Flera transplantationer av livmoder från levande donator har gjorts i Sverige inom ramen för en studie. Kvinnan på bilden har ingen koppling till studien. Foto xmocb
Den aktuella forskningen utgår från de nio livmodertransplantationer som gjordes med levande donatorer under år 2013 under ledning av Mats Brännström, professor i obstetrik och gynekologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Transplantationerna gjordes inom ramen för världens första systematiska och vetenskapligt baserade studie på området. Efter den första födseln i Göteborg 2014 följde ytterligare sju födslar innan någon utanför Sverige födde barn efter livmodertransplantation.
När kostnaderna nu kartlagts redovisas resultaten med vissa reservationer. Dels är antalet studerade fall begränsat till nio, och dels har behandlingarna utförts som del av ett forskningsprojekt med de krav det inneburit. Med det sagt ger studien, som publicerats i tidskriften Human Reproduction, ändå en kostnadsbild att utgå ifrån.
Den totala summan som forskarna kommit fram till var i genomsnitt 74 564 euro, motsvarande runt 767 000 svenska kronor, i dagens penningvärde. Summan omfattar kostnaderna kring både mottagare och donator. Totalsumman beskrivs som relativt hög, delvis beroende på de omfattande vetenskapliga kraven. I en framtida klinisk miljö skulle den sammantagna kostnaden för en transplantation troligen bli lägre, menar forskarna.
– Ur ett prioriteringsperspektiv är den här studien viktig eftersom den bidrar med en pusselbit när man ska fatta beslut om huruvida livmodertransplantation ska erbjudas inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård. En kostnadsberäkning är en utgångspunkt för att framöver bedöma om åtgärden är kostnadseffektiv, säger Thomas Davidson, docent i utvärdering och hälsoekonomi vid Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet.
Kostnadseffektivitet mäts oftast i form av kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår, QALY, en måttstock som kombinerar ekonomi och aspekter kring livslängd och livskvalitet.
– När kostnadseffektiviteten ska bedömas måste både kostnaden och effekten, gärna mätt i QALYs av åtgärden, relateras till alternativa behandlingar, säger Thomas Davidson.
Flera frågor återstår
Lars Sandman är professor i hälso- och sjukvårdsetik, föreståndare för Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet, och medförfattare i studien:Lars Sandman. Foto Charlotte Perhammar
– Det återstår fortfarande väsentliga frågor som vi vill fortsätta utreda. En sådan är hur vi ska se på effekten av en livmodertransplantation. Ska den QALY-vinst som genereras omfatta endast vinsten för modern av att få genomgå en graviditet, föda ett barn och vara förälder till detta barn, eller ska även vinsten av att det föds ett barn läggas till? Det kommer att göra stor skillnad för kostnadseffektiviteten hos åtgärden – en viktig faktor i prioriteringssammanhang, säger han.Mats Brännström, professor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
– Alla kostnader för utredning, personal och sjukhusvård bekostades av forskningsanslag och totalsumman var ungefär vad vi kalkylerat med, och jämförbar med den aktuella kostnaden för njurtransplantation från levande donator. Livmodertransplantation kommer med stor sannolikhet att bli mer kostnadseffektiv i framtiden med den robotkirurgiteknik vi utvecklat, som innebär kortare vårdtider och en snabbare återgång till arbetsliv, säger Mats Brännström, professor vid Göteborgs universitet, som har lett studien.
Studien har finansierats med stöd av Jane och Dan Olssons Stiftelse för Vetenskapliga ändamål, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, ALF-medel och Vetenskapsrådet.
Artikeln: The costs of human uterus transplantation: a study based on the nine cases of the initial Swedish live donor trial, Thomas Davidson, Jana Ekberg, Lars Sandman och Mats Brännström, (2021), Human Reproduction, Volume 36, Issue 2, February 2021, Pages 358–366, doi: 10.1093/humrep/deaa301
Källa: Pressmeddelande från Göteborgs universitet
