Forskningsprojekten som inleds under våren handlar bland annat om återanvändning, återtillverkning och återvinning av produkter och material inom industrin. Målet är att hitta system för att uppnå en cirkulär ekonomi som bygger på att minimera mängden material som blir till avfall.
Forskningen inkluderar forskare både vid Linköpings universitet och vid universitet i andra länder samt företag inom återtillverkning, återvinning och tillverkningsindustri. LiU får den koordinerande rollen för de båda projekten.Eva Blomqvist är biträdande professor i datavetenskap vid Linköpings universitet. Foto Annica Hesser
Det ena projektet, Onto-DESIDE ansvarar Eva Blomqvist, biträdande professor i datavetenskap, vid avdelningen för interaktiva och kognitiva system på institutionen för datavetenskap, LiU, för:
— Det känns helt fantastiskt roligt! Och viktigt! Det här är ett projekt där vår tekniska forskning verkligen kan komma till nytta för omställningen till ett hållbarare samhälle, så det känns både stort, utmanande och viktigt.
Det här är ett projekt där vår tekniska forskning verkligen kan komma till nytta för omställningen till ett hållbarare samhälle
Följa lämpliga material
Forskningsprojektet handlar om att utveckla tekniska system som gör det möjligt att följa och ta del av information om material som används i olika produkter och som skulle kunna återanvändas eller återvinnas inom industrin. Det kan till exempel handla om en produkt som fönsterglas (planglas) som tillverkats enligt ett visst ”recept” för att sedan hamna hos en tillverkare och slutligen i till exempel en byggnad. När fönstret plockas ut vid en renovering eller liknande kan det ha suttit många år och utsatts för både väder och vind.
— Då behöver vi fortfarande kunna komma åt informationen om hur glaset tillverkades, och lägga samman det med information om vad fönstret har varit med om under sin tid i byggnaden. Det behövs för att kunna bedöma om det kan återanvändas, eller kanske återvinnas till nya fönster, eller rent av till nytt byggmaterial såsom glasull för isolering, säger Eva Blomqvist.
Dessutom behöver rätt aktör hittas för att ta hand om fönstret och även aktörer som har behov av visst material. Forskarna vill därför utveckla en teknisk plattform där tillverkare från olika branscher kan dela information och data om material med varandra på ett säkert sätt. Till sin hjälp vill forskarna använda sig av en kombination av olika tekniska system för datadelning som används redan i dag inom vissa tillämpningar. Ett område är biomedicin där tekniken används för att dela och sammanlänka information om proteiner och gener. Ett annat exempel är läkemedelsindustrin där tekniken används när nya läkemedel tas fram och testas.
— Inom cirkulär ekonomi, och industri generellt, har det här dock inte använts i samma utsträckning, och ingen har tidigare försökt skapa en lösning för kunskapsrepresentation och dataintegration inom cirkulär ekonomi som är helt branschoberoende, säger Eva Blomqvist. Inom projektet kommer vi jobba med användningsfall och aktörer från både byggindustri, elektronikindustri och textilindustri för att skapa branschöverskridande lösningar.
Ytterligare projekt får anslag
Det andra forskningsprojektet som får EU-anslag är SCANDERE vilket också kommer att koordineras från LiU. Ansvarig för det är Tomohiko Sakao, professor i industriell miljöteknik. Projektet handlar om att skala upp en affärsmodell (product-as-a-service, PaaS) för att uppnå cirkulär ekonomi med förbättrad produktdesign, effektivare återtillverkning och automatiserad teknik för att återvinna material. PaaS innebär att kunden snarare betalar för funktion eller ändamålet än själva produkten, och fungerar som en form av leasingsystem.
Foto Monica Westman
— Jag är väldigt glad och stolt över att vi får det här anslaget. Vår grupp har velat få den här typen av möjlighet där vi kan driva ett projekt som får en ledande roll på europeisk nivå. Vi tror att vår grupp har bra kunskap i vår specifika disciplin, men vi måste synliggöra det och jag tror att ett sådant här europeiskt projekt kan legitimera det, säger Tomohiko Sakao.
Forskningen syftar bland annat till att skapa incitament för företag att återanvända produkter och material som innehåller råvaror som klassats som bristvaror inom EU. En stor del av dessa produceras utanför EU och i dag finns 30 så kallade kritiska råvaror. Konkurrensen om dessa råvaror ökar mellan världens länder . Ett exempel är kobolt, en sällsynt metall som används mycket inom industrin till exempelvis batterier och som är central i teknik för en grön omställning. Kobolt har en stor ekonomisk betydelse men ingen stor produktion inom EU.
Vår grupp har velat få den här typen av möjlighet där vi kan driva ett projekt som får en ledande roll på europeisk nivå
