11 november 2024

Hur påverkar kroppsrörelser grammatiken när vi kommunicerar? Leelo Keevallik har beviljats pengar av Vetenskapsrådet för att forska inom detta område, vilket kan vara betydelsefullt för robotar som samspelar med människor.

Leelo Keevallik.
Leelo Keevallik. Fotograf: Maria Sandberg

Professor Leelo Keevallik forskar inom interaktionell lingvistik. Hon undersöker sekventialitet i social interaktion och grammatik som temporalt fenomen och är intresserad av hur människor gör sig förstådda för varandra med hjälp av språket och kroppen.

Leelo Keevallik har beviljats 17 420 000 kronor från Vetenskapsrådet för att, tillsammans med en internationell forskningsgrupp, forska om Syntax och kroppen: språkets roll i multimodalt samspel.

Grattis till ditt stora forskningsanslag, hur känns det?

Det känns fortfarande overkligt. Onekligen är det en lättnad att ha egna forskningsmedel, inte minst för att rädda forskningsmiljöns budget.

Titeln till ditt projekt låter spännande, vad det är du ska undersöka?

Tillsammans med kollegorna från Japan, Kina och Tyskland kommer vi att utforska relationen mellan grammatik och kroppen, exempelvis när man väljer att avsluta en mening med en gest i stället för ett ord. Tidigare har språkteorierna ofta utgått ifrån hypotesen att grammatik är en algoritm som är frikopplad från sin användning. Vi kommer att visa hur grammatik vävs ihop med kroppsrörelser och hur dess strukturer formas i verkliga samtal mellan människor.

Vad hoppas du att din forskning och dina resultat kan användas i för sammanhang?

– Det roliga är att projektet handlar om grundforskning – vilket känns nästan anakronistiskt i dagens Sverige. Jag vet dock att resultaten är viktiga för exempelvis människa-robot interaktion, då även robotar har materiella ”kroppar”.

Har du något mer du vill berätta om det här forskningsprojektet?

– Vi värnar om forskning om olika språk, bland dem estniska och svenska. Det är viktigt att vår förståelse av kommunikation inte enbart baseras på något enstaka världsspråk.


Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Per Persson framför Ångströmhuset.

Nationell infrastruktur för forskning säkrar finansiering

Den nationella forskningsinfrastrukturen för avancerad elektronmikroskopi, ARTEMI, säkrar finansiering från VR i ytterligare två år. Infrastrukturen är avgörande för avancerad forskning inom bland annat materialvetenskap, oorganisk kemi och fysik.

Drönare i luften.

Drönare avslöjar oväntat höga utsläpp från reningsverk

Växthusgasutsläppen från många svenska vattenreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från LiU där forskarna använt drönare med specialtillverkade sensorer för att mäta utsläppen.

Forskning om toppolitiker och barnhälsa får bidrag

Arbetssituationen för toppolitiker och en analys av förlossningsvård. Det är två av sex forskningsprojekt vid LiU får pengar från statliga forskningsfinansiären Forte. Mest får ett projekt som ska undersöka hur barns mående kan mätas och stärkas.