15 december 2020

Det räcker inte med avancerade metoder och verktyg för att industrin ska bli bättre på hållbar och miljövänlig design. Kunskapen om hur metoderna ska användas är minst lika viktig. Det visar en ny avhandling vid LiU
som delvis är kritisk mot tidigare forskning inom området.

Upplag med metallskrot.
Metallskrot. Hur kan forskningen på bästa sätt hjälpa industrin att återanvända material och återtillverka produkter? Den frågan står i centrum för Sergio Brambilas forskning.  Fotograf: OgnjenO

Tänkte om helt

Forskningsområdet hållbar design har vuxit kraftigt sedan 90-talet och handlar enkelt uttryckt om industrins arbete för att designa hållbara produkter som kan återvinnas eller återanvändas. Mycket av forskningen har gått ut på att utveckla avancerade matematiska metoder och verktyg för att hjälpa företagen att designa hållbara produkter.

Det var också Sergio Brambilas ambition när han inledde sina forskarstudier för drygt fem år sedan.

- Men efter ett par år började jag fundera, var det verkligen ännu en sån här modell som industrin behövde? Vi visste ju att användningen av de här verktygen faktiskt är ganska liten, säger han.

- För mig blev det ett heureka-ögonblick, när jag bestämde mig för att ändra inriktning på min forskning.

Praktisk tillämpning

I avhandlingen Support for the conceptual design stage of effective and resource-efficient offerings: A pragmatic and cross-disciplinary approach undersöker Sergio Brambila istället vilka kunskaper och färdigheter som industrin behöver för att utnyttja de verktyg för hållbar design som redan finns. Studien mynnar ut i en konkret vägledning med en rad praktiska rekommendationer. Ett exempel är att alltid lyssna på kunderna innan designarbetet startar.

Sergio Brambila i Teamsmöte.Med sin avhandling hoppas Sergio Brambila utveckla forskningen i hållbar design i mer tillämpbar riktning.

Det steget – de praktiska rekommendationerna – saknas ofta inom tidigare forskning om hållbar design.

- Tidigare forskning har mycket riktigt konstaterat att företagen behöver hjälp inom det här området. Men sedan har man ofta nöjt sig med att utveckla en metod, och inte brytt sig så mycket om att och hur den verkligen används. Jag hoppas att mitt arbete kan vara en länk mellan akademin och näringslivet, säger han.

Två skilda världar

Sergio Brambila menar att både forskningen och industrin har ett ansvar för att verkligen tillämpa de verktyg som redan finns. Målet är ju detsamma: mer hållbar produktion.

- Det är lite av en kulturkrock mellan två olika världar, säger han.

- Inom akademin går mycket ut på att publicera artiklar, och det kan vara lättare om man utvecklat en ny sofistikerad metod. I det avseendet spelar det inte så stor roll om den verkligen används eller inte. Industrin å andra sidan vill utveckla produkter snabbt, sälja och tjäna pengar. Man prioriterar helt enkelt olika.

Vem har det största ansvaret?

- Båda sidor, tycker jag. Det behövs mer pragmatisk forskning som är inriktad på tillämpning. Men industrin måste också ha tålamod att införa nya metoder och inte kasta bort den stora akademiska kunskap som finns.

Avhandlingen omfattar åtta artiklar och bygger på litteraturstudier, intervjuer och enkäter med tillverkningsföretag i olika branscher. Sergio Brambila är huvudförfattare till fyra artiklar och andreförfattare till fyra.

Forskningen har bedrivits inom ramen för programmet Mistra REES.

Läs mer

Senaste nytt från LiU

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

Flicka läser bok.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.