Även gamla städer måste bli smarta

Vem vill bo i en dum stad? 40 förslag till nya smarta svenska städer ligger just nu på regeringens utredares bord. ”Hur många ligger i Östergötland?”, frågar moderator Claes de Faire i Almedalsdebatten om smarta städer. 

Johan Edstav, Elias Aguirre och Malin Granath Johan Edstav, Elias Aguirre och Malin Granath, Foto: Monica WestmanSvaret, från statliga samordnaren Johan Edstav, MP, är ”det får ni se i slutet av augusti, det är inte klart ännu”. Trots ytterligare försåtliga frågor från Claes de Faire under Almedalsseminariet i East Sweden Arena fick vi fortsätta vara nyfikna.

– 40 kommuner har spännande förslag. Det gäller att hitta områden där de boende kan få service på gång- och cykelavstånd. Två krav har vi också: det måste finnas en politisk vilja att bygga och det måste även finnas privata kommersiella intressen, sa Johan Edstav.

Bostadsbyggande är och förblir en kommunal angelägenhet, men Johan Edstav hoppas ha förhandlingarna klara med kommunerna till 31 december i år.
– Förra året byggde vi mer än på två decennier men för att få bort bostadsbristen måste vi fortsätta i samma takt i ett par decennier till, sa han.

Smarta och dumma städer

Finns det så smarta städer?

– Nja, svarade Malin Granath, universitetslektor i informatik, oftast tänker man på byggnader med sensorer i väggarna och kylskåp som beställer hem mat, men frågan är om det är så smart? Kanske bygger man in sig i tekniklösningar man inte kommer ur. Att vara smart är inte bara att ha tekniken på plats utan att man är resurseffektiv och använder stadens resurser på ett smart sätt. 

– En smart stad är där människor har ett beteende så att de lever på ett hållbart sätt, sa Stefan Håkansson, vd E.on värme.
Malin Granath Foto: Monica Westman
– Det innebär också att utvecklingen måste vara behovsdriven, man antar ofta vad människor vill ha, men frågar inte, säger Malin Granath.

De flesta bostäderna är redan byggda

Men lösningen är inte bara att bygga nya städer
– De flesta bostäder vi ska bo i om 30 år finns idag, därför måste vi se till att även de städer vi har i dag blir smartare, sa Klas Gustafsson, vice vd Tekniska verken.

– Vi behöver tillföra ett skikt till det som redan finns så att det blir lätt att göra rätt. En lyktstolpe kan vara både laddstolpe för elbilar och innehålla sensorer, sa han.

Men för att allt detta ska fungera behövs mera samarbete mellan olika aktörer.

– Vi måste sluta arbeta i stuprör och samarbeta mera, det handlar både om rör och om att utbyta ren information. Även myndigheterna arbetar i stuprör och har ett linjärt tänkande, det är svårt att sluta kretslopp och få till smarta system.

Den svåra samverkan

Samarbetet mellan alla olika aktörer är också det som Malin Granath ser som det största hindret för att få städer smarta.

– Tekniken är inte problemet, det är i organisationen och samverkan som de stora svårigheterna finns.

Diskussionen hölls under Almedalsveckan under rubriken ”Är det smartare att bygga helt nya städer än att göra gamla städer smarta?”.

Elias Aguirre, socialdemokratiskt kommunalråd i Linköpings kommun  definierade också den dumma staden:
– En dum stad är en stad med ensartad bebyggelse som leder till segregation, sa han.

Hela seminariet finns i live-sändning via EastSweden

East Sweden Arena

Fler nyheter från LiU