot covid-19 spelar ingen roll om inte folk tar vaccin. Att ta vaccin är en beteendefråga och pandemin visar även hur central människans psykologi är, säger Daniel Västfjäll.

Forskningen har finansierats av National Science Foundation, den amerikanska motsvarigheten till Vetenskapsrådet.

Den vetenskapliga artikeln: Politicians polarize and experts depolaraize public support for Covid-19 management policies across countries. Alexandra Flores, Jennifer C. Cole, Stephan Dickert, Kimin Eom, Gabriela M. Jiga-Boy, Tehila Kogut, Riley Loria, Marcus Mayorga, Eric J. Pedersen, Beatriz Pereira, Enrico Rubaltelli, David K. Sherman, Paul Slovic, Daniel Västfjäll och Leaf Van Boven, Proceedings of the National Academy of Sciences, publicerad online 10 januari 2022. https://www.pnas.org/cgi/doi/10.1073/pnas.2117543119

Kontakt Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU Visa/dölj innehåll