12 januari 2024

Linköpings universitet får 44 miljoner kronor från the Wallenberg Initiative Materials Science for Sustainability, WISE, för ny vetenskaplig utrustning som ska bidra till spjutspetsforskning på material.

Ångströmhuset på Campus Valla inhyser dagens sveptransmissionselektronmikroskop som ska uppgraderas. Fotograf: Magnus Johansson

Den största satsningen på materialforskning i Sverige – WISE – anslår cirka 500 miljoner kronor till sju anknutna lärosäten för att bygga upp ny forskningsinfrastruktur. 44 miljoner går till Linköpings universitet fördelat på tre projekt. Utöver WISE finansierar även Vetenskapsrådet, regerings strategiska forskningsområde för avancerade funktionella material, AFM, samt Linköpings universitet delar av den nya infrastrukturen.

Elektronmikroskopi på atomnivå

I det första projektet ska ett nytt så kallat sveptransmissionselektronmikroskop ersätta det befintliga i Ångströmhuset. Porträtt Per Persson.Per Persson, professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi. Foto Olov Planthaber Dessutom ska också ett verktyg som tar fram prover till elektronmikroskopet upphandlas.

– Det är utomordentligt viktigt att uppnå en grundläggande förståelse för hur nanostrukturerade och lågdimensionella material fungerar på atomnivå, säger Per Persson, professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi.

Ny XPS för mjuka material

För att identifiera den kemiska sammansättningen i olika material används ofta en teknik som kallas röntgenfotoelektronspektroskopi, eller XPS. Det är idag en standardmetod inom materialvetenskap.

Men traditionell XPS förlitar sig på ett ultrahögt vacuum för att fungera vilket omöjliggör studier av material och vätskor som de är i ”naturen”. Därför ska en ny typ av XPS upphandlas som kallas Near Ambient Pressure X-ray Photoelectron Spectroscopy (NAP-XPS).Porträtt av Mats Fahlman.Mats Fahlman, professor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap. Foto Thor Balkhed

– Den nya utrusningen kommer vara optimerad för att undersöka mjuka och strålningskänsliga material som organiska halvledare och biologiska material. Då kan man undersöka exempelvis organiska solceller, batterier eller biosensorer under drift, säger Mats Fahlman, professor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap, ITN.

Additiv tillverkning av organisk elektronik

Enligt Simone Fabiano, biträdande professor vid ITN, är målet med investeringen att utöka möjligheterna för additiv tillverkning vid LiU. Fokus ligger på 3D-printing och tillverkning av komponenter baserade på organisk elektronik.Simone Fabiano.Simone Fabiano, biträdande professor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap. Foto Thor Balkhed

I testbädden Printed Eletronics Arena vid LiU finns idag expertis för additiv tillverkning i både metaller och mjuka material som ledande plaster (vilket är grunden i organisk elektronik). Dock har dagens utrustning relativt låg upplösning och det går endast att skriva ut i 2D. Den nya utrustningen kommer att komplettera den befintliga och möjliggöra utvecklingen av ny organisk elektronik med stor precision och i tre dimensioner.

Om WISE

WISE är ett samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, Kungliga tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Uppsala universitet, Stockholms universitet, Lunds universitet samt Linköpings universitet som också är värd för programmet.

Finansieringen kommer från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och den totala budgeten är nära 3 miljarder SEK under 2022–2033.

Läs mer på wise-materials.org

Kontakt

Materialforskning för en hållbar framtid

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.