Den 20 oktober 2025 försvarade Hendrik Erz framgångsrikt sin doktorsavhandling On the Record: Understanding a Century of Lawmaking in U.S. Congress Through Speech and Vote Behavior vid Campus Norrköping. Hans forskning erbjuder en sällsynt, datadriven inblick i hur den amerikanska demokratin faktiskt fungerar – inte bara genom röster, utan genom den dagliga praktiken av att tala, övertyga och förhandla i kongressen.
Ord som formar beslut
– Lagstiftning handlar inte bara om hur folk röstar, säger Hendrik Erz, doktor vid Institutet för analytisk sociologi, Linköpings universitet. Det handlar också om hur de talar, vilka ord de väljer och hur de motiverar sina ståndpunkter. Sättet representanter uttrycker sig på avslöjar mycket om motiven och trycket bakom deras beslut.
Med hjälp av avancerade textanalysmetoder har Hendrik Erz studerat mer än 130 år av kongressdebatter för att kartlägga långsiktiga förändringar i politiskt beteende.
Hans resultat visar att tal och röster är djupt sammanflätade – och att förändringar i språket ofta förebådar förändringar i politiken.
Från kris till förändring: 1970- och 1980-talen
En del av avhandlingen fokuserar på 1970- och 1980-talen – en period av ekonomisk kris och politisk omvandling som ofta beskrivs som den ”nyliberala revolutionen”. Under dessa decennier rörde sig USA bort från efterkrigstidens konsensus mot mer marknadsorienterad politik.
Hendrik Erz analys av kongressdebatter från denna tid visar hur politikers sociala bakgrund, utbildning och partibakgrund påverkade hur de talade om beskattning, reglering och den federala budgeten. Lagstiftare med högre utbildning och ekonomisk erfarenhet tenderade att förespråka marknadsdrivna lösningar, medan andra försvarade statens traditionella roll.
Även om representanter från olika partier ofta diskuterade samma frågor, skilde sig deras ton och inramning markant.
– Krisåren blev en vändpunkt i hur amerikanska politiker talade om ekonomin, förklarar Hendrik Erz. Den gemensamma erfarenheten av osäkerhet och kris tvingade dem att omdefiniera vad ansvar betydde inom den ekonomiska politiken.
Att mäta polarisering genom språk
En annan del av forskningen undersökte den växande polariseringen i amerikansk politik. Genom nätverksanalys kartlade Hendrik Erz hur kongressledamöter förbands med varandra genom det språk de använde.
Resultaten visade att polariseringen, även om den är stark på kongressnivå, var mindre synlig inom enskilda politikområden. Ledamöter från olika partier använde fortfarande mer likartat språk när de diskuterade specifika frågor som handel eller välfärd – även när de övergripande partiskiljelinjerna fördjupades.
– Sättet politiker talar på är en spegel av hur partier bygger sina identiteter, konstaterar Hendrik Erz. De talar alltmer om olika saker – men inte nödvändigtvis på helt olika sätt.
När ord förutsäger röster
I den avslutande delen av avhandlingen kopplade Hendrik Erz kongresstal direkt till röstningsbeteende. Genom att studera hur ledamöter talade före omröstningar upptäckte han att det ofta gick att förutse när en medlem skulle bryta med sitt parti.
Han utvecklade ett nytt mått på ”partitryck” – i vilken grad partier påverkar sina medlemmars röstande – och fann att detta tryck har varierat kraftigt över tid. Under vissa perioder hade ledamöter stor frihet att rösta efter sin övertygelse, medan partilinjen i andra tider varit betydligt stramare.
– Tal är ofta signaler, säger Hendrik Erz. När någon planerar att gå emot sitt parti kan man ofta höra det mellan raderna i vad de säger i kammaren.
Resultaten visar att lagstiftning i kongressen inte bara handlar om att räkna röster, utan är en komplex social process formad av språk, identitet och institutionell makt.
– Genom att kombinera tal- och röstdata kan vi bättre förstå varför vissa politiska beslut blir verklighet medan andra faller bort, avslutar han. Det handlar inte bara om partier eller ideologi – utan om människor, deras erfarenheter, deras värderingar och de ord de använder för att uttrycka dem.
