Med tiden blir situationen på arbetsmarknaden för utlandsfödda bättre, men de flesta når ändå inte samma positioner som inrikes födda eller som de hade innan de kom till Sverige.
– Det blir bättre ju längre man har varit i Sverige, men i slutändan finns ändå ett glapp på arbetsmarknaden mellan utrikes födda och inrikes födda, säger Andrey Tibajev, doktor i etnicitet och migration.
En av orsakerna är att utbildning, kunskaper och färdigheter – så kallat humankapital – från utlandet inte helt kan översättas till en svensk kontext och därmed värderas lägre på den svenska arbetsmarknaden.
I sin doktorsavhandling, med titeln The value of immigrants' human capital for labour market integration, har Andrey Tibajev studerat hur humankapital hos utrikes födda – både det som de har med sig från ursprungslandet och det som sedan tillskansas i Sverige – används och värderas. Han har också studerat hur utlandsföddas kunskaper och färdigheter påverkar deras position på den svenska arbetsmarknaden.
Studien skiljer sig från tidigare forskning genom att analysera enskilda individers erfarenheter och kunskaper, i stället för att studera humankapital på en mer generell nivå. För att göra detta har Andrey Tibajev använt sig av arbetsmarknadsregister samt den så kallade Levnadsnivåundersökningen för utlandsfödda och deras barn från 2010 och 2011.
Kunskap över nationsgränser
Det finns flera skäl till att humankapital från utlandet värderas lägre. Till exempel är vissa kunskaper specifika för ett visst land, det finns ofta uppfattningar om kvalitetsskillnader mellan olika utbildningssystem i världen samt en osäkerhet hos arbetsgivare kring vad en utländsk examen eller erfarenhet egentligen innehåller och innebär.
I Sverige finns policys för att hantera detta, exempelvis möjlighet att komplettera sin utländska utbildning och att få sin utländska examen erkänd av Universitets- och högskolerådet. Med tiden möjliggör det ett inträde på arbetsmarknaden, men trots detta blir utfallet inte i nivå med inrikes födda.
–Det är rimligt att det inte kan bli helt perfekt direkt när man kommit till ett nytt land, och vi har väldigt bra policyinstrument för att göra det bättre. Men det vi är mindre bra på är att ge utrikes födda möjligheten att sedan faktiskt använda sig av sina kunskaper och färdigheter, säger Andrey Tibajev.
Faktorer så som diskriminering, sociala kontakter och språkkunskaper påverkar de möjligheter en individ har att använda sina kunskaper och färdigheter på arbetsmarknaden, visar tidigare forskning.
– Det är inte bara humankapitalet som spelar in i arbetsmarknadsutfallet, utan det finns många faktorer som är sammanflätade.
Skillnader mellan utrikes födda
Det finns skillnader mellan utrikes födda, visar studien. Bland annat har orsaken till migrationen betydelse, till exempel om en person migrerat på grund av arbete eller flytt från sitt hemland. Likaså finns skillnader mellan länder. För personer från till exempel Norden och Västeuropa är utfallet på arbetsmarknaden mer i nivå med inrikes födda.
En svensk utbildning viktig
För att förbättra situationen på arbetsmarknaden för utrikes födda är utbildning i det nya landet värdefull, visar avhandlingen. Det går i linje med vad forskning från andra länder visat.
– För integrationen är det oerhört viktigt att satsa på högkvalitativ, kostnadsfri och tillgänglig utbildning och möjligheten för individer att kunna investera i utbildning. Här behöver man nog titta närmare på vad de tillfälliga uppehållstillstånden gör för den möjligheten, eftersom de ger människor en väldigt kortsiktig horisont.
Andrey Tibajev hoppas på att hans nästa steg i forskningen blir att jämföra olika länder för att mer på djupet förstå orsakerna till att humankapital från utlandet generellt värderas lägre.
