Vad är orsak och verkan när ekosystemen förändras?

Vad är egentligen orsak och verkan när ett stort ekosystem förändras? Kan nya metoder ge en sannare bild av samspelet mellan samhälle och natur? Det ska ett nytt, tvärvetenskapligt forskningsprogram försöka ta reda på.

RegnskogVärldens stora skogar är exempel på ekosystem som snabbt förändras. Bild: Tobias Tullius/Unsplash

Samarbete mellan universitet

När Vetenskapsrådet i slutet av 2018 beviljade sammanlagt 220 miljoner kronor till tvärvetenskapliga program dominerade anslag till forskning inom biologi och medicin. Ett enda anslag gick till ett samarbete inom samhällsvetenskap: Kausalitet inom samhälls- och naturvetenskap samt inverkan på teoribildning inom hållbarhetsvetenskap.

Programmet, som beviljats 18 miljoner kronor, sträcker sig fram till 2021 och omfattar elva forskare på Stockholm Resilience center, Universitetet i Potsdam och Institutet för analytisk sociologi, IAS, vid Linköpings universitet.

- Anslaget var en stor överraskning. Det fanns 80 kvalificerade ansökningar så det var inget vi vågade räkna med, säger Karl Wennberg, professor i ekonomi, som tillsammans med Petri Ylikoski, vetenskapsfilosof, representerar IAS.

Karl Wennberg, professor IAS, på sitt arbetsrum.Karl Wennberg, professor IAS. 

Olika områden - samma problem

Mycket enkelt uttryckt ska forskarna försöka utreda orsak och verkan i komplexa system där ”allt påverkar allt”. Mer konkret gäller det dynamiska socio-ekologiska system där människor, djur och växter påverkar både varandra och sig själva, och där kausalitet ofta blir komplicerad och svår att reda ut.

Kort sagt: En rad olika faktorer inverkar på varandra, hela tiden, och förändras dessutom själva under tiden. En miljö fjärran från kontrollerade laboratorieförsök där A ger B.

- Det innebär metodmässiga utmaningar som förenar hållbarhetsforskarna och oss på IAS. De utforskar gränserna för jordens hållbarhet, vi forskar kring samhällsförändringar på grund av migration och klyftor mellan grupper. Problemen kring orsak och verkan är ungefär desamma, säger Karl Wennberg.

- Programmet är ett exempel på hur viktig forskning ofta kommer till av en slump. Vi hade en workshop tillsammans och upptäckte att vi hade mycket gemensamt.

Utfiskning i Sverige och Mexiko

Rent praktiskt kommer forskarna att utgå från stora datamängder som samlats in vid Stockholm Resilience center och analysera tänkbara orsakssamband i det empiriska materialet. Utifrån detta ska exempel och nya metoder tas fram för att betrakta kausalitet. Vilka åtgärder ger vilka effekter, vad händer när insatserna förändras, är exempel på viktiga frågor.

Dessa metoder ska också användas på tre konkreta fall av stora miljöförändringar: utfiskning i Östersjön respektive mexikanska golfen samt kaffeodling i Sydamerika.

- Den lätta åtgärden mot utfiskning är att förbjuda fiske. Men vad händer då? Fiskarna kanske gör något annat som också påverkar miljön? Andra länder kanske förändrar sitt fiske? Regleringar påverkar människors beteende som i sin tur påverkar det ekologiska systemet, konstaterar Karl Wennberg.

- Det finns en rad exempel där sociala och ekonomiska faktorer, som urbanisering och överbefolkning, påverkat lokala system som tidigare varit hållbara.

Generellt ska orsakssamband i hållbarhetsvetenskap uppfylla två kriterier. Dels ska de hantera komplexiteten när olika aktörer länkas samman i en kedja, till exempel olika fiskarter i en näringskedja. Dels måste de beakta det ömsesidiga beroendet mellan ekosystem och samhällssystem.

I projektet har också doktoranden Rodrigo Martinez Pena anställts.

Läs mer

Stockholm Resilience center

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll