Prestigefyllt IT-pris för första gången till LiU

Malin Granath, forskare vid Avdelningen för informatik, är den första vid LiU som får Börje Langeforspriset. Hon får det för sin avhandling Den smarta staden - hur smart kan den bli?

VallastadenDet prestigefulla priset delas varje år ut av Svenska informationssystemakademin (SISA) till den bästa doktorsavhandlingen i informatik i syfte att hedra Börje Langefors och uppmuntra en fortsatt god forskning.

Malin Granaths avhandling är en monografi och hela titeln är Den smarta staden – hur smart kan den bli? Digitaliseringsdiskurser i policy och planering av stadsutveckling. Avhandlingen öppnar upp en diskussion om hur man pratar om digitalisering inom samhällsutveckling och hur man pratar om digitalisering på en beslutsfattningsnivå.

- Jag har tittat på olika policydokument angående digitalisering, från EU till lokala aktörer. Jag har studerat strategier och mål som har satts upp och sedan tittat på hur lösningarna blivit i praktiken.

Vallastaden som exempel

Som exempel har hon haft Vallastaden i Linköping. Hon har följt den från planeringsfas till utvecklingsfas och undersökt vad det blev av digitaliseringen.

- Det blir inte mycket kvar i praktiken. Tekniken går att lösa, men det går inte organisatoriskt. Kunskapen om hur det hela ska organiseras finns inte i processen. Det finns många intressenter, men ingen som driver digitaliseringen med ett samlat grepp i praktiken. Man har inte skapat den arbetsuppgiften än.Malin Granath

Men Malin Granath påpekar att bara för att man inte gjort det nu, betyder det inte att man inte gör det sen, när man vet vem det är som bor och verkar i området.

- Det är bra om det först förs en diskussion om vad digitalisering är och om vad smarta städer är, var det ska göras och för vem. Man behöver prata med olika intressenter och om fördelar och nackdelar med användarna.

Malin Granath är kritisk till att bara tänka IT när man ska skapa en smart stad.

- Vad är en smart stad? Man får olika svar beroende på vilket område man frågar inom: arkitektur, energi, IT-, vård, utbildning, hållbarhet… Man bör försöka ta ett helhetsgrepp över alla olika områden och sedan dela resurser och information. Och när kan man använda begreppet smart stad? Det är som jag ser det samlingsbegreppet för en intention. 

Smarta städer ligger i tiden

Malin Granath har fått mycket uppmärksamhet för sin avhandling. Hon har bjudits in till en mängd olika evenemang för att berätta om sina forskningsresultat. Härnäst ska hon till Nordiska ministerrådet i Helsingfors på deras digitaliserings- och demokratiseminarium och till en konferens med Energimyndigheten.

- Jag får komma ut och prata för praktiker och de känner igen sig i det jag säger, det känns bra. Jag vill tacka Energimyndigheten för finansieringen av avhandlingen. Det känns bra att de vill satsa på samhällsvetenskaplig forskning.

Att få Börje Langeforspriset innebär att flera forskare inom området har läst och granskat avhandlingen.

- Det känns förstås jättekul att även forskarsamfundet uppskattar den. Jag blev överraskad när jag blev nominerad och sedan en gång till när jag fick priset.

Malin Granath är lektor och studierektor för Informatik på LiU och vill utveckla forskningen kring smarta städer, eller snarare smarta samhällen. Just nu följer hon upp Vallastadens utveckling.

Börje Langeforspriset

Börje Langefors var pionjär inom IT och skapare av ämnet informationsbehandling som numera är informatik. Han var den förste professorn i informationssystem i Sverige och en av de första i världen. Börje bidrog starkt till att placera Sverige på den internationella IT-kartan och han pekade särskilt på användarens betydelse vid databehandling.
I syfte att hedra Börje Langefors och uppmuntra en fortsatt god forskning har SISA beslutat att årligen tilldela Börje Langeforspriset till den bästa doktorsavhandlingen i informatik, informationssystem, data- och systemvetenskap eller motsvarande ämnesområden.

Motiveringen till varför Malin Granath fick priset i år lyder så här: ”Malin Granaths avhandling är, tvärt emot rådande trend, en monografi, där monografiformen används på ett utmärkt sätt för att undersöka ett framväxande och viktigt ämne -olika diskurser om digitalisering i utvecklingen av smarta städer. Hon ger oss en monografi med stort kommunikationsvärde, där de huvudsakliga teoretiska och empiriska diskussionerna är strukturerade, väl sammanhållna och balanserade i ett 200 sidor och 11 kapitel långt argument. Teorier såsom diskursanalys, intressentanalys och nyinstitutionell teori används för att analysera både kommunikation av policy och ett lokalt smart stadprojekt. Resultaten ger oss värdefull kunskap om det tvetydiga digitaliseringskonceptet och visar på dess begränsade upptagning i smarta städer.” (Översättning från engelska: Anna Bäcklin Lindén)

Den smarta staden – hur smart kan den bli? Digitaliseringsdiskurser i policy och planering av stadsutveckling. 

 

 

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll