04 oktober 2019

I naturen hänger allting samman, men inte alltid på ett lättförståeligt sätt. Anna Eklöfs projekt förvandlar komplexa ekosystemnätverk till ett intuitivt spel.

Anna Eklöf. Foto IFM, Linkoping University

Anna Eklöf är lektor i teoretisk ekologi vid Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi vid Linköpings universitet. Hennes forskning kretsar kring hur djur, växter och människor samspelar i naturen.

- Vårt samhälle är beroende av fungerande ekosystem, säger Anna Eklöf. Biodiversitet är inte bara ett ord, det är livsviktigt för oss alla att förstå att i naturen hänger allting samman. Alla arter är sammanlänkade, även människan.

Allt hänger samman

Inom teoretisk ekologi använder man insamlad empirisk data för att skapa övergripande modeller av ekologiska nätverk. Ofta är nätverken inte självklara, och arterna påverkar varandra på många olika sätt. En intervention, till exempel ett växtgift för att slå ut mögel på råg, kan i sin tur leda till att antalet fåglar minskar, eller antalet fästingar ökar.

- Klassiska modeller för hur ekosystemet fungerar är ofta linjära, säger Anna Eklöf. Kaniner äter gräs, rävar äter kaniner. Men i verkligheten är det sällsynt för en art att bara påverkas av en annan art. Vi bygger in klassiska modeller i komplexa nätverk där vi integrerar data från många olika källor, till exempel näringsvävar och pollinationsnätverk.

Viktigt att förstå

Resultatet blir massiva datamängder som kräver mycket datorkraft för att simulera, och ännu mer tankekraft för att förstå. Det vill Anna Eklöf ändra på och har nu skapat ett spel Anna Eklöf EcoWeb spel, projekt vid IFM.som tillåter spelaren att simulera vad som händer när förutsättningarna för djur och växter ändras, eller när en art kraftigt minskar eller ökar i antal.

- Det är viktigt att förstå hur stora delar av det mänskliga samhället är baserat på ekosystemtjänster, säger Anna Eklöf. Stör man en art i ett ekosystem kan man störa ut en annan art som levererar en ekosystemtjänst som samhället är beroende av.

Ekosystemtjänster är positiva effekter som vi människor får från naturen, till exempel i form av mat, rening av vatten, eller kustskydd. Att en typ av plankton försvinner kan göra att fisk som vi äter till vardags drastiskt minskar, eller att kustskyddet i form av korallrev förstörs och mänskliga samhällen utsätts för hela kraften i stormar.

Riktat till ungdomar

- Vårt spel är ytterligare ett sätt att kommunicera vikten av biodiversitet och att allt hänger samman, att varje insats kan ha oanade konsekvenser, säger Anna Eklöf. Vi riktar oss till ungdomar i skolåldern för att det är då som tankar och idéer väcks, tankar som kommer att följa en hela livet och påverka samhället i stort.

I spelet kommer det bli möjligt för spelaren att ändra på till exempel pH-värdet i marken och sedan på ett lätt sätt se inte bara vilka arter som påverkas direkt, utan även hur förändringen sprids vidare uppåt i näringsväven. För att driva projektet har Anna Eklöf fått pengar från statliga forskningsrådet Formas.

- Vi har en proof-of-concept prototyp och nästa steg är att utveckla den till ett färdigt spel som kan användas i skolorna om några år. Vi vill också skapa en möjlighet att visa upp simuleringar i stor skala, såsom på Visualiseringscenter C i Norrköping. Vi vet vad vi vill uppnå. Nu är nästa steg att börja utveckla spelet på riktigt.
Prototypen förhandsvisas på East Sweden Game 24 oktober.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.