Ett gäng biologer på avdelningen för Biologi satte sig och funderade på hur de skulle kunna göra den ganska tråkiga innegården vid ingång 21 i B-huset roligare, med mer variation och samtidigt gynna den biologiska mångfalden.
- Vi enades om att försöka gynna våra hotade vilda pollinatörer med en blandning av vilda och odlade växter, säger universitetslektor Karl-Olof Bergman.
Akademiska Hus nappade direkt, Peab gjorde grovjobbet på några dagar och nu vajar blåklint, vallmo, klätt och annat på innergården. Listan över ängens olika växter är lång. Men det finns en tanke.
- Våra planteringar är planerade för att ge pollen och nektar hela säsongen, från tidig vår med sälg, krokus, backsippa och gullviva till exempel, till sen höst med bland annat kärleksört och buddleja, säger Karl-Olof Bergman. Ängsdelen ska med tiden hysa en rad vilda ängsblommor när de etablerat sig ordentligt. Första året har vi sått in en blandning av ettåriga växter för att den ska ge lite blomrikedom redan från början.
Bin och humlor hotade
På innergården ska det finnas något för alla smaker. Fjärilar gillar speciellt buddleja och rudbeckia medan humlor gillar sälg, lavendel, salvia och timjan. Vilda solitärbin och blomflugor gillar alla dessa plus en rad av de övriga växterna också.
Både humlor och bin minskar nu kraftigt i Sverige och världen. Men de är livsviktiga för vår matproduktion. Ungefär en tredjedel av den mat vi människor äter är pollinerad av dem eller någon annan pollinatör.
- Det finns totalt 299 vilda arter av bin i Sverige, dit även humlor räknas in. En tredjedel av dem är hotade och 13 av dem är redan utrotade, säger Karl-Olof Bergman.
Om man själv skulle vilja anlägga något liknande – hur ska man då tänka?
- Enkelt är att plantera några nektargivande blommor såsom till exempel salvia, oregano, buddleja i sina rabatter hemma. Vill man gå lite längre är det enklaste att låta delar av gräsmattan växa upp och blomma. Sedan kan man köpa fröblandningar och så in vilda blommor.
Foto: Henrik Perälä
