Hem
Höbalar på en åker.

Om oss

Navets referensnätverk, av olika aktörer täcker en stor bredd av olika inriktningar och kan lyfta frågor om digitalteknik inom lantbruk från olika perspektiv.

Kansliet

Verksamhetsledare - Per Frankelius

Ekonomi doktor och Docent i företagsekonomi, med en bred kunskap om såväl lantbruksteknik som lantbrukets kontext och behov.

Per har bland annat utvecklat ny teknik, och uppfunnit exempelvis en precisionsharv, ett digitalt markpackningssystem, en robot för lantbruk och ett elektriskt system för batteridrift. Han har 3 patent och ett ”pending” inom lantbruksteknik. Per har också engagerat sig mycket i kunskapsspridning, t.ex .arrangerat Agriculture Innovation Day och många andra temadagar med syfte att sprida kunskap.

Vidare har han utvecklat flera kurser däribland "Lantbruksteknik och innovation" för yrkesverksamma lantbrukare och andra. Han har också ordnat delegationsresor inom Sverige och till andra länder samt arrangerat mottagning av åtskilliga studiebesök inkl. delegationer från andra länder. Han ingick i teamet som fick Agritechnica Innovation Award 2022 och Agrifuture Shortlist Winner 2023. Vidare har Per varit ordförande i KSLAs Teknikkommitté som handlade om att identifiera teknikbehov inom lantbruket och att analysera brister med digitalteknik. Praktisk lantbrukserfarenhet har han också genom att familjen driver jordbruk.

Verksamhetsledare - Karolina Muhrman

Fil.doktor och Docent i pedagogik, med en livslång erfarenhet av jordbruk och skogsbruk, samt i flera år drivit och utvecklat ett eget lantbruksföretag.

Vidare har hon utbildning inom naturbruk och har arbetat som lärare inom naturbruksutbildning i 11 år. Karolina har universitetsutbildning inom kemi, biologi och matematik. Hennes forskning har haft fokus på matematikanvändning inom lantbruksyrket och matematikundervisning inom lantbruksutbildning.

Karolina har lång erfarenhet som ledare inom olika organisationer på universitetet, även som chef för Sveriges största forskningsmiljö inom vuxenpedagogik, med budgetansvar och personalansvar. Hon har byggt upp och genomfört flera större forskningsprojekt och utvärderingsprojekt, bland annat med medel från Vetenskapsrådet, ESF och Skolverket. Hon har även arbetat som expert i pedagogiska frågor åt Skolverket och har jobbat mycket med framtagning av utbildningsmaterial.

Hon har arrangerat ett stort antal mässaktiviteter, konferenser, temadagar, seminarier och kurser både i Sverige och utomlands. En av Karolinas styrkor är pedagogiska metoder och att omvandla teknisk eller vetenskaplig kunskap till populärvetenskapliga beskrivningar och visualiseringar, något som är strategiskt viktigt för ett kunskapsnav inom digitalisering för lantbruket.

Kommunikatör - Ebba Nordqvist

Kommunikatör från Kommunikations- och marknadsavdelningen (KOM), med erfarenhet som fotograf samt inom produktion av innehåll till sociala medier, webb och tryck.

Ebba har en 3,5 års utbildning inom kommunikation, samhälle och medieproduktion (KSM) samt Medie- och kommunikationsvetenskap (MKV).

Tidigare arbetat centralt på KOM med LiUs huvudkonton i SOME-gruppen och klev vid årsskiftet på en delad tjänst som kommunikatör för Agtech Sweden och Institutionen för industriell ekonomisk utveckling (IEI), är idag fast anställd hos Agtech Sweden och Kunskapsnavet.

Ebba har lång erfarenhet av att producera innehåll och marknadsföring och är även fotograf i grunden. Idag producerar hon innehåll till Agtech Swedens sociala medier, nyhetsbrev, webb, grafiskt material och utbildad webbredaktör för LiU.se. Hennes roll blir att hålla kommunikationen igång på kunskapsnavets olika kanaler och synliggöra aktiviteter inom Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering.

Samordnare - Erika Sapir Andersson 

Samordnare på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI).

Erika har sin utbildningsbakgrund inom litteraturvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap och språkrådgivning, med en fil.kand i litteraturvetenskap och en högskoleexamen i kultur och mediegestaltning. En magisteruppsats i språkrådgivning och textvård är just nu i planeringsstadiet.

Sedan 2018 har Erika arbetat som samordnare på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, huvudsakligen som administratör på Avdelningen för industriell ekonomi och som administrativt ansvarig för examensarbeten inom tekniska fakulteten på institutionen. Hon arbetar också vid behov med språkgranskningar, korrekturläsning och översättning inom institutionen.

Erika är sedan 2023 ledningsstöd inom Agtech Sweden, och arbetar med exempelvis inköp, bokningar och andra förekommande administrativa arbetsuppgifter, en roll hon även kommer att ha inom Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering.

Koordinator och pedagogisk sakkunnig - Sofia Nyström

Fil.doktor och biträdande professor i pedagogik, uppvuxen på en jordbruks- och skogsfastighet med ett brinnande intresse för lärande.

Sofia har en beteendevetenskaplig universitetsutbildning och har alltid intresserat sig för relationen mellan utbildning och arbetsliv. De senaste åren har Sofia bedrivit forskning om hur simulering kan användas för att stödja yrkes- och professionslärande inom bland annat naturbruk och transport. Sofia har lång erfarenhet av ledarskap, bland annat som avdelningschef, och är nuvarande studierektor och koordinator för uppdragsutbildningar och fristående kurser på avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande. Sofia har omfattande erfarenhet av att designa, planera och genomföra stora forskningsprojekt med medel från bland annat Vetenskapsrådet, olika organisationer såsom kommuner och statliga myndigheter samt EFS. Kännetecknande för Sofias profil är hennes engagemang, samverkan med olika parter utanför universitetet och vilja att driva förändring.

Koordinator och pedagogisk sakkunnig - Per Andersson

Fil.doktor och professor i pedagogik, med ett brett intresse för vuxnas lärande samt yrkeslärande och yrkesutbildning.

Per har en grundutbildning som lärare och arbetade i grundskolan innan han fortsatte med studier inom pedagogik, forskarutbildning och så småningom en anställning som professor. Hans arbete med utbildning och forskning på universitetet handlar i stort om kunskap och lärande, med fokus på vuxnas lärande och yrkesutbildning, och inte minst hur den kunskap som utvecklas i olika delar av arbetslivet kan valideras och värderas som motsvarande det som formella utbildningar ger. Ett annat intresse är utomhuspedagogik och hur kunskap kan utvecklas i mer organiserade former utanför klassrummet. Per har också lång erfarenhet av ledarskap, både som studierektor och avdelningschef inom universitetet, och från uppdrag inom ideell verksamhet.

Han är även uppvuxen och bosatt på landsbygden, och är delägare i en mindre lantbruksfastighet där en stor del av fritiden tillbringas.

Expertnätverket

Alla aktörer som ingår i expertnätverket har en egen budget i navet för att utföra olika aktiviteter kopplade till navets uppgifter. Budgetens storlek varierar beroende på hur stort uppdrag organisationen kommer att ha i navet, men för att behålla en nära kontakt med näringen och den verksamhet man befinner sig i kommer samtliga personer som arbetar i navet göra det på deltid i varierande omfattning.

Expertnätverkets huvudsakliga uppgift är att bedriva omvärldsbevakning, göra behovsanalyser och att genomföra tester och utvärderingar. Expertnätverket har även en mycket viktig roll gällande spridning av kunskap från kunskapsnavet till primärproducenter och andra aktörer såsom teknikföretag, akademin, andra nav och plattformar osv.
För att kunna genomföra dessa uppgifter med både en bredd och ett djup består expertnätverket av såväl rådgivningsorganisationer som medlemsorganisationer, digitalteknikföretag, teknikföretag kopplade till lantbruksnäringen och akademin.
Nedan presenteras de organisationer som ingår i navets expertnätverk, utöver dessa organisationer är vi öppna för att ta in fler organisationer med kunskap inom digitalteknik i expertnätverket.

Finansieras av Europeiska unionen logotyp

Expertnätverket

Gård & Djurhälsan

Gård & Djurhälsan AB är ett rikstäckande kunskapsföretag med veterinärer, agronomer och lantmästare varav de flesta med flera års yrkeserfarenhet. Verksamheten omfattar bland annat kunskapsförmedling, rådgivning, hälsokontroll samt villkorad läkemedelsanvändning till landets gris-, nötkötts-, och lammproducenter. Dessutom har Gård & Djurhälsan mångårig erfarenhet av att driva kontroll- och övervakningsprogram på anslagsmedel från Jordbruksverket samt projekt inom ramen för bl.a. Landsbygdsprogrammet. Gård & Djurhälsan har också en bred erfarenhet av kursverksamhet, både i egen regi samt via finansiering från t.ex. Landsbygdsprogrammet. Under pandemin utvecklade de även sina ordinarie fysiska kurser till digitala kurser.

Inom Gård & Djurhälsan finns en bred och unik kunskap om produktion, hälsa, djurvälfärd och de förutsättningar och utmaningar som gäller för företag med djurhållning i Sverige. De flesta av deras medarbetare arbetar både aktivt ute i besättningarna med gårdsfrågor tillsammans med företagarna och med övergripande arbete t.ex. inom kontrollprogram, samordning av viktiga branschfrågor eller fungerar som experter i politiska sammanhang. Detta gör att Gård & Djurhälsans personal har en unik förankring, från gårdens synvinkel till ett helhetsperspektiv på utveckling och behov för hela näringen.

Idag finns 65 anställda inom Gård & Djurhälsan, varav administrativ personal utgörs av tio personer. Företaget omsätter ca 80 Mk och verkar över hela Sverige, med huvudkontor i Uppsala och medarbetare som är fördelade på regionala kontor. Ett särskilt servicecenter finns i Skövde medan administratörer finns placerade på de regionala kontoren. Ekonomiavdelningen finns på servicecentret och är integrerad med Gård & Djurhälsans moderbolag Svenska Köttföretagen. Deras IT-miljö driftas av externa företag (Dialect samt Ord & Bild) för att säkerställa säkra och stabila tekniska lösningar för dessa miljöer.
Gård & Djurhälsan kommer med sitt omfattande nätverk vara en viktig aktör i kunskapsnavet när det gäller att göra behovsanalyser och för att kunskapen från nätverket ska nå primärproducenterna. Med sin stora erfarenhet av kursverksamhet kommer Gård & Djurhälsan också få en roll i att förpacka kunskapen till digitala och fysiska kurser som navet kan genomföra inom olika områden.

Gardochdjurhalsan.se

Lovang Lantbrukskonsult

Lovang Lantbrukskonsult bildades 1981 och är inriktat på rådgivning inom odling, produktionsekonomi och miljö, främst i Östergötland men även i närliggande län. Företaget har kontor i Vikingstad, utanför Linköping. Antalet anställda är 14 varav de flesta är utbildade agronomer eller lantmästare. Företagets mål är att med kunskap och engagemang underlätta för kunderna att uppnå sina uppsatta målsättningar inom deras lantbruksproduktion.

Inom odlingsrådgivningen har företaget kompetens för fältrådgivning och strategisk rådgivning för konventionell och ekologisk produktion av tröskgrödor, grovfoder samt potatis och en del andra specialgrödor. Inom driftsekonomi upprättar företaget årligen efterkalkyler av årets växtodling vilket har gett en unik kunskapsbas över lönsamhetsutvecklingen inom svensk växtodling allt sedan 1980-talet.

Genom att företaget ofta är en samarbetspart till sina kunder vid investeringar och förändrade produktionsupplägg har företaget över åren skaffat sig en mycket bred kunskap inom lantbruksproduktion. Detta innebär att företaget ofta anlitas för kalkyler, stödansökningar, avtal och värderingar. Inom miljöområdet utför företaget ansökningar om miljötillstånd, miljörapporter, certifieringar mm och assisterar vid olika former av myndighetskontakter. Under perioder genomförs rådgivning inom växtnäring och vatten via Greppa Näringen.

All personal genomgår regelbundet utbildningar inom växtodling, produktionsekonomi och miljö via interna kurser eller externa kurser via andra aktörer i Sverige eller utomlands. Regelbundet arrangeras även kurser och fältträffar för kunder inom aktuella ämnen.

Företaget har stor erfarenhet av stödansökningar av generella EU-stöd, investeringsstöd och olika typer av projektstöd, vilket bland annat resulterat i flera beviljade EIP-projekt. Under åren har företaget även gjort många energiutredningar inför konverteringar till fossilfri energi. Slutligen kan tilläggas att Lovang Lantbrukskonsult medverkat i flera digitalteknikprojekt inom lantbruket och bl.a. vunnit Agritechnica Innovation Award för ett system som inkluderar unika satellittjänster och avancerade digitala plattformar.

I kunskapsnavet kommer Lovang lantbrukskonsult göra omvärldsbevakningar, behovsanalyser och tester i form av fältförsök. De kommer också få en uppgift att hjälpa till med att sammanföra forskare och lantbrukare och hjälpa till med ansökningar av EIP-projekt som rör digitalteknik.

lovanggruppen.se

Ludvig & Co


Ludvig & Co har lång erfarenhet av att arbeta som konsulter mot företag i lantbruket. Deras kärnverksamhet är redovisning och ekonomi, ett område där de senaste åren stöttat sina kunder i deras digitala omställning. Ludvig & Co erbjuder också juridiska tjänster och specialistrådgivning inom flera områden som affärsutveckling, energi, skatt, generationsskiften eller som ett ledningsstöd i ett gårdsråd. Genom den typ av tjänster som erbjuder har de byggt upp goda insikter om våra kunder, deras förutsättningar och utmaningar.

Digitalisering av lantbruksföretag sker just nu i flera olika avseenden, administration, ekonomi, personalhantering och produktion. Ludvig & Co har hög kompetens och stor erfarenhet av både olika system, implementering på olika nivåer och kanske framför allt av individuell behovsanalys och av att hjälpa till att få ut praktisk företagsnytta av den administrativa digitaliseringen. Det arbetet gör även att de har goda möjligheter att identifiera hinder för digital utveckling och att föreslå åtgärder. När specialistrådgivarna jobbar med lantbrukarnas frågor rörande ekonomistyrning och management, så jobbar man även nära lantbrukarens produktion. Förutsättningen för nytta med digitalisering i lantbruket är att all den information som samlas in, eller som nu görs lättillgänglig, både när det gäller produktion och ekonomi, kan bearbetas och utgöra beslutsunderlag i företaget. Här fyller Ludvig & Co med sin breda kompetens och sin överblick i lantbruksföretagen en viktig roll.

Ludvig & Co har en rikstäckande organisation med över 100 kontor. Många av deras konsulter inom grön näring är själva aktiva lantbrukare. De medverkar gärna i kunskapsnavet för digitalisering i lantbruket då de ser en stor potential för lantbruket att öka effektiviteten genom att öka digitaliseringen. Det finns idag få branscher som har så mycket tillgänglig teknik som inte tillämpas. De ser att de som företag och rådgivare, genom det nya kunskapsnavet, kan skapa stora värden för branschen.

I kunskapsnavet kommer Ludvig & Co främst jobba med behovsanalyser och spridning av kunskap från kunskapsnavet. De kommer även ha en viktig roll i testning och utvärdering av digitala tjänster då det ingår i deras expertområde.

ludvig.se

Växa Sverige

Växa Sverige är ett kunskapsföretag och Sveriges största husdjursorganisation med djup kompetens om djurvälfärd, och kännedom om gällande förutsättningar inom animalieproduktion och livsmedelsproducerande djur. Växa Sverige tillhandahåller rådgivning och service för lantbrukare över hela landet och arbetar för en hållbar, lönsam och ökad livsmedelsproduktion. Växas expertkunskap täcker områden som djurhälsa och nötkreaturs näringsfysiologi, förebyggande smittskydd, avel och genetik, foderproduktion och växtodling, ekonomi- och företagsanalyser, ledarskap, planering samt projektering vid om- och nybyggnation. Kunskapen används i rådgivning, i kurser och seminarier,
erfa-träffar och speglas även i Växas två prenumererade tidningar. Växa är av Jordbruksverket utsedd till huvudman för Smittsäkrad besättning och för svensk avelsvärdering. Företaget har även en unik bredd genom att erbjuda service som semin, avhorning, vaccinering av nötkreatur en rad andra tjänster för svenskt lantbruk i allmänhet som till exempel bemanningstjänster. Växa drivs som ekonomisk förening med 6 000 medlemmar och delägare i form av svenska mjölk- och nötköttsföretagare. Verksamheten utgår från ett 30-tal driftsplatser från Umeå i Västerbotten till Kristianstad i Skåne inklusive verksamhet på Öland och Gotland. En stor del av Växas rådgivning kan även levereras via digitala möten om kunderna föredrar det.

Växa Sverige har lång erfarenhet och tradition av datautväxling med gårdssystem och andra relevanta aktörer inom ekosystemet såsom SJV (CDB), SVA, laboratorium, mejerier, slakterier med flera. Datainsamlingen syftar bland annat till att utveckla och erbjuda digitala tjänster som bidrar till förbättrad djurhälsa, ökad produktion, högre lönsamhet för mjölk- och nötköttsproducenter, för att säkra avelsframsteg samt andra åtgärder för ökad hållbarhet för djur, människor, miljö och ekonomi. Växas digitala tjänster och den så kallade kodatabasen möjliggör anpassad rådgivning utifrån gårdens specifika förutsättningar och behov. Av Växas nära 500 anställda är drygt 330 heltidstjänster, och närmare 50 personer arbetar med löpande utveckling av Växas digitala erbjudande samt omvärldsbevakning med fokus på det agrara landskapet. Växa har mandat och mångårig erfarenhet av att driva den digitala utvecklingen för lantbruksbranschen med särskild fokus på animalieproduktionen. Redan 1898 startade Kokontrollen® som samlar uppgifter från 12 olika källor och vars insamling av data är kvalitetssäkrad av ICAR. Växa Sveriges företrädare var redan 1962 i framkant och investerade i en av de första stordatorerna i Sverige, vilket var starten för övergången till digital databearbetning.

Växa Sverige har en rad olika samarbeten för att stärka konkurrenskraften för svenskt lantbruk och är delägare i Agronod, i Tillväxtbolaget och i svensk Köttrasprövning. Samarbetena bidrar till nya tjänster som tas fram i egen regi eller med tilldelade projektpengar. Det nylanserade rådgivningsverktyget CowCareCompanion®, som används av Arla i hållbarhetsarbetet bland 8500 mjölkföretagare i Europa, är utvecklat av Växa. Djurbedömningsverktyget Djuröga® är ytterligare exempel på ett digitalt verktyg som nyligen utvecklats och lanserats av Växa.

Växa Sverige har ett omfattande uppdrag i kunskapsnavet och arbetar med såväl omvärldsbevakningar som behovsanalyser och kommunikationsinsatser. De har ett övergripande ansvar för tester och försök i kunskapsnavet och utformar kurser och utbildningsinsatser som vänder sig till lantbruksnäringen.

vxa.se

SLU

SLU är ett ungt universitet med gamla anor. Det bildades 1977 efter en sammanslagning av Lantbrukshögskolan, Skogshögskolan och Veterinärhögskolan samt Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg och Veterinärinrättningen i Skara. SLU är idag ett universitet i internationell toppklass med forskning, utbildning och miljöanalys inom vetenskaper för hållbart liv. Huvudorter är Alnarp, Umeå och Uppsala, men verksamhet bedrivs också på forskningsstationer, försöksparker och utbildningsorter i hela landet.

En viktig del av SLU när det gäller digitalisering är SLU Gigacow under ledning av Tomas Klingström. Bakgrunden till SLU Gigacow är föjande: Digitaliseringen av jordbruk gör det möjligt att samla in allt mer data från våra mjölkgårdar med automatiserade metoder. Tillsammans med genomisk avelsvärdering och nya uppkopplade sensorer innebär det stora möjligheter för ökad produktion på svenska mjölkgårdar även i ett förändrat klimat.

Gigacow är en infrastruktursatsning i syftet att öka utbytet mellan forskare och näringen. Målet är att tillsammans med jordbrukare kombinera genomisk avelsvärdering med bättre mätvärden för produktionsoptimering i en miljö där både teknik och klimat förändras allt snabbare.

Gigacow har påbörjat arbetet med att skapa en plattform för datainsamling som kan anslutas till tillgängliga system på mjölkgårdar och även användas som bas för att ansluta nya sensorer och kameror. Nätverket består i dagsläget av 17 gårdar med över 5000 mjölkkor där de just nu installerar övervakningssystemet.

Målet är att DNA-testa de djur som ingår i nätverket och därefter komplettera kunskapen om besättningarna genom automatiserad insamling av fenotypiska avelsvärden och miljödata. Gigacow ansvarar för den inledande installationen och kommer även se till att både insamlade data och slutsatser blir tillgängliga för deltagare i projektet.

SLU kommer ha en viktig roll i omvärldsbevakning och analys. De kommer också göra utbildningsinsatser i form av kurser och seminarier och de kommer arbeta med tester och försök.

slu.se

Lantbrukarnas riksförbund (LRF)

LRF är en rikstäckande partipolitiskt obunden intresse- och företagarorganisation för jord- och skogsbrukare. LRF verkar för utveckling av företag och företagare med jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö som bas, så att de kan förverkliga sina ambitioner om tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft. LRF är en medlemsstyrd organisation byggd på demokrati, som består av 128 000 medlemmar, där varannan medlem är företagare. Alla frågor som LRF arbetar med utgår från medlemmarnas behov och nytta, och hur Sverige styrs och med vilken politik, som påverkar vardagen för LRF:s medlemmar både idag och i framtiden. Deras dagliga arbete syftar till att förbättra förutsättningarna och villkoren för det gröna näringslivet i Sverige.

LRF arbetar med ett brett spann med frågor, som alla berör företagare inom de gröna näringarna. Det innefattar animalieproduktion, energi, CAP, växtodling, forskning och innovation, kompetensförsörjning, byggregler, entreprenad med mera. LRF har personal på både regional och nationell nivå, samt 11 300 förtroendevalda på lokal, kommunal, regional och nationell nivå. Jord- och skogsbrukets digitalisering är en central del i mycket av det arbete LRF och deras branschavdelningar driver idag, och kommer bli än viktigare framåt. LRF ser det därför som en stor styrka om de kan vara involverade i det kunskapsnav kring jordbrukets digitalisering som ska byggas upp.

LRF vill stödja Linköpings universitets ansökan till kunskapsnavt kring jordbrukets digitalisering. LRF ser att det inom Agtech Sweden (som har Linköpings universitet som huvudman) drivs ett väldigt framgångsrikt arbete med att utveckla näringen utifrån stor samlad kompetens och stark drivkraft. Linköpings universitet med dess många tekniska inriktningar och samlade forskning ger också en tyngd åt kunskapsnavet. Och inte minst finns det i regionen ett starkt nätverk inom lantbruksnäringen med ett av landets främsta fysiska gröna kluster i form av Vreta Kluster, en stark och bred projektorganisation inom AgroÖst samt starka rådgivnings-organisationer som Lovanggruppen, Lantmännens Växtråd och Hushållningssällskapet med större konkurrens än på någon annan plats i Sverige. Inom LRF finns också en stark operativ bas för Östra Sverige på Vreta kluster. Sammantaget gör detta att de från LRF:s sida ser Agtech Sweden som den perfekta partnern till LRF att leda kunskapsnavet kring jordbrukets digitalisering.

LRF kommer ha en viktig roll när det gäller att göra behovsanalyser. Via sitt mycket omfattande nätverk kan de koordinera och sprida enkätundersökningar och genomföra fokusgruppsintervjuer som ringar in lantbrukarnas behov av digitalteknik. De har även mycket goda möjligheter att sprida kunskap från navet ut till näringen genom olika aktiviteter.

lrf.se

AI Sweden

AI Sweden är ett nationellt centrum för tillämpad AI och samlar mer än 120 partners från offentlig och privat sektor samt akademi. AI Sweden finansieras av den svenska staten och partners, både offentliga och privata. Tillsammans investerar de i att generera verktyg och resurser för att accelerera användningen av AI för att stärka Sveriges välfärd och konkurrenskraft, och förbättra livet för alla som bor i Sverige.

För att uppnå detta driver AI Sweden projekt av nationellt intresse tillsammans med sina partners inom områden så som informationdriven vård, decentraliserad AI, edge learning och språkmodeller för det svenska språket. Dessutom bygger de talangprogram och kurser samt resurser för att driva organisatorisk förändring. Genom att använda AI Swedens Data Factory kan deras partners få tillgång till och dela data, samt dra nytta av beräkningskraft och lagringskapacitet för sina AI-projekt.

AI Swedens nätverk fungerar som en katalysator för organisationer som har ambitionen att generera hållbart värde med hjälp av AI. Som partner till AI Sweden är man del av att bygga ett robust och mycket attraktivt svenskt AI-ekosystem som driver organisationer att använda AI för att lösa centrala samhälls- och affärsutmaningar.

AI Sweden finansieras av Vinnova samt av partners. De är cirka 70 anställda och har kontor i Stockholm, Göteborg, Lund, Örebro, Eskilstuna, Luleå och Linköping samt i Montreal, Kanada.

Huvudman för AI Sweden är Lindholmen Science Park AB som ägs gemensamt av Chalmers tekniska högskola, Göteborgs Stad och näringslivet. Hand i hand har ägare och partners, under 20 år, tillsammans investerat och målinriktat utvecklat en modern och inspirerande innovationsmiljö för flera av Sveriges främsta utvecklingsprojekt.

Användningen av AI växer i mycket snabb takt i hela samhället och inte minst inom lantbruket. AI Sweden kommer bidra till omvärldsbevakning inom AI-området och kommer också tillföra expertkunskap inom AI till kunskapsnavet. AI Sweden kan också hålla i webbinarier mm som vänder sig till lantbrukare för att öka deras kunskap inom området. De kan också bidra med kompetens i tester och utvecklingsprojekt.

ai.se

Linköping Science Park

Linköping Science Park startades 1984. Det är ett kommunägt bolag som arbetar för att ca 600 företag med ca 7000 anställda ska växa och utvecklas på bästa sätt. Linköping Science Park kännetecknas av högteknologiska, innovativa och framgångsrika företag med världsrykteI Linköping Science Park finns några av landets skickligaste IT-personer.
Den öppna miljön med närhet mellan internationella storföretag, nystartade småföretag och världsledande forskning leder till spännande samarbeten och projekt. Bland profilområden kan nämnas:

- Visualisering, modellering & simulering
- Sammankoppling & mobilt bredband
- Säkra fordon & säkerhetssystem

Dessutom finns många företag inom mjukvaru- och systemutveckling, sensorteknologi, miljöteknik och livsvetenskap.

Genom Linköping Science Park kommer navet att koppla an till två nationella digitalteknikorganisationer, IoT World samt Sweden Secure Tech Hub.

IoT World är en nätverk av organisationer med fokus på uppkopplade digitala system, dvs "Internet of Things (IoT). Målet är att göra samhället mer effektivt med hjälp av IoT. Nätverket består av engagerade projektpartners från forskning, näringsliv och offentlig verksamhet. Nätverkets mål är att samla expertis, erfarenhet och kunskap i ett öppet nätverk för att fortsätta bygga det regionala styrkeområdet. Mer specifikt handlar det om att:
- Påskynda användningen av IoT-lösningar.
- Skapa hållbar tillväxt med ökad sysselsättning och stärkt konkurrenskraft för digitala företag.
- Bidra till hållbar digitalisering av offentlig sektor och regionalt näringsliv.
- Utveckla insatser inom styrkesmarta, säkra, uppkopplade produkter och system.

Den andra nationella organisationen är Sweden Secure Tech Hub. Det handlar om ett nationellt innovationsnav för cybersäkerhet. Sweden Secure Tech Hub hjälper små och medelstora teknikföretag att skapa säkrare digitala produkter och lösningar – med start redan i design- och utvecklingsfasen. Hubben erbjuder en mängd olika resurser och tjänster, från inspiration och kompetensutveckling till konsultstöd, testmöjligheter och hjälp med att hitta finansiering till konkreta utvecklingssatsningar. Sweden Secure Tech Hub bygger på ett samarbete mellan sex av Sveriges ledande teknikparker med fokus på digitalisering: Linköping Science Park, Lindholmen Science Park (Göteborg), Ideon Science Park (Lund), Kista Science Park (Stockholm), Luleå Science Park och Blue Science Park (Karlskrona). Sweden Secure Tech inkluderar också Cyberly, en samverkansplattform för näringsliv, akademi, myndigheter och institut inom digital säkerhet.

Linköpings universitet och Agtech Sweden, har sedan tidigare ett givande samarbete med Linköping Science Park och detta samarbete inkluderar två delade tjänster. Kompetensen från Linköpings Sciencepark med IoT world och Sweden Secure Tech Hub kommer att användas främst för omvärldsbevakning inom uppkopplade system och cybersäkerhet. Detta är områden som blir allt mer viktiga för lantbruksbranschen. Vidare kan teknikföretag kopplade till Linköpings Sciencepark användas vid utvärdering och genomförande av tester av befintlig digitalteknik och vid utveckling av ny digitalteknik för lantbruket.

linkopingsciencepark.se

DeLaval

DeLaval International AB är ett teknikföretag med ursprung i AB Separator, ett företag som grundades 1883 för att exploatera Gustaf de Lavals uppfinning separatorn från 1878, som används för att skilja grädde från mjölk. Företaget har sitt huvudkontor i Tumba i Botkyrka kommun, där även testgården Hamra ligger.

Företaget ingår numera i Tetra Laval-koncernen. Huvudsaklig inriktning på produktionen är utrustning till mjölkproduktion. DeLaval är världsledande av tillverkning till mjölkstallar, de har en dominerande ställning på flera marknader i världen. Företaget har satsat mycket på att utveckla robotmjölkning, vilket innebär att korna blir automatiskt mjölkade i en speciell maskin kallad Voluntary Milking System (VMS). DeLaval har även gödselrobotar som helt autonomt åker runt i kostallar för att skrapa bort gödsel. Vidare arbetar de med foderrobotar. Exempelvis lanserades foderutläggarroboten Optiwagon under 2023.

Digitalteknik är mycket centralt inom DeLaval. Låt oss ge några exempel på intressant digitalteknik, förutom gödselrobot och foderutläggare:

- Automatiskt identifikationssystem för kor genom IFID (1977)
- Mjölkningsrobot där korna kan välja att bli mjölkade frivilligt, voluntary milking system (1998)
- Cellräknare (2003)
- Analysverktyg för mastit, reproduktion, metabola störningar och foderproteinbalans, Herd Navigator (2007)
- Automatiserad utfodringslösning som blandar recept och distribuerar foder anpassat till den specifika djurgruppen, Optimat (2008)
- Komplett mjukvarusystem för mjölkgårdshantering, DelPro (2009)
- Den första automatiska mjölkningsroteraren någonsin, AMR (2010)
- Första automatiserade kroppsbetygsättningen, BCS (2015)
- Automatisk spensprayrobot för rotorer, TSR (2015)
- Digital service, förbrukningsvarohantering och rådgivningstjänst, InService (2017)
- Mjölkningsrobot som inte behöver kalibreras för varje ko, V300 (2018)

Vart och ett av dessa exempel är system som innehåller flera digitalteknikdelar .V300, exempelvis, bygger på digitala teknologier såsom time-of-flight-kameror (TOF); pekkärmar som klarar utsatta miljöer, mekatronik samt appar. DeLaval har ständigt fokus på ny teknologi. Idag riktas blicken mot teknik såsom BigData, Internet of things, maskininlärning, ny typ av fotonik (kamerateknik), nya sensorer och ökad automation.

I kunskapsnavet är DeLaval en mycket viktig aktör i expertnätverket där de bidrar med sin omfattande kompetens om utveckling av digitalteknik för lantbruket kopplat till framförallt djurhållning. DeLaval kan bidra både till omvärldsbevakning, analys och till tester och utveckling.

delaval.com

Väderstad

Väderstad AB är ett familjeföretag som ligger i den lilla orten Väderstad och tillverkar lantbruksmaskiner både inom såteknik och jordbearbetning. Det grundades 1962 av lantbrukaren Rune Stark. Ursprungligen tillverkade företaget sladdar för de styva lerjordarna i grannskapet. I dag tillverkar företaget harvar, vältar, kultivatorer, såmaskiner och precisionssåmaskiner som man exporterar till lantbrukare över hela världen. Företaget är ständigt nyfiket på tekniska lösningar som kan förenkla lantbrukarens vardag.

Väderstad är idag ett av världens ledande företag för jordbearbetning, sådd och precisionssådd. De omsätter mer än 5,5 miljarder kronor. Antalet anställda är fler än 2000 och de har dotterbolag i såväl Kanada som USA. Elektronik och mjukvaruutveckling har blivit allt viktigare för Väderstad. Sedan början av 2019 har Väderstad haft ett kontor i Tornby i Linköping. Det har haft syftet inte minst att attrahera medarbetare med specialkompetenser inom digitalteknik. Under 2023 flyttade Väderstad Linköpingskontoret till Mjärdevi Center nära Linköpings universitet.

Väderstad är känt för att ha omfattande dialoger med lantbrukare. Det gör att företaget löpande får en uppdaterad bild av problem och behov hos lantbrukare, något som dagens läge i hög grad handlar om just digitalteknik. Till och med kultivatorer är idag digitala och kräver kunskap inom detta område för att hanteras optimalt. För att visa på digitalteknikens stora betydelse för Väderstad kan vi ge några exempel:

- Digitalt kontrollsystem, E-Services
- Gränssnitt som visas i iPad gällande Väderstad-maskinen och dess intsällningar, E-Control
- Gateway (lokalt trådlöst nätverk) samt “centraldator” (Electronic Control Unit, ECU) med alla data om maskinen och som via sensorer också fångar in data om maskinen
- Trådlös kommunikation mellan traktor och maskin (WiFi)
- ISOBUS
- 3D-ritningar av maskiner för enklare reservdelsidentifiering
- SeedEye
- Dockningsstation som skyddar iPaden och förenklar hanteringen, E-Keeper
- Styrfiler för utsäde och gödning (geodatata och tilldelningsrecept)

För att visa på hur avancerad digitaltekniken kan vara kan man ta exemplet SeedEye. I augusti 2015 under en maskinvisning i Magdeburg i Tyskland presenterade Väderstad denna världsnyhet. Det är en sensor som placeras på varje slang från tank till såbill på såmaskiner (såslangarna). Sensorn kan läsa av varje frö som flödar genom slangen. En konsekvens är att föraren inte längre behöver göra några vridprov för att ställa in såmaskinen. Sensorn består av sex fototransistorer belysta med infrarött ljus. Så fort ett frö passerar en ljusstråle bryts ljuset ett kort ögonblick och fototransistorn registrerar därmed avbrottet i ljusflödet. I fallet raps hade systemet 99 procents noggrannhet och för vete 98–99 procents noggrannhet.

Utvecklingen går fort. Under Agritechnica 2023 lanserade Väderstad E-Service på kultivatorn TopDown. Det gör att maskinerna kan använda styrfiler för att styra redskapsinställningarna automatiskt när de körs i fält. Detta innebär att lantbrukaren, innan han eller hon åker till fältet, kan programmera hur tallrikar, pinnar, utjämnare och vältrulle ska arbeta på olika delar av fältet baserat på till exempel jordart eller fältegenskaper.

Väderstad har en mycket omfattande kunskap om hur digitalteknik kan användas inom framförallt växtodling. Denna kunskap kommer vara väldigt värdefull i kunskapsnavets expertnätverk. Väderstas internationella profil samt nära kontakt med lantbrukare innebär att de både kan bidra till världsomspännande omvärldsbevakning och till behovsanalys som kommer från lantbrukarnas behov. De är också mycket utvecklingsinriktade och kan delta i tester och försök för att utveckla nya lösningar som involverar digitalteknik. De kan även bidra till att sprida kunskap om hur det går att använda den befintliga digitaltekniken på ett bättre sätt.

vaderstad.com

RISE

Hushållningssällskapet

Agtech Sweden

Agtech Sweden som har Linköpings universitet som värdorganisation kommer ingå som en part i kunskapsnavet. Agtech Sweden är en innovationsplattform i världsklass inom jordbruksteknik med fokusområden bland annat inom uppkopplade sensorer, klimatsmart energi, visualisering och bildanalys samt "teknik push & pull". Men även andra områden som rör tekniska innovationer för ett hållbart lantbruk är av intresse inom initiativet.

I Agtech Sweden, som koordineras av Linköpings universitet, ingår idag närmare 100 organisationer (som speglar en stark tillväxt sedan starten 2018 då 20 organisationer deltog). Huvudfinansiär är Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. Andra viktiga finansiärer är Linköpings universitet och Region Östergötland.

I Agtech Sweden ingår teknikbolag, lantbruksföretag, lantbruksmaskinföretag, konsultföretag och aktörer som representerar förädlingskedjor. Där ingår även institut och akademin. Inom Linköpings universitet medverkar flera institutioner med olika ämnesinriktningar. Initiativet som helhet har en uttalad samarbetsvision gentemot företag och organisationer i omvärlden och välkomnar nya aktörer att ansluta sig till Agtech Sweden eller på annat sätt ingå samarbeten. Bland de organisationer som ingår i Agtech Sweden finns flera som utgör plattformar inom antingen digitalteknik eller med närhet till lantbruket. Här kan nämnas följande:

- Linköping Science Park
- AgroÖst: Medlemsorganisation i flera län och med fokus på utvecklingsprojekt i lantbruket
- Vreta Kluster: En mötesplats för de gröna näringarna
- Visual Sweden: Ett systerprogram inom Vinnväxt med fokus på visualisering och bildanalys

Innovationsprojekt är kärnan i verksamheten och inkluderar i regel teknikutveckling och till viss del affärsutveckling. Ett signum för projekten är att de främst siktar in sig på ny teknik som inte redan finns på marknaden. Ett annat signum är att projekten i regel skapas i samarbete mellan flera organisationer som kan bidra med olika infallsvinklar och resurser. Inspiration och nya perspektiv handlar om att "röra om i grytan", dvs. att väcka tankar och idéer hos människor för att stimulera såväl utveckling som mottagande av nya innovativa koncept. Detta sker bland annat genom seminarier, workshops, mässor och träffar med olika organisationer. Kunskapsutveckling avser här forskning t.ex. studier av lantbruksteknisk som görs med vetenskapliga metoder. Kunskapsförmedling handlar om att sprida forskningsresultat men även kunskap genererad genom beprövad erfarenhet. Detta sker på en mängd olika sätt, bland annat genom arrangerade av- och medverkan vid olika konferenser och evenemang samt publikationer av olika slag inkluderat artiklar på vår hemsida och nyhetsbrev. Kompetensutveckling innebär att stärka människors färdigheter genom t.ex. kurser och workshops eller arbete i innovationsprojekt. Bygga strukturer och skapa systemiska effekter inkluderar bland annat utveckling av nätverk, en stark organisation, rutiner för projekthantering och fundraising. Tillsammans utgör dessa områden pusselbitarna för att bygga en innovationsmiljö i världsklass inom lantbruksteknik. Några fakta om verksamheten för de första åren:

Antal innovationsprojekt: Över 50
Deltagande företag i innovationsprojekt: Över 100
Nya produkter, tjänster eller prototyper: 26
Deltagande forskare: 30
Vetenskapliga publikationer: 51
Antal utvecklade och genomförda universitetskurser: 2
Antal artiklar och reportage i fackpress, radio, tv: 238
Priser och utmärkelser: 7
Antal internationella aktiviteter (av större slag): 31
Investerade resurser t.o.m. 31 dec 2022, Mkr: Ca 50

Vid sidan om de ca 100 kontrakterade företagen idag har Agtech Sweden ett stort nätverk inom både digitalteknik och lantbruk. Det omfattar uppskattningsvis över 2000 personer.

Det finns stora fördelar med att navet får ett nära samarbete med Agtech Sweden. Några som kan nämnas är att Agtech Sweden har mycket stor kunskap om digitalteknik och driver flera innovationsprojekt inom området. Några som kan nämnas är:

- Inomgårdsrobot för underlättande av tunga arbeten
- Äggplockarrobot
- Fältrobot för transport av utsäde, gödning eller skördeprodukter
- Uppkopplade sensorer på fält,
- Uppkopplade kor
- Digitala tvillingar av gårdar inkl digitala beslutsstöd
- Skördeanalyser genom satellitdata och AI
- Kartografisk simulering av vattenavrinning vs. topografin
- Analys av spannmål med NIR-teknik
- Digital styrning av spannmålsvagnar
- Uppkopplade kameror för detektion av insekter
- Analys av djurs andning med videobaserad bildanalys
- Uppkopplade jordsensorer och kommunikation via radio eller 4G
- Elektromagnetisk scanning av åkerjord
- Individanalys av grisar med AI
- Uppkopplade tork- och silosystem
- Digitala simuleringsvektryg för analys av biologisk samverkan mellan olika arter
- Digitaltekik för att möjliggöra teknikhjälp på distans (av lantbruksmaskiner)
- Digital analys av vindar mm i samband med sprutning
- Spektrometrar för jordanalys
- Robot för provtagning av ägg
- AI-baserad kycklingräkning
- Fjärranalys av mognadsgrad för grödor
- Digital ansiktsigenkänning av lantbruksdjur

Agtech Sweden har även drivit projekt på temat säker digitalisering som inkluderar skydd mot cyberangrepp. Vidare har de drivit projekt om analyser av värdet av digitala data.

Agtech Sweden har även ett samverkansavtal med SEDDIT (Sensor Informatics and Decision-making for the Digital Transformation) som är ett nytt kompetenscentrum vid Linköpings universitet. I centret ska avdelningarna för reglerteknik och fordonssystem arbeta tillsammans med avdelningen för signaler och system vid Uppsala universitet – i samarbete med tio företag – allt från stora varumärken som Scania, Saab, Volvo Cars och Väderstad till mindre och medelstora som Linköpingsbolagen Sensorbee och UMS Skeldar. I ansökningsprocessen bakom SEDDIT medverkade Agtech Sweden dels genom professor Fredrik Gustafsson (som är vetenskaplig ledare i Agtech Sweden), dels genom Väderstad som är partner i Agtech Sweden. SEDDIT kommer att bli en viktig resurs för det här kunskapsnavet.

Vidare kan nämnas att Agtech Sweden har fem test- och utvecklingsgårdar där det bedrivs olika försök kopplat till digitalteknik. Dessa fem gårdar kommer även att vara tillgängliga för tester och försök som drivs inom kunskapsnavet.

agtechsweden.com


Referensnätverket

Till kunskapsnavet finns det ett referensnätverk, av olika aktörer som täcker en så stor bredd som möjligt av olika inriktningar och som kan lyfta frågor om digitalteknik inom lantbruk från olika perspektiv. Vi har en referensgrupp som är uppdelad i flera delgrupper enligt följande: kunskapsmiljöer, teknikaktörer, växtodlingsaktörer, aktörer inom lantbruksdjur samt inte minst branschföretag inom jordbruk i form av lantbrukare med olika verksamhetsinriktning och spridda över olika delar av Sverige. Referenspersonerna i dessa grupper har som viktigaste uppgift att förmedla behovsanalyser och att utgöra bollplank för kansliet när det gäller att spegla verksamheten i förhållande till de behov som finns inom de kontexter där de olika referenspersonerna verkar. Referensnätverket kommer också att bli viktig för att genomföra analys med näringen om resultat från omvärldsbevakningen. Vi har valt modellen att ha ganska många organisationer representerade i referensnätverket och tanken är att kunna nyttja olika typer av aktörer för olika typer av frågor. Meningen är inte att alla ska vara representerade på alla möten eller vid diskussion om alla ärenden.

Styrgrupp

Eva Olsson, Bergs Säteri, Mellerud
Victor Johansson, Eriksdals Gård, Mjölby
Jörgen Fransson, Jordbruksverket
Anna Larsson, Kunskapsnav Miljö och klimat
Jørgen Korning, Kunskapsnav Animalieproduktion
Per Hansson, Kunskapsnav Företagsledning och entreprenörskap
Mats Abrahamsson, Linköpings universitet
Jonas Hallström, Linköpings universitet

Oberoende utvärderare

Målet för kunskapsnavet är att öka konkurrenskraften inom området och ha hög relevans för primärproduktionens hållbarhet, ekonomi och lönsamhet.

För att verka för stärkt samverkan, kunskapsutveckling och kunskapsspridning samt utveckla kunskapsutbytet mellan forskning och praktik, krävs ett utvärderingsarbete som sammanfattar resultat och effekter som kunskapsnavet genererar under sina tre första år (2024,2025,2026). För att säkerställa detta arbete knyts en oberoende utvärderare till kunskapsnavets kansli.

​​Syftet är att bidra med väl underbyggd kunskap kring kunskapsnavets utveckling och underlag gällande hur resultaten bidrar till navets utvecklingsbehov eller andra expertnätverk, rådgivare, lantbrukare, universitet och offentliga organisationer, som kan vara mottagare av kunskapsnavets resultat. Utvärderingen bidrar med väl underbyggd kunskap om hur arbetet medverkar till att uppfylla kunskapsnavets syfte/n och mål.
​

​En löpande formativ utvärdering kan med fördel bestå av dokumentstudier, självvärderingar, registeranalyser, sociala nätverksanalyser, djupintervjuer, webbenkäter, expertbedömningar samt presentationer av observationer, preliminära slutsatser och preliminära rekommendationer. Utvärderingsfrågor för kunskapsnavet Digitalisering kan vägledas av de utvärderingskriterier som Sveriges innovationsmyndighet Vinnova, använder sig av.

En stor del av ett kunskapsnav ligger på kompetens, kunskapsförflyttning och samverkan. En oberoende utvärdering väntas påvisa resultat och tidiga effekter som underlag för kunskapsnavets arbete. Att identifiera styrkor och brister i samverkan med andra, innebär för en utvärderare att bland annat utarbeta verktyg som ger stöd för att utvärdera kunskapsnavets arbete ur ett aktörgemensamt perspektiv (AKIS).

Aktiviteter inom de fem blocken

Navets uppdrag kan sammanfattas i följande fem block: Omvärldsanalys, behovsanalys, koordinera samarbete och dialog, testa och utvärdera ny teknik och paketera kunskap.

Block 1: Omvärldsbevakning

Kunskapsnavet kommer att göra omfattande och systematisk omvärldsbevakning såväl internationell som nationell. Omvärldsbevakningen kommer att koordineras av ledaren för kunskapsnavet och delas in i olika områden såsom digitalteknik relaterat till växtodling, djurhållning och maskin. En viktig del inom vart och ett av dessa områden blir även hur digitalteknik används som beslutsstöd. Omvärldsspaningen kommer utöver att fokusera på olika områden även att beröra olika nivåer från forskning ner till lantbrukarens tillämpning av tekniken i det dagliga arbetet. För att kunna genomföra en heltäckande omvärldsspaning både vertikalt inom olika områden och horisontellt på olika nivåer kommer de ingående organisationerna i expertnätverket att tilldelas olika områden som de ansvarar för. Ledaren för kunskapsnavet har ansvar för att koordinera arbetet med omvärldsbevakningen och tillse att den blir heltäckande utan några kunskapsluckor.

Bevakning och scanning av teknik
Detta innebär att systematiskt scanna vad det finns för digitalteknik vid kunskapsnavets start och att sedan bevaka olika områden över tid för löpande infångst av digitala nyheter. Detta görs genom att följa med i medier t.ex. de främsta tidskrifterna inom fältet, prata med teknikexperter inom olika fält och delta i konferenser, mässor, seminarier m.m, där ny teknik presenteras.

I bevakning och scanning ingår att lokalisera vilken teknik som finns i olika delar av världen. Detta innefattar även att ta ställning till om denna teknik skulle passa i Sverige och att bevaka när denna teknik blir aktuell för den svenska marknaden.

Analys av omvärldsbevakning
Som en del i omvärldsbevakningen ingår att analysera värdet av den nya tekniken som lokaliseras. Experterna i expertnätverket som ansvarar för omvärldsbevakningen ska i sina sammanställningar göra en analys utifrån kritiska frågor såsom exempelvis:

1. Vad kan denna teknik bidra med till lantbruket?
2. Vilka problem kan de lösa?
3. Är tekniken robust?
4. Passar den i de förhållanden vi har i Sverige? (t.ex. odlingsförhållanden)
5. Fungerar det med gällande lagstiftning? (t.ex. djurskyddslag, lagar för autonoma fordon)
6. Vad skulle behöva förändras i våra regelverk eller lagar för att tekniken skulle kunna användas?

Dessa frågor kommer även att diskuteras gemensamt av experterna i expertnätverket under de gemensamma träffarna.

Best pratice och praktikanalys
Det är viktigt att kunskapsnavet befinner sig nära primärproducenterna och verkar för att utveckla kunskap som verkligen fungerar och som berör de behov som finns inom primärproduktionen och inom rådgivningen. I kunskapsnavet kommer vi därför göra sammanställningar och metaanalyser av best practice forskning, försök och tester dvs det som visar säkra resultat vid upprepade försök och som är överlägset jämför med annat som testas.

För praktikanalysen kommer även de tio lantbrukarna som ingår i referensnätverket spela en avgörande roll. Dels kan dessa lantbrukare dela med sig av sina egna erfarenheter, dels kan de delta som verksamhetsexperter i de tester och utvecklingsprojekt om digitalteknik som kommer att genomföras inom kunskapsnavet som en del av praktikanalysen. För genomförandet av praktikanalyser finns även fem test- och utvecklingsgårdar som idag används av Agtech Sweden, som även kan användas för tester och utveckling inom kunskapsnavet.

Analys av vetenskaplig forskning
Delaktiviteten syftar till att tolka data och resultat från forskning inom digital teknik för att genom expertnätverket kunna omsätta detta i konkret nytta för lantbrukaren. Den pedagogiska sakkunniga, liksom ledaren för kunskapsnavet är välmeriterade forskare med lång erfarenhet som experter på att tolka resultat från vetenskapliga artiklar, rapporter, forskningskonferenser, forskningsförsök m.m. I expertnätverket ingår även forskare från SLU. Dessa forskare kommer därför att utgöra ett viktigt stöd för expertnätverket.

Analysen av vetenskaplig forskning kommer att koordineras av den pedagogiskt sakkunniga samt verksamhetsledaren.

Block 2: Behovsanalys

Behovsanalysen kommer att ske på flera olika sätt och arbetet med detta kommer att fördelas mellan expertnätverkets olika aktörer.

Identifiera behov av digitalteknik genom workshops, enkäter och intervjuer
Expertnätverket består av fyra rådgivarorganisationer ( Växa Sverige, Gård och Djurhälsan, Ludvig & Company samt Lovang Lanbrukskonsult). Dessa har i uppdrag att löpande föra en dialog med de lantbrukare som de är rådgivare för och sammanställa de behov av digitalteknik och problem kopplat till digitalteknik som framkommer vid rådgivningssamtal och aktiviteter som anordnas inom organisationerna. Genom dessa dialoger och sammanställningar skapas en säker bild av de behov som uttrycks av lantbrukare inom olika produktionsgrenar. Växa Sverige som är Sveriges största husdjursförening och har en rikstäckande rådgivningsorganisation med 600 medlemmar, kommer få ett särskilt ansvar för att samordna rådgivarorganisationernas arbete.

Analysera problem kopplat till befintlig digitalteknik
Kunskapsnavet kommer inte bara att arbeta med att omvärldsbevaka och sammanställa ny teknik som kan leda till förbättringar och lösningar på problem för lantbrukare och rådgivare. Idag finns redan en oerhört stor mängd digitalteknik som används inom lantbruket men detta är inte alltid problemfritt. Dels finns det utmaningar när det gäller användarvänligheten, vilket gör att mycket av den digitalteknik som finns inbyggd i maskiner inte används, dels finns det problem med robustheten. Det kan handla om program som har buggar eller teknisk utrustning som inte klarar den tuffa miljön i lantbruket. För att komma förbi dessa problem behöver det utvecklas teknik som är säker, robust, hållbar och har en rimlig kostnad. En del i kunskapsnavets arbete kommer därför att fokusera på att kartlägga och analysera de problem som finns kopplade till digitalteknik och utifrån dessa analyser utforma råd och stöd för hur dessa problem kan lösas. Analyserna kan även innefatta olika tester av befintlig digitalteknik.

Återföra resultat från omvärldsspaningen genom seminarier, möten och kurser
Återförseln av kunskapen från omvärldsspaningen kommer som nämnts ske mycket aktivt och på flera olika sätt, t.ex i form av olika rapporter och populärvetenskapliga texter, liksom genom sociala medier och nyhetsbrev. Resultaten från kunskapsspaningen kommer även att återföras till näringen genom seminarier, möten och kurserm föredrag och medverkan vid olika event. Referensgrupperna och expertnätverket kommer ha en mycket viktig roll i återförsel av resultaten från omvärldsspaningen genom sina olika kanaler. När resultaten från omvärldsspaningen återförs kommer det vara viktigt att genomföra en analys med näringen om resultatet från omvärldsspaningen, analysen kommer dels handla om ifall kunskapen "förpackas" på ett lämpligt sätt så att den blir tillgänglig för näringen, dels om den är relevant och dels hur näringen ser på den digitalteknik som presenteras.

Analys av vetenskaplig forskning

Block 3: Koordinera samarbete och dialog

Vi kommer att koordinera kunskapsnavet både genom formaliserade processer och informella processer. Löpande möten vid jämna mellanrum kommer att ske med alla expertorganisationer liksom med referensgrupperna (och jordbruksverket). I mångt och mycket kommer kansliet vara en helpdesk för alla partners i kunskapsnavet, men dialoger kommer även att systematiseras under workshops och andra möten. Vidare kommer verksamheten genom följeforskaren att hela tiden analysera resultat i förhållande till mål och intentioner.

Akademin
En del i kunskapsnavets verksamhet handlar om att arbeta i gränslandet mellan akademi och näringsliv. Det finns många värdefulla kunskaper inom den akademiska världen som skulle kunna komma till nytta inom lantbruket. Koordinationen och dialogen kopplad till akademin handlar alltså, enligt vårt perspektiv, om att hantera kunskaps- och idéfööden i båda riktningarna och att stärka kopplingen mellan lantbrukspraktiken och akademin. I kunskapsnavet finns två tunga akademiska aktörer med: Linköpings universitet och SLU, båda dessa lärosäten innehåller en mycket stor mängd avdelningar, kunskapsområden och människor som bedriver forskning.

Näringen
Att koordinera processer relaterade till näringslivet handlar om att kunna hantera olika företagskulturer och speciella förhållanden som råder hos respektive företag. Därför är vi noga med att möten och andra aktiviteter är strukturerade och håller en hög nivå som leder till nu kunskap för alla inblandade. Vi anser att det även är viktigt att vara med ute hos företagen, men kommer även skapa workshops och forum för dialoger med näringslivsaktörerna.

Andra kunskapsnav
Det är viktigt för vårt kunskapsnav att skapa ett givande utbyte med andra kunskapsnav som Jordbrukverket etablerat eller kommer att etablera. Vi tror det är bra att skapa en samarbetsmodell med gemensamma aktiviter mellan navet och att dra nytta av varandras kompetenser och hoppas på att kunna samarbeta runt såväl gemensamma tester, omvärldsanalyser och kommunikationsinsatser.

Andra plattformar
Kunskapsnavet för digitalisering ska verka brett över hela nationen. En viktig del av koordineringen och dialogen handlar därför om att även koppla an till andra plattformar vid sidan om kunskapsnaven. Vi har turligt nog redan uppbyggda samarbeten och dialoger med flera sådana plattformar, exempelvis Sweden Food Arena, Nationell kompass för mat, dryck och lokal livsmedelskedja, det nationella nätverket för den gemensamma jordbrukspolitiken (Landsbygdsnätverket), Krinova, Vreta Kluster och AgroÖst (för att nämna några). Men vi tror även det finns anledning att även väva in några internationella plattformar. I det sammanhanget har vi redan skrivna samarbetsavtal med BCE Biocluster (Norge) och The European Region for Innovation in Agriculture, Food and Forestry (ERIAFF).

Kunskapsnavets expertnätverk är omfattande och tillsammans har vi verksamhet över hela landet, detta ger oss stora möjligheter att samarbeta med många olika plattformar och nätverk utanför navet. Koordineringen av dessa samarbeten kommer att delas upp både geografiskt och innehållsmässigt mellan aktörerna i navet.

Block 4: Testa och utvärdera

Det finns en oro hos lantbrukare att investera i eller på annat sätt ta till sig ny digitalteknik. Det finns fog för den oron. Ofta är ny digitalteknik förenad med problem och buggar och inom lantbruket talas om problemet när olika system ska koppla an till varandra. Det finns alltså ett behov av kommersiellt oberoende aktörer till vilka jordbrukets yrkesverksamma kan vända sig för att få objektiva råd i teknikfrågor. Idag är såväl jordbrukare som rådgivare i hög grad i händerna på aktörer som direkt eller indirekt företräder tillverkare av de tekniska alternativ som står till buds. Därför behöver Sveriges jordbrukare en funktion som fångar in och strukturerar nationella erfarenheter av tillämpad digital jordbruksteknik.

Testa digitala verktyg
Med verktyg avses fysisk digitalteknik såsom sensorer för digitalisering av djurstallar, terminaler för precisionsodling, autonoma och digitalt styrda fältrobotar. Vi kommer här att dra nytta av dels till navet knutna utvecklingsgårdar, dels de 10 lantbrukare som knyts till navet. När det gäller fysisk digitalteknik kommer testerna inte bara att handla om funktion som upplevs vid första intrycket av den, utan vi kommer också att initiera tester som sker över längre tid och där tekniken utsätts för de miljöfaktorer som präglar lantbruket dvs väder och vind (inte minst fukt och temperatur), stötar och slag eller damm. För att hushålla med ekonomiska resurser kommer testerna också att inkludera intervjuer med lantbrukare som använt viss fysisk digital teknik under en längre tid.

Testa digitala tjänster
Med digitala tjänster avser vi sådan digital teknik som inte primärt innebär fysiska produkter utan snarare sådant som molntjänster med olika programvaror för exempelvis precisionsodling eller kontroll av djurbesättningar inomhus eller på naturbetesmarker. Inte minst avses beslutsstödssystem som bygger på molntjänster. Testerna kommer att utföras av aktörer i expertnätverket i samarbete med våra utvecklingsgårdar och våra 10 referenslantbrukare. Men vi kommer också att via intervjuer och andra metoder systematiskt fånga in erfarenheter från en större bredd lantbrukare. I det sammanhanget är det viktigt att inkludera en mångfald av lantbrukare, t.ex. digitalt vana vs digitalt ovana, äldre vs yngre personer, kvinnor vs. män osv.

Utvärdera digitala verktyg
Fokus kommer att vara på digitala verktyg som finns på marknaden, men vi kommer också att göra tester av prototyper och verka för att det skapas nya forsknings och utvecklingsprojekt för nya digitala lösningar som kan ge positiva effekter inom näringen. Som en del i detta kommer kunskapsnavet bland annat hålla span på relevanta utlysningar och hjälpa till med att sammanföra aktörer för forskningsprojekt och ge stöd i skrivande av ansökningar till utlysningar.

Utvärdera digitala tjänster
Som framgått kommer vi att testa och utvärdera teknik i användrarkontext. Vi är här inspirerade av s.k Farmtest som är väl etablerat i Danmark. Det handlar om något mindre komplext än ett forskningsprojekt. Exempelvis ställs inte krav på upprepningar utan de är mer ett produkttest. En annan skillnad mellan farmtest och regelrätt forskning är snabbheten. Risken med större forskningsprojekt är att produkter som ingår i projekten hinner försvinna från marknaden innan resultatet är klart. Vad gäller analysdimensioner för digitala tjänster ämnar vi nyttja samma som angavs i avsnittet ovan.

Block 5: Paketera

En viktig del i kunskapsnavets arbete blir att förädla, paketera och förmedla kunskap i format som passar olika målgrupper och som får en bred spridning genom olika kanaler. För att kunskapen ska vara relevant för aktörer som verkar inom olika delar och på olika nivåer inom kedjan kommer förpackningen och kunskapsspridningen delas in i följande fyra delar.

Fördjupade rapporter
Fördjupade rapporterna handlar om att sammanställa och göra analyser av sådant som rör digitalteknik som fångas in i expertnätverket. Det handlar också om att skriva forskningsrapporter eller vetenskapliga artiklar som baseras på resultat som framkommer av de tester och försök som kommer att ske inom kunskapsnavet. Ansvaret för dessa fördjupade rapporter kommer delas upp mellan experterna i expertnätverket och kansliet.

Enklare rapporter och utbildningsmaterial
Kunskapsnavet huvudfokus är att förmedla kunskap som är förpackad på ett sätt så att den är tillgänglig för och relevant för alla målgrupper oavsett digital mognad. För detta kommer vi att producera rapporter som är skrivet på ett enklare sätt, men som för den skull inte tummar på ett relevant och djupt kunskapsinnehåll. En gång i månaden ska expertnätverket samlas för att dela med sig av sina omvärldsbevakning och analys av denna. Inför varje sådant möte ska personerna i expertnätverket lämna in en sammanställning av det de funnit vid omvärldsspaningen. Detta kommer att förpackas av pedagogisk sakkunnig i samråd med expertnätverket till en lättillgänglig rapport som ska spridas brett via alla dom kanaler som kunskapsnavet omfattar. Utöver dessa rapporter kommer pedagogiskt sakkunnig tillsammans med personer från expertnätverket utforma utbildningsmaterial inom olika områden som har till syfte att på ett pedagogiskt och tydligt sätt leda till ökad kunskap om digitalteknik inom lantbruk. Dessa utbildningsmaterial kan dels vända sig till primärproducenter, men det kan också vara utbildningsmaterial som vänder sig till aktörer utanför lantbruket som saknar kunskap om hur lantbruk fungerar idag och vilken omfattande mängd digitalteknik det finns inom lantbruk. Det kan bland annat vara teknikföretag, allmänhet och forskare som behöver öka sin kunskap inom detta för att det ska väckas idéer om nya projekt som kan bidra till omställning och systemförändring.

Hemsida
Kunskapsnavet kommer vara en fristående organisation inom Linköpings universitet och kommer därmed att ha en egen hemsida. Hemsidan blir viktig både för kommunikation ut från kunskapsnavet och för att personer utifrån ska kunna komma i kontakt med kunskapsnavet. Hemsidan ska vara levande och vara en kunskapskälla som informera brett om digitalteknik kopplat till lantbruk. Den ska alltså inte bara informera om det som sker inom själva kunskapsnavet utan även kunna fungera som en sammanhållande länk för olika aktörer, nav, plattformar; projekt osv som håller på med digitalteknik inom lantbruk. Alla i expertnätverket såväl som personerna i referensgrupperna har till uppgift att förmedla information till kommunikatören för publicering på hemsidan. Det ska också finnas ett samarbete mellan den kommunikatör som arbetar på kunskapsnavets kansli och de kommunikatörer som finns hos olika aktörer i navets expertnätverk, så att organisationerna kan hjälpas åt att sprida och inhämta relevant information och kunskap via sina respektive hemsidor.

Sociala medier och nyhetsbrev
För att få stor spridning och nå ut till olika aktörer kommer kunskapsnavet också aktivt att jobba med spridning på sociala medier. Kommunikationsavdelningen vid Linköpings universitet har stor erfarenhet av strategier för att nå olika målgrupper via sociala medier, dessa strategier kommer ligga till grund för att vi ska nå fram till så många olika målgrupper som möjligt och få en bred spridning via sociala medier. För att nå genomslag via sociala medier gäller det att både förmedla ett intressant innehåll och att ha ett tillräckligt stort flöde. Kommunikatören i kunskapsnavet kommer tillsammans med verksamhetsledaren och kommunikationsexperter från LiU sätta upp en plan för arbetet med sociala medier så att det sker på ett väl genomtänkt och strukturerat sätt, då detta kommer bli en viktig kanal utåt.

Letar du efter ytterligare information?

Drönarbild på en traktor som har skördat en halv åker.

Kunskapsnav - tekniktester

Vallmo som blommar i grönska.

Kontakta oss på Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering

Drönare som flyger över ett fält i solnedgång.

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering

Ett nationellt kunskapsnav med uppdraget att lyfta digitaliseringens möjligheter för svenskt jordbruk. En viktig del i arbetet är att förädla, paketera och förmedla kunskap till näringen.