Det är en grå och småkall vintermorgon i skogarna i Rimforsatrakten, några mil söder om Linköping.
På en sten vid ett nyare kalhygge står Karl-Olof Bergman och svarar på frågor från ett 20-tal studenter. Vad fick skogsägarna för timret? Hur tätt ska man plantera ny skog? Vad händer egentligen med blåbärsriset?
Frågebatteriet är brett. Engagemanget stort.
– När vi gjorde det här första gången var vi lite osäkra på hur det skulle fungera. Men det har visat sig att studenterna är väldigt pigga på att åka ut i skogen och det är väldigt kul. Det blir lite mer hands-on än de är vana vid säger Karl-Olof Bergman, lektor och docent i naturvårdsbiologi, som ansvarar för kursen Ekologi och miljö.För att få till en vass broschyr behövs insamlade data. Här räknar Emelie Rooth årsringar på en gran för att få till siffror som möjligen kan användas. Foto Charlotte Perhammar
Ta in en bredare bild
På den här exkursionen har han bytt kostym litegrann. Från lärare till sakkunnig i skogsfrågor. Studenterna jobbar nämligen för ett fiktivt möbelföretag som vill satsa på råvaror från en leverantör som satsar på ett mer hållbart skogsbruk som tar större hänsyn till biologisk mångfald. Under dagen besöker de olika typer av skogar och samlar in data för att senare producera en säljande broschyr som kan illustrera varför den här vägen är rätt väg att gå för det fiktiva företaget.
– Det är viktigt för både företag och samhälle att förstå hur ekosystem påverkas och hur det i sin tur påverkar vad vi får ut av dem. Det är inte alltid lönsammast att kortsiktigt maximera sin vinst, vilket många nu upptäckt. Ett exempel är den stora översvämningen av Gula floden i Kina 1998, där avverkningen av skogarna runt om floden var en avgörande orsak till katastrofen. Analyser i efterhand visade att det hade varit samhällsekonomisk mycket mer lönsamt att behålla skogarna som översvämningsskydd, säger Karl-Olof Bergman och fortsätter:
– Tar man in en bredare bild kan man helt enkelt få ett annat svar på om det är ekonomiskt lönsamt eller inte. Och det är vad hållbarhet handlar om, egentligen, säger Karl-Olof Bergman.
Intresset ökar
På civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi växer antalet studenter som väljer inriktningen biologiska resurser och hållbart nyttjande, där kursen Ekologi och miljö ingår, för varje år.
En stor anledning till att medvetenheten, förståelsen och intresset ökar, tror Karl-Olof Bergman, är att alla företag på något sätt måste förhålla sig till hållbar utveckling i dag.
– Länge var det frågor om priset på olja eller aktiehandel som var de största riskerna för hur den globala ekonomin skulle utvecklas. Om man nu tittar på de största riskerna på lång sikt är fem av sex risker i topp hållbarhetsrelaterade.
Blir interaktivt
Caspar Sundell, Emelie Rooth, Hugo Ahlin och Simon Fabre är alla inne på sjätte terminen i sin utbildning. De är nöjda med sitt val av inriktning. Småkall och lite ruggig januarimorgon, men Caspar Sundell gillar verkligen upplägget att åka ut i fält. ”Man lär sig på ett helt annat sätt än att bara kika på en powerpointpresentation. Sen hade varit ännu bättre om det varit senare på våren, men man kan inte få allt”, säger Caspar och skrattar. Foto Charlotte Perhammar
– Jag jobbar gärna med hållbarhet i framtiden, men det tror jag i och för sig att alla kommer att behöva göra på ett eller annat sätt. Vi har inte så mycket val. Den här kursen tar upp många olika miljöproblem som man hört talas om innan, men kanske inte vetat exakt varför det händer och hur saker hänger ihop, säger Caspar Sundell.
Emelie Rooth:
– Det ligger i tiden och många får upp ögonen för hållbarhetsfrågor. Det blir ofta väldigt bra diskussioner under de här kurserna.
En ynnest
Simon Fabre och Hugo Ahlin lyfter fördelarna med att åka ut i fält. På flera olika sätt.
– Att få komma ut så här blir interaktivt på ett annat sätt. Det blir enkelt att ställa följdfrågor samtidigt som det är väldigt kul, säger Simon. Visst är det en ticka! Simon Fabre och Victor Johansson, förste forskningsingenjör, hittade svampen som man framför allt hittar växande på träd, levande som döda. Foto Charlotte Perhammar
Hugo Ahlin:
– Kurserna följer varandra på ett bra sätt. Jag gillar det. Vi har läst om genetik, miljö, ekosystem och fått ett sammanhang innan vi ger oss ut så här.
– Sen är det så mycket värt att få komma ut i skogen. Klart att det blir en lång dag, men det är en ynnest och så mycket roligare än att sitta i en föreläsningssal i två timmar.
Caspar Sundell håller med.
– Det här var kanske inte riktigt det man tänkte när man valde att läsa till civilingenjör på universitetet, men det är skitkul och jag tycker att man lär sig på ett helt annat sätt än att bara kika på en powerpointpresentation.
Hur skiljer sig olika typer av skogar och varför kan det vara rätt väg att välja företag som tar mer hänsyn till biologisk mångfald? I kursen Ekologi och miljö får studenterna i industriell ekonomi en heldag i skogen för att göra en säljande broschyr. Foto Charlotte Perhammar
FAKTA: I-programmet
Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi lanserades redan 1969 vid Linköpings universitet och studenterna är ofta eftertraktade på arbetsmarknaden efter examen.
Under det andra läsåret, av totalt fem, väljer studenterna en av de fem tekniska inriktningarna inom datateknik, energiteknik, maskinteknik, systemteknik, eller biologiska resurser och hållbart nyttjande där kursen Ekologi och miljö ingår.
Det här reportaget finns med i LiU Magasin #1 2023.
