Ekologi

Hur påverkas djur och växter av sin omgivning och av varandra? Det är den övergripande frågan som forskning inom ekologi söker svar på. Det kan handla om vad som händer i ett ekosystem när främmande, invasiva arter kommer in och påverkar, eller vilka effekter det får för andra djur och växter om en enskild art dör ut.

Mycket forskning vid LiU har fokus på människans roll i ekosystemen och vårt samhälles koppling till världen vi lever i. En av vår tids frågor är hur näringsämnen som kol, kväve och fosfor cirkulerar i naturen. Ett exempel är forskning i EU-forskningsprogrammet BONUS MIRACLE om läckage av näringsämnen till Östersjön. Vad behöver samhället göra för att förändra flödet av näringsämnen som belastar havet och för att bevara arter som är i riskzonen att försvinna? Flöden av ämnen, som kol och klor samt växthusgaser som koldioxid och metan, i ekosystem som sjöar och vattendrag undersöks också vid LiU i flera forskningsprojekt.

Forskare vid LiU tar matematik och datorsimuleringar till hjälp för att ta grepp om komplexa frågor inom ekologi. Människans jordbruk har lett till att näringsämnen från våra åkrar orsakar övergödning av hav och sjöar, samtidigt som det finns områden där människor svälter och det är för lite gödsel på åkrarna. Genom matematiska modeller vill forskarna ta reda på hur samhället kan ta tillvara gödsel och föra den tillbaka till åkrarna och borta från vattenmiljöerna. Teoretisk ekologi kan också hjälpa oss att förutse vad som händer när balansen rubbas i ekosystem, exempelvis till följd av klimatförändringar eller när en art dör ut.

Artutdöende och förlust av biologisk mångfald är en central fråga inom forskningen i bevarandeekologi. Inom forskningsfältet arbetar forskarna med att ta reda på mer om hur den biologiska mångfalden påverkas av att människan brukar marken. Och hur kan vi sköta landskapen så att mångfalden av djur och växter inte fortsätter att minska, utan i stället gynnas?

Forskningen inom ekologi har nära samarbete med både företag och internationella forskare. Vinnväxt-programmet Agtech2030 och EU-forskningsprogrammet BONUS MIRACLE är två exempel.

Pågående forskning

Forskningsnyheter

Vildsvin.

Bättre viltövervakning med ny beräkningsmetod

Ökar eller minskar viltpopulationerna i Sverige? Det är svårt att räkna vilda djur, men antalet som fälls genom jakt ger en indikation. Nu blir statistiken tydligare och mer användbar med en ny modell för att beräkna hur mycket vilt som jagas.

Två unga kvinnor tar prover i en odling framför flervåningshus.

Stadsodling - bara gott eller också en risk?

I många städer märks ett växande intresse för att odla ätbart. Närodlade grönsaker, frisk luft och social gemenskap lockar. Men finns det också en baksida av stadsodling i form av läckage av näringsämnen till vattendrag? Det vill forskare ta reda på.

fjällräv.

Arter vid polerna drabbas hårt av klimatförändringar

En stor mängd arter kommer att dö ut till följd av den globala uppvärmningen. Det förutspår en matematisk modell utvecklad vid LiU. I forskarnas simuleringar slår klimatförändringarna särskilt hårt mot ekosystem vid polerna.

Spaning på biologisk mångfald

Det kryllar i eken

Eken är den trädart i Sverige som har flest arter kopplat till sig. Kan du gissa hur många? Karl-Olof Bergman, forskare vid LiU och Rebecca Le Moine, årets alumn 2018, brinner för biologisk mångfald.

Närliggande forskning