Lokal styrning, organisering och välfärd

Melinda Danielsson

I forskningsfältet Lokal styrning, organisering och välfärd är det organisatoriska frågor och välfärdsfrågor som står i fokus.

Detta omfattar forskning om kunskaps- såväl som ekonomisk styrning, om organisering av välfärdssektorn och om förväntningarna på kommunsektorns insatser för att bemöta sociala utmaningar. Här uppmärksammas att Sveriges kommuner har olika förutsättningar inom dessa områden.

Utmaningar och resurser

Inom forskningsfältets organisatoriska perspektiv studeras kommunsektorn med avseende på hur denna dels hanterar utmaningar inom välfärdsområdet dels hanterar frågan om hushållning av resurser inom och mellan tidsperioder. Detta är frågor som får effekter för den kommunala organisationen idag och imorgon och ytterst för om kommunerna kan fungera som myndighet, välfärdsleverantör och intresseorganisation för medborgarna och samhällsaktör i relation med andra samhällsaktörer. Kommuner förväntas organisera styrningen av sina verksamheter i enlighet med god ekonomisk hushållning. För de kommunala områdena är kraven höga vad gäller insyn, granskning, utvärdering och kvalitetssäkring.

I relation till staten

Styrningen av kommunernas verksamheter är komplex. En skärpt statlig tillsyn och styrning är en viktig del i detta. För välfärdsområdet ställs höga förväntningar på att kommunala verksamhetsområden ska rikta insatser för att stärka prevention, metod- samt verksamhets- och kunskapsutveckling. Staten har även en påverkan på kommunernas verksamheter genom fördelning av finansiella resurser. Med denna utgångspunkt i hur styrning sker, studerar det här forskningsfältet frågor om hur policy skapas och implementeras i kommunsektorn och frågor om hur verksamheter hanteras inom den egna organisationen och i interaktion med andra samhällsaktörer. Ett speciellt fokus riktas mot styrning och organisering av verksamheter inom välfärdsområdet. Den här forskningen studerar hur samhället genom sin politiska styrning och sina offentliga verksamheter organiserar välfärdssektorn för att möta problem som människor hamnar i. Här ingår verksamheter inom skola, vård, omsorg, socialtjänst.

Skapa en god livsmiljö

Välfärd påverkas av många olika samhällsprocesser och strukturer. Frågor om inkludering och integration inom bildning och utbildningsområdet, i arbetslivet, på bostadsmarknaden och i samhällslivet generellt utgör aktuella samhällsutmaningar. Detta handlar om att skapa en sammantaget god livsmiljö för den lokala befolkningen. Kommunerna har ett brett engagemang inom sådana områden och som motiverar att man är involverad i olika samverkanskonstellationer och samverkansinsatser. Dessa kan vara med offentliga aktörer på statlig- regional- och kommunal nivå, mellan olika kommuner och med andra offentliga aktörer, civilsamhället och det privata näringslivet.

En ytterligare utmaning är medborgares och medarbetares upplevda trygghet och tillit till samhället och till kommunen. Detta motiverar att uppmärksamma frågan om samspel mellan medborgare, professioner och den kommunala organisationen.

Inom forskningsfältets organisatoriska perspektiv studeras kommunsektorn med avseende på hur denna dels hanterar utmaningar inom välfärdsområdet, dels hanterar frågan om hushållning av resurser inom och mellan tidsperioder. 
Ur "Inriktning för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2019-2021".

ForskareVisa/dölj innehåll

Pågående forskningVisa/dölj innehåll

Styrning och organisation av infrastrukturförvaltning i ett livscykelanalysperspektiv

Oavsett växande eller minskande befolkning står många kommuner inför stora utmaningar att underhålla föråldrad infrastrukturnätverk samt planera för nya nätverk. Många kommuner har en betydande underhållsskuld i förhållande till vatten och avlopp (VA) samt väg och det finns ett stort behov av reinvesteringar. Syftet är att bidra med förståelse för kommuners kapacitet eller brist på kapacitet i förhållande till underhåll av infrastruktur och varför och på vilket sätt kommuner organiserar, styr och arbetar med underhåll av infrastruktur. Projektet ingår i forskningsprogrammet Inframaint och Robert Jonsson arbetar i projektet.

Hantering av policymisslyckanden rörande anläggningstillgångar

Många svenska kommuner har, trots hållbarhetsstrategier, i stor utsträckning misslyckats med att underhålla sina anläggningstillgångar i enlighet med god ekonomisk hushållning inkluderat att utveckla strategier och planer för att förvalta sina anläggningstillgångar. Det innebär att ”nämnda” kommuner har en underhållsskuld och att anläggningstillgångarna inte anpassats till underliggande demografiska förändringar, bosättningsmönster och infrastrukturens tekniska ålder.

Syftet med studien är att synliggöra och bidra med förståelse för omständigheter samt strategier som kommuner med eftersatt underhåll använder för att arbeta med asset management i enlighet med god ekonomisk hushållning.

Projektet ingår i forskningsprogrammet Inframaint och leds av Robert Jonsson.

Skuldtyngd – Unga vuxna och skuldens dimensioner

”Överskuldsättning” innebär löpande svårighet att betala skulder och fasta utgifter, och är ett problem som ökar bland svenska hushåll. Stigande konsumtionskrav, ungdomsarbetslöshet och en aggressiv kreditmarknad gör unga vuxna till en särskilt sårbar grupp. Överskuldsättning skapar svårigheter vid inträdet i vuxenlivet och tenderar för många att bli ett långvarigt problem.

Syftet med projektet är att studera överskuldsättningens inledande fas, liksom dess sociala dimensioner. Hur går det till när unga vuxna hamnar i överskuldsättning, och hur påverkar överskuldsättning relationer till närstående och till samhället

Projektet är finansierat av Forte och bedrivs mellan 2021 och 2024 i samverkan mellan CKS och Göteborgs universitet. Projektet leds av Erik Eriksson.

Idrott som en lösning på sociala problem

Forskningsprojektet handlar om hur idrott framställs som ett sätt att möta olika slags sociala problem och möjliggöra inkludering för barn och ungdomar i samhället. I det avseendet handlar det om att dels skapa kunskap om hur barn och unga ska formas till aktiva och demokratiskt deltagande samhällsmedborgare, samt dels om hur de organisatoriska förutsättningar, med fokus på samverkan mellan kommuner och aktörer i civilsamhället, som möjliggör detta kan se ut och organiseras. 

David Ekholm arbetar i projektet tillsammans med forskare på avdelningen för socialt arbete på LiU (IKOS).

Sätt Östergötland i rörelse

Forskningsprojektet handlar om hur social- och folkhälsopolitiskt arbete med politiska ambitioner om förbättrad hälsa, ökad jämlikhet samt ökad rörelse tar form i samverkan mellan region, kommuner, staten och aktörer i civilsamhället. Särskilt fokus riktas mot den styrning som utformas när begränsade resurser möter höga ambitioner.

David Ekholm arbetar i projektet i samarbete med Region Östergötland. 

Kommunal kultur- och fritidspolitik i gränslandet till socialt arbete

Forskningsprojektet handlar om hur kommunal kultur- och fritidspolitik integreras i lokal socialpolitik, och hur detta skapar nya former för socialt arbete. Det innebär ett särskilt intresse för hur olika välfärdsområden och insatser överskrider traditionella gränsdragningar. Hur särskilda insatser organiseras lokalt skapar omförhandlingar av gränser mellan olika politikområden på lokal nivå.

David Ekholm arbetar i projektet tillsammans med Sofia Lindström Sol vid Borås högskola.

Strategisk organisering och samverkan för långsiktigt hållbar socialtjänst

Projektet fokuserar på att identifiera mönster för samverkan och samarbete inom socialtjänsten i hela Östergötland med fokus på att utveckla kunskap om specifika förutsättningar för små kommuners socialtjänst. Det övergripande syftet med projektet är att undersöka hur strategisk organisering och samverkan påverka små kommuners möjligheter att tillhandahålla långsiktigt hållbar välfärd inom socialtjänstens verksamhetsområden. Ett särskilt intresse riktas dessutom mot om och hur socialtjänstens verksamheter använder sig av den generella rätten till kommunal avtalssamverkan som infördes i kommunallagen 2018.

Projektet är finansierat av Forte och leds av Jessica Sjögren.

 

 

Nyheter från forskningsfältetVisa/dölj innehåll

NätverkVisa/dölj innehåll