04 februari 2021

Något överraskande visar LiU:s resultat för år 2020 att studenternas prestationsgrad har förbättrats totalt sett. En förklaring är att de tvingats stanna kvar hemma istället för att studera utomlands.

Fotograf: Charlotte Perhammar

I LiU:s Årsredovisning visas prestationsgraden, det vill säga studenternas tagna andel av möjliga högskolepoäng, för de senaste fem åren och den totala kurvan för samtliga studenter kan sägas vara svagt uppåtgående, från 86 procent år 2018 till 90 procent för 2020. Det finns skillnader mellan studenterna från de olika fakulteterna. Till exempel har resultaten på medicinska fakulteten sjunkit under de senaste åren (och sjunkit ytterligare under 2020 eftersom man valt att flytta tentor till januari 2021 för att minska risken för smittspridning), men övriga fakulteters resultat har förbättrats och detta även under coronapandemin.

Uteblivna utlandsstudier eller extra termin

För studenterna vid teknisk och filosofisk fakultet kan uteblivna utlandsstudierna vara en anledning till att helårsprestationerna har ökat. Studenterna stannar på LiU och tar högskolepoäng här istället för på ett utländskt universitet. En annan förklaring är att antalet studenter som läser en extra termin efter examen eller för att ta igen omtentor har ökat.
– Det kan vara svårt att få ett arbete under pandemin och fler väljer då att slutföra sina studier eller läsa till ämnen. Det kan sägas vara en positiv effekt av rådande läge, säger prorektor Margareta Bachrack Lindström som ansvarar för utbildningsfrågor på LiU.
– Vi ska komma ihåg att de här siffrorna inte säger något om den långsiktiga utvecklingen av studieprestationerna eller om studenterna mår bra eller dåligt under rådande pandemi. De studenter som vi kanske bör rikta extra uppmärksamhet mot är de som påbörjat sina studier under det senaste året och som inte hunnit skaffa sig samma studievana som de som håller på att slutföras sina studier, konstaterar Margareta Bachrack Lindström.

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.