12 januari 2024

Linköpings universitet får 44 miljoner kronor från the Wallenberg Initiative Materials Science for Sustainability, WISE, för ny vetenskaplig utrustning som ska bidra till spjutspetsforskning på material.

Ångströmhuset på Campus Valla inhyser dagens sveptransmissionselektronmikroskop som ska uppgraderas. Fotograf: Magnus Johansson

Den största satsningen på materialforskning i Sverige – WISE – anslår cirka 500 miljoner kronor till sju anknutna lärosäten för att bygga upp ny forskningsinfrastruktur. 44 miljoner går till Linköpings universitet fördelat på tre projekt. Utöver WISE finansierar även Vetenskapsrådet, regerings strategiska forskningsområde för avancerade funktionella material, AFM, samt Linköpings universitet delar av den nya infrastrukturen.

Elektronmikroskopi på atomnivå

I det första projektet ska ett nytt så kallat sveptransmissionselektronmikroskop ersätta det befintliga i Ångströmhuset. Porträtt Per Persson.Per Persson, professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi. Foto Olov Planthaber Dessutom ska också ett verktyg som tar fram prover till elektronmikroskopet upphandlas.

– Det är utomordentligt viktigt att uppnå en grundläggande förståelse för hur nanostrukturerade och lågdimensionella material fungerar på atomnivå, säger Per Persson, professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi.

Ny XPS för mjuka material

För att identifiera den kemiska sammansättningen i olika material används ofta en teknik som kallas röntgenfotoelektronspektroskopi, eller XPS. Det är idag en standardmetod inom materialvetenskap.

Men traditionell XPS förlitar sig på ett ultrahögt vacuum för att fungera vilket omöjliggör studier av material och vätskor som de är i ”naturen”. Därför ska en ny typ av XPS upphandlas som kallas Near Ambient Pressure X-ray Photoelectron Spectroscopy (NAP-XPS).Porträtt av Mats Fahlman.Mats Fahlman, professor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap. Foto Thor Balkhed

– Den nya utrusningen kommer vara optimerad för att undersöka mjuka och strålningskänsliga material som organiska halvledare och biologiska material. Då kan man undersöka exempelvis organiska solceller, batterier eller biosensorer under drift, säger Mats Fahlman, professor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap, ITN.

Additiv tillverkning av organisk elektronik

Enligt Simone Fabiano, biträdande professor vid ITN, är målet med investeringen att utöka möjligheterna för additiv tillverkning vid LiU. Fokus ligger på 3D-printing och tillverkning av komponenter baserade på organisk elektronik.Simone Fabiano.Simone Fabiano, biträdande professor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap. Foto Thor Balkhed

I testbädden Printed Eletronics Arena vid LiU finns idag expertis för additiv tillverkning i både metaller och mjuka material som ledande plaster (vilket är grunden i organisk elektronik). Dock har dagens utrustning relativt låg upplösning och det går endast att skriva ut i 2D. Den nya utrustningen kommer att komplettera den befintliga och möjliggöra utvecklingen av ny organisk elektronik med stor precision och i tre dimensioner.

Om WISE

WISE är ett samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, Kungliga tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Uppsala universitet, Stockholms universitet, Lunds universitet samt Linköpings universitet som också är värd för programmet.

Finansieringen kommer från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och den totala budgeten är nära 3 miljarder SEK under 2022–2033.

Läs mer på wise-materials.org

Kontakt

Materialforskning för en hållbar framtid

Senaste nytt från LiU

En kvinna i vit blus.

Barn med NPF-diagnoser gynnas av riktad fritidsverksamhet

Barn med neuropsykiatriska diagnoser har ofta svårt att delta i öppna fritidsaktiviteter.  I en ny doktorsavhandling från LiU studeras den riktade verksamheten KFUM Funkis i Linköping. Resultatet visar på utmaningar men framförallt på möjligheter.

LiU:s rektor lyssnar på en konferens genom hörlurar i sällskap med andra.

LiU:s rektor med på konferensen Choose Europe

Rektor Jan-Ingvar Jönsson är i Frankrike på inbjudan av president Macron och EU:s ordförande Ursula von der Leyen för att diskutera Europas vetenskapliga ambitioner i det geopolitiska läget. En fråga är hur Europa kan attrahera amerikanska forskare.

Manlig forskare gestikulerar i diskussion i kontorsmiljö.

Vad rör sig i huvudet på en designer?

Allt börjar vid ritbordet. Även slöseri med resurser, miljögifter och utsläpp av växthusgaser. Den insikten gav professor Tomohiko Sakao idén till en ny studie: Han vill undersöka designers hjärnor under den kreativa processen.