Fyra länder samlade för att diskutera Östersjöns hälsa

Östersjön är ett av världens mest förorenade hav. Ett forskningsprojekt lett av Linköpings universitet samlade i slutet av september representanter från Polen, Tyskland, Sverige och Lettland för att diskutera möjliga lösningar för några av miljöproblemen.

bonus miracleDeltagare i forskningsprojektet studerar vattenrelaterade problem i området kring floden Selke Foto: Therese Ekstrand AmayaI det runda rummet i Norrköpings beslutsarena tittar 15 personer koncentrerat mot de många skärmarna som klär väggarna. Grafer och kartor på skärmarna visar tillståndet för den tyska floden Selke, ett avrinningsområde till Östersjön.

Selke är ett av fyra områden som ingår i forskningsprojektet BONUS MIRACLE som leds från Linköpings universitet. De andra områdena som ingår är Reda i Polen, Berze i Lettland och Helge å i Sverige.

– Med mer än 85 miljoner människor boendes i Östersjöns avrinningsområde och cirka 70 procent jordbruksmark, är övergödning ett stort hot mot Östersjön. Det försöker vi komma åt här, säger Karin Tonderski, docent i ekologi vid Linköpings universitet och ledare för forskningsprojektet.

Under två dagar kommer forskarna och de boende från avrinningsområdena, som nu sitter i den nedsläckta beslutsarenan, gemensamt diskutera hur vattenrelaterade problem i de olika områdena ser ut, samt vad det kan finnas för möjliga lösningar på dem.

Forskning med koppling till människors levnadsvillkor

Syftet för forskningsprojektet är att hitta nya sätt för att arbeta med vattenfrågor. Detta sker genom att många olika sektorer får definiera både problemen och åtgärderna. Förhoppningen är att man därigenom även kan komma vidare med arbetet att minska näringsberikning av vattnet och risker för översvämning. I Östersjöregionen har mycket arbete gjorts för att förhindra utsläpp inom lantbruk och från avlopp, men det krävs åtgärder även inom andra sektorer.

– Därför har vi samlat personer i olika roller som arbetar i dessa avrinningsområden. Det är de som sitter på idéer och kunskaper om de boendes levnadsvillkor i området, vilka problemen är och vad som bör göras, säger Karin Tonderski.

Men de som är verksamma i områdena är viktiga också för att förändringar ska kunna göras. Även om riktlinjer och lagar skapas för bevarandet av vattenmiljöerna kommer inga förändringar att ske om inte de boende följer dem.

– Vi försöker ha en underifrån-analys och utgå från den verklighet som finns. Vad vill lantbrukare och andra själva göra för att påverka vattendragens status? Tidigare gånger vi har setts har deltagarna från de olika avrinningsområdena fått definiera vad som är problemen och föreslå lösningar, den här gången kommer vi forskare att presentera olika utvecklingsvägar, säger Karin Tonderski.

Det är där Norrköpings beslutsarena kommer in. Med hjälp av de stora skärmarna kan man presentera olika scenarier och konsekvenserna av olika föreslagna åtgärder för de olika områdena. Exempelvis kan man se hur området kring floden Selke kan förändras fram till år 2030 om befolkningen samt städerna fortsätter att växa och jordbruket minskar.

Viktigt att lära av varandra

Dorotheé Altenstein, som är en av deltagarna runt bordet i beslutsarenan, tampas varje dag med frågor kring floden Selkes tillstånd. Hon arbetar med vattenfrågor vid länet Salzlands miljö- och naturvårdsenhet i Tyskland.

–Vi brottas med att den biologiska mångfalden minskar, bland annat som en effekt av jordbruket och växande städer, säger hon.

För Dorotheé Altenstein har deltagandet i forskningsprojektet varit positivt, det är ibland ett tufft jobb att arbeta med frågor som klibonus miracleDorotheé Altenstein arbetar med vattenfrågor i Tyskland. Foto: Therese Ekstrand Amayamatförändringar och översvämningar i förhållande till den verklighet som folk lever under.

– När man arbetar lokalt är det inte alltid lätt att veta vad som ska göras. Selke sätts genom det här projektet i ett större sammanhang. Här får man höra om andras problem och lösningar i liknande områden. Det är värdefullt, säger Dorotheé Altenstein.

Förhoppning om att påverka riktlinjer kring vatten

I mars 2018 kommer Dorotheé Altenstein och de andra deltagarna från avrinningsområdena att träffas igen och då blir det tillsammans med det 30-tal olika forskare – hydrologer, ekonomer och samhällsvetare – som deltagit under åren. Då är det dags för projektets slutkonferens.

– Förhoppningsvis kommer kunskapen från projektet att kunna påverka riktlinjer och styrning av aktiviteter som påverkar vatten i Östersjöområdet. En central del har också varit kunskapsutbyte mellan alla oss som deltagit och där har jag en känsla av att vi alla fått något med oss, säger Karin Tonderski.

Fakta:
-Forskningsprojektet BONUS MIRACLE leds sedan 2015 av Karin Tonderski, institutionen för fysik, kemi och biologi på Linköpings universitet. Tio andra universitet och forskningsinstitut deltar.
-I projektet används ett visualiseringsverktyg som tagits fram av Tina Neset och Carlo Navarra vid Linköpings universitet.
-Syftet är att undersöka möjligheterna att utveckla innovativa förvaltningsmodeller för att hantera vattenfrågor och samtidigt arbeta med problemen med övergödning i Östersjöområdet.
-Genom en social lärandeprocess där beslutsfattare, intressegrupper och forskare arbetar tillsammans vill man identifiera möjliga synergier med åtgärder mot andra miljöproblem.
-Sammanlagt deltog 30 personer i workshopen i Norrköping.

Nyheter
Visa/dölj innehåll