31 januari 2017

Dan Zhao och Simone Fabiano vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, har tagit fram en termoelektrisk organisk transistor. Det räcker med en temperaturökning på en grad för att få en mätbar förändring av strömmen i transistorn. 

Resultaten har nu publicerats i Nature Communications.

– Vi är först i världen med att presentera en logisk krets, i detta fall en transistor, som styrs av en värmesignal istället för en elektrisk signal. Det konstaterar professor Xavier Crispin, Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet.

Nya applikationer

Den värmedrivna transistorn öppnar upp för en lång rad applikationer som exempelvis detektering av små temperaturskillnader eller inom medicinen för funktionella plåster där man kan följa läkningsprocessen.

Det är också möjligt att ta fram kretsar som styrs av värmen i infrarött ljus för värmekameror, med mera. Den höga värmekänsligheten, 100 gånger högre än traditionella termoelektriska material, gör att det räcker med en enda koppling från den värmekänsliga elektrolyten, som fungerar som en sensor, till transistorn. En sensor och en transistor kan tillsammans bilda en smart pixel.

En matris av smarta pixlar kan då exempelvis användas istället för de givare som idag detekterar infraröd strålning i värmekameror. Tekniken kan, men lite vidareutveckling, möjliggöra att vi i framtiden kan få en värmekamera i mobilen till en låg kostnad eftersom de ingående materialen varken är dyra, sällsynta eller farliga.

Termoelektrisk flytande elektrolyt 

Den värmedrivna transistorn är en fortsättning på den forskning som för ett år sedan ledde fram till en superkondensator som laddas av solens strålar. I kondensatorn omvandlas värme till el som lagras i kondensatorn tills den behövs.

Forskargruppen vid Laboratoriet för organisk elektronik hade då hittat rätt bland de ledande polymererna och tagit fram en flytande elektrolyt med 100 gånger större förmåga att omvandla en temperaturskillnad till el än de elektrolyter som normalt används. Den flytande elektrolyten består av joner och ledande polymerer. De positivt laddade jonerna är små och snabba och de negativt laddade polymerkedjorna är stora och tunga. När ena sidan värms upp rusar de små snabba jonerna mot den kalla sidan och en spänning uppstår.

– När vi hade visat att kondensatorn fungerade funderade vi över vad vi kunde göra mer med elektrolyten, berättar Xavier Crispin.

Dan Zhao, förste forskningsingenjör och Simone Fabiano, universitetslektor, har nu efter många timmar i laboratoriet visat att det också är fullt möjligt att bygga elektroniska kretsar som styrs av en värmesignal.

Forskningen har sedan 2014 finansierats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse inom projektet ”Tail of the sun” – solens svans.

Artikeln:
Ionic thermoelectric gating organic transistors, Dan Zhao, Simone Fabiano, Magnus Berggren och Xavier Crispin, Linköpings universitet, campus Norrköping, Nature Communications 2017. DOI 10.1038/ncomms14214

Forskning

Fler nyheter från LiU

En man och en kvinna skakar hand framför en staty.

Nytt AI-samarbete stärker regionen

Partnerskapsprogrammet inom AI Academy vid Linköpings universitet ska hjälpa företag och organisationer med kompetensutveckling för att använda AI på ett effektivt sätt. Först ut i den nya samarbetsformen är Länsförsäkringar Östgöta.

En grupp människor står på ett trädäck.

Molekylärmedicinsk forskning får långsiktig finansiering

Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM) vid LiU får nu förlängd finansiering fram till år 2039 från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Det gör det möjligt att bygga vidare på tio års framgångar och rekrytera nya forskande läkare.

man som håller upp en stol.

Målaren som blev doktorand

Familjelivet kom tidigt för doktoranden Petter Alsén. Tätt efter gymnasiet stod det klart att han skulle bli pappa, och han började jobba som målarlärling i byggbranschen. Nio år senare ringde han till chefen.

Forskare