– Att vi i stor konkurrens blev utvalda av Vinnova är ett resultat av ett fantastiskt samarbete inom ett stort team av intressenter som på olika vis och från olika perspektiv arbetat med att föra lantbruket framåt under flera år. Nu ska vi förena våra krafter på allvar och vi är både hedrade och glada för att vi fått chansen, säger Per Frankelius, forskare vid LiU som också är processledare för Agtech 2030.
Vetenskaplig höjd
– Vi är enormt tacksamma gentemot alla dem som trott på oss och på idén. Regionen, företagen, inblandade organisationer, universitetet, enskilda forskare och enskilda eldsjälar som alla på olika sätt bidragit till detta, säger Uno Wennergren, professor i teoretisk biologi som tillsammans med professor Fredrik Gustafsson står för initiativets vetenskapliga ledning.Men Agtech 2030 fokuserar inte enbart på teknik:
– Tekniken är mycket viktig inom lantbrukssektorn, men lika viktigt i vårt initiativ är att utveckla metoder för affärsutveckling och innovationsledning, säger Charlotte Norrman, forskare inom entreprenörskap och biträdande processledare.
Internationell lyskraft
De två övriga innovationsmiljöer som beviljades finansiering handlar om digitalisering av hälsotjänster i Värmland och omställningen till en klimatsmart processindustri i Västra Götaland. Totalt finansierar Vinnova de tre initiativen med närmare 200 miljoner kronor under tio år.– För att skapa tillväxt som är långsiktigt hållbar behöver vi ställa om hela system för exempelvis produktion och välfärdstjänster. De regionala innovationsmiljöer vi nu satsar på har potential att bli internationellt lyskraftiga och därmed viktiga för Sverige, säger Darja Isaksson, generaldirektör för Vinnova, i ett pressmeddelande.
