![Martijn Kemerink, professor Avdelningen för komplexa material och system](/-/media/0-2017/10/martijn-kemerink-w-2017-50033_4.jpg?la=sv-se&mw=1120&mh=1120&hash=482A7E855DADDC85E6123437A5F27708443FEFE5)
I en artikel, publicerad i ansedda Science Advances, visar forskargruppen att fenomenet fungerar för tre olika specialbyggda molekyler och de har även utvecklat en modell för hur principen fungerar.
– Jag fick idén för många år sedan och av en slump träffade jag professor David González Rodríguez, vid universitetet i Madrid, som hade byggt en molekyl av just den typ vi letade efter, säger Martijn Kemerink.
Ferroelektriskt material
![Nytt material vars ledningsförmåga kan slås av och på via den ferroelektriska polarisationen.](/-/media/0-2017/10/kemerink-w-50033_5.jpg?la=sv-se&mw=1120&mh=1120&hash=854DDD4BA61F77A0E3EDE53A37830A8554D05042)
De molekyler som byggs enligt den modell som LiU-forskarna utvecklat, placerar sig gärna ovanpå varandra och bildar en stapel, bara någon nanometer bred. Trådar av staplade molekyler, kan sedan placeras i en matris där varje korsning utgör en informationsbit. Det innebär att man i framtiden kommer att kunna bygga mycket informationstäta och små minnen. Men ännu så länge är de nya molekylerna lite för komplicerade att syntetisera.
Bygger molekyler
– Vi har nu utarbetat en modell för hur principen fungerar och vi har visat i experiment att det fungerar för tre olika molekyler, uppbyggda enligt samma principer. Vi behöver nu arbeta vidare för att bygga molekyler som kan användas i praktiska applikationer, säger professor Martijn Kemerink, Avdelningen för komplexa material och system vid Linköpings universitet, huvudförfattare till artikeln.
Förutom små och flexibla minnen tror han även att fenomenet i framtiden kan användas för att bygga helt nya typer av solceller.
Artikeln: Ferroelectric self-assembled molecular materials showing both rectifying and switchable conductivity, Andrey V. Gorbunov, Miguel Garcia Iglesias, Julia Guilleme, Tim D. Cornelissen, W. S. Christian Roelofs, Tomas Torres, David González-Rodríguez,
E. W. Meijer och Martijn Kemerink. Science Advances 2017
DOI 10.1126/sciadv.1701017
Tim Cornelissen och Indre Urbanaviciute, doktorander vid Avdelningen komplexa material och system. Foto: Thor Balkhed