03 december 2025

LiU-forskarna Jendrik Seipp och Zheng Chen har blivit utsedda till nya Wallenberg Academy Fellows. Finansieringen, som stäcker sig över fem år, ger lovande forskare möjlighet att ta sig an svåra forskningsfrågor som kräver lång tid.

Två porträttbilder i kollage. Fotograf: Charlotte Perhammar/Simon Höckerbo
Jendrik Seipp, biträdande professor vid Institutionen för datavetenskap, och Zheng Chen, docent vid Institutionen för systemteknik har blivit utsedda till nya Wallenberg Academy Fellows.

– Programmet har varit långsiktigt och mycket attraktivt. Ett mått på detta är att väldigt få forskare har lämnat programmet för att fortsätta sin karriär utanför Sverige. Målet var just att behålla svenska forskartalanger i Sverige och attrahera utländska talanger till Sverige samt att ge dem arbetsro så att de kan ta sig an svåra forskningsfrågor långsiktigt, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, i ett pressmeddelande.

Totalt har 27 lovande forskare under 40 års ålder utsetts till Wallenberg Academy Fellows i år. Två av dessa finns vid Linköpings universitet.

Bilar och robotar samverkar genom 6G

Zhang Chen.Fotograf: Simon Höckerbo
Zheng Chen, docent, ska decentralisera den artificiella intelligensen genom den 6G-nätet.

Zheng Chen, docent vid Institutionen för systemteknik, ska utveckla metoder för att optimera kommunikationen mellan självkörande bilar, robotar och andra AI-baserade system genom 6G-uppkoppling utan att nätet överbelastas. Grundtanken är att artificiell intelligens ska decentraliseras.

Målet är att maskiner som bygger på AI ska kunna analysera data lokalt på den egna enheten, men samtidigt utbyta information med andra enheter. Inlärningen ska ske mellan enheterna, så att maskinerna gemensamt kan lösa uppgifter utan att vara beroende av en central server.

– Med stödet från Wallenberg Academy Fellow-programmet hoppas jag kunna utveckla min forskning ytterligare och bygga ett internationellt erkänt team som fokuserar på effektiv och säker decentraliserad AI. Samtidigt innebär rollen ett större ansvar som forskningsledare och handledare – att inspirera och stötta nästa generation unga forskare, säger Zheng Chen.

Artificiell intelligens som planerar

Jendrik Seipp.Fotograf: Charlotte Perhammar
Jendrik Seipp, biträdande professor, ska utveckla bättre AI-planering.

Jendrik Seipp, biträdande professor vid Institutionen för datavetenskap, ska utveckla AI-system som kan resonera mer som vi människor gör när de lägger upp en plan för att stegvis nå ett mål.

– Mitt mål är att utveckla en ny grund för AI-planering som kombinerar den tillförlitlighet och de teoretiska garantier som klassiska metoder ger med den anpassningsförmåga som maskininlärning erbjuder. Jag vill göra planeringssystemen inte bara mer effektiva, utan också mer begripliga och pålitliga, säger Jendrik Seipp.

I sin forskning kombinerar han det bästa från två världar – maskiners förmåga att lära sig snabbt och människans rationella resonerande. Målet är att utveckla nya AI-modeller så att datorer kan planera och fatta beslut på ett mer pålitligt sätt.

– Om projektet lyckas kan det hjälpa AI att fatta bättre beslut inom områden som robotik, transport och cybersäkerhet – och bidra till utvecklingen av säkrare och mer transparenta AI-system i samhället, säger Jendrik Seipp.

Kontakt

Forskningsmiljöer

Senaste nytt från LiU

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En närbild av en metallstruktur med många ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.

En man med glasögon står framför en röd vägg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.