14 november 2016

Valet av USA:s nya president sammanföll med FN:s miljömöte i Marrakech, där det väckte reaktioner. Donald Trump har inte gjort sig känd som någon vän av klimatavtal och har kallat miljövetenskapen för ”bluff”. Två av LiU:s miljöforskare benar ut vilka aktuella miljöfrågor som nu står för dörren.

Eva Lövbrand, universitetslektor, var på plats på FN:s miljömöte när det stod klart att Trump vunnit valet. Hon har den här gåneva lövbrandgen inte följt förhandlingarna, utan studerat de klimataktivister som finns på plats. Hon berättar att Trumps allianser med fossilindustrin och ett bromsande av ett effektivt genomförande av Parisavtalet, är det som oroar många på plats i Marrakech.

– Men man talar också om att USA kan bli omsprunget i klimatpolitiken. En del deltagare i Marrakech hoppas att Kina kommer axla rollen som ledare i den internationella klimatpolitiken, andra tror att EU kommer att kraftsamla i ljuset av ett försvagat USA, säger hon.

Professor Björn-Ola Linnér bytte av Eva Lövbrand i Marrakech. Han ska arbeta vidare med det forskningsprojekt som går under namnet ”det globala knytkalaset", som ska titta närmre på ländernas förslag på löften.

Hur kan valet av Trump påverka klimatavtalet?

– Jag ser tre scenarier. Det första är att han drar sig ur Parisavtalet, som han sagt att han ska. Men, det kommer att ta hela mandatperioden, så i praktiken hinner han inte detta, säger Björn-Ola Linnér.

– Det andra alternativet är att USA drar sig ur hela klimatkonventionen. Det skulle vara väldigt drastiskt och det är inget han har sagt att han ska göra, men det är fullt möjligt. I så fall skulle detta kunna göras på ett år.

– Det troligaste scenariot är att han koncentrerar sig på att agera nationellt. Det innebär att klimat- och energilagstiftningen i USA luckras upp. Följden blir att då kan man inte följa de åtaganden man har skickat in till klimatkonventionen, men eftersom det inte finns några sanktioner mot det, så det betyder det i praktiken inget för USA. Det ser jag som den enklaste lösningen för Trump.

Trump har vid flera tillfällen kallat klimatvetenskapen för bluff. Som klimatforskare, vad har du för tankar kring detta?

– Hillary Clinton tog i en debatt upp att han sagt att klimatvetenskapen är en bluff. ”Wrong!” svarade Trump då. Men, det är ju lätt att se att han har gjort. Det är svårt att avgöra om han på riktigt tror att det är en bluff eller om han bara säger det. Men bara att han säger det är väldigt allvarligt, det är ju den bild han sprider.

– Som forskare oroar också Trumps antiintellektuella och vetenskapsfientliga inställning mig mycket. Flera av mina kollegor är djupt oroade över vad det här kommer att innebära de kommande åren. Det Trump kan göra är att dra ner anslagen till forskningen och då påverkas ju energi- och klimatforskningen, men det kan också gälla forskning på flera andra områden.

Finns det fler orosmoln i valet av Trump?

– Ett bekymmer ur klimatsynpunkt är att de rådgivare han omger sig med. Det finns flera runt honom som är mer hårdnackade klimatförnekare. Tillsättningen av klimatförnekaren Myron Ebell, som fått i uppgift att se över det amerikanska naturvårdsverket, är oroande.

– Samtidigt med allt detta, ska man inte glömma att Trump är en ombytlig man. I samband med klimatmötet i Köpenhamn så undertecknade Trump tillsammans med flertalet andra industriledare ett öppet brev till Obama där man sa att det behövdes skyndsamma krafttag mot klimatförändringarna. Det är viktigt att komma ihåg att det har svängt förut. Trump är inte ideologiskt övertygad, han är affärsman. Han spanar upp var det finns en marknadsandel inom politiken och så kapitaliserar han på den. Tyvärr med framgång.

Fler forskningsnyheter

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.

Universitetslektor Jonathan Josefsson mot en grå himmel.

Ojämlika villkor för unga vid FN:s klimatmöten

Unga kan idag få delta vid FN:s stora klimatmöten. Men ojämlika villkor och byråkrati gör det omöjligt för många, visar en studie gjord vid Linköpings universitet.