Den största satsningen på materialforskning i Sverige – WISE – anslår cirka 500 miljoner kronor till sju anknutna lärosäten för att bygga upp ny forskningsinfrastruktur. 44 miljoner går till Linköpings universitet fördelat på tre projekt. Utöver WISE finansierar även Vetenskapsrådet, regerings strategiska forskningsområde för avancerade funktionella material, AFM, samt Linköpings universitet delar av den nya infrastrukturen.
Elektronmikroskopi på atomnivå
I det första projektet ska ett nytt så kallat sveptransmissionselektronmikroskop ersätta det befintliga i Ångströmhuset. Per Persson, professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi. Foto Olov Planthaber Dessutom ska också ett verktyg som tar fram prover till elektronmikroskopet upphandlas.
– Det är utomordentligt viktigt att uppnå en grundläggande förståelse för hur nanostrukturerade och lågdimensionella material fungerar på atomnivå, säger Per Persson, professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi.
Ny XPS för mjuka material
För att identifiera den kemiska sammansättningen i olika material används ofta en teknik som kallas röntgenfotoelektronspektroskopi, eller XPS. Det är idag en standardmetod inom materialvetenskap.
Men traditionell XPS förlitar sig på ett ultrahögt vacuum för att fungera vilket omöjliggör studier av material och vätskor som de är i ”naturen”. Därför ska en ny typ av XPS upphandlas som kallas Near Ambient Pressure X-ray Photoelectron Spectroscopy (NAP-XPS).Mats Fahlman, professor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap. Foto Thor Balkhed
– Den nya utrusningen kommer vara optimerad för att undersöka mjuka och strålningskänsliga material som organiska halvledare och biologiska material. Då kan man undersöka exempelvis organiska solceller, batterier eller biosensorer under drift, säger Mats Fahlman, professor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap, ITN.
Additiv tillverkning av organisk elektronik
Enligt Simone Fabiano, biträdande professor vid ITN, är målet med investeringen att utöka möjligheterna för additiv tillverkning vid LiU. Fokus ligger på 3D-printing och tillverkning av komponenter baserade på organisk elektronik.Simone Fabiano, biträdande professor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap. Foto Thor Balkhed
I testbädden Printed Eletronics Arena vid LiU finns idag expertis för additiv tillverkning i både metaller och mjuka material som ledande plaster (vilket är grunden i organisk elektronik). Dock har dagens utrustning relativt låg upplösning och det går endast att skriva ut i 2D. Den nya utrustningen kommer att komplettera den befintliga och möjliggöra utvecklingen av ny organisk elektronik med stor precision och i tre dimensioner.
Om WISE
WISE är ett samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, Kungliga tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Uppsala universitet, Stockholms universitet, Lunds universitet samt Linköpings universitet som också är värd för programmet.
Finansieringen kommer från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och den totala budgeten är nära 3 miljarder SEK under 2022–2033.
Läs mer på wise-materials.org