11 november 2024

Hur påverkar kroppsrörelser grammatiken när vi kommunicerar? Leelo Keevallik har beviljats pengar av Vetenskapsrådet för att forska inom detta område, vilket kan vara betydelsefullt för robotar som samspelar med människor.

Leelo Keevallik.
Leelo Keevallik. Fotograf: Maria Sandberg

Professor Leelo Keevallik forskar inom interaktionell lingvistik. Hon undersöker sekventialitet i social interaktion och grammatik som temporalt fenomen och är intresserad av hur människor gör sig förstådda för varandra med hjälp av språket och kroppen.

Leelo Keevallik har beviljats 17 420 000 kronor från Vetenskapsrådet för att, tillsammans med en internationell forskningsgrupp, forska om Syntax och kroppen: språkets roll i multimodalt samspel.

Grattis till ditt stora forskningsanslag, hur känns det?

Det känns fortfarande overkligt. Onekligen är det en lättnad att ha egna forskningsmedel, inte minst för att rädda forskningsmiljöns budget.

Titeln till ditt projekt låter spännande, vad det är du ska undersöka?

Tillsammans med kollegorna från Japan, Kina och Tyskland kommer vi att utforska relationen mellan grammatik och kroppen, exempelvis när man väljer att avsluta en mening med en gest i stället för ett ord. Tidigare har språkteorierna ofta utgått ifrån hypotesen att grammatik är en algoritm som är frikopplad från sin användning. Vi kommer att visa hur grammatik vävs ihop med kroppsrörelser och hur dess strukturer formas i verkliga samtal mellan människor.

Vad hoppas du att din forskning och dina resultat kan användas i för sammanhang?

– Det roliga är att projektet handlar om grundforskning – vilket känns nästan anakronistiskt i dagens Sverige. Jag vet dock att resultaten är viktiga för exempelvis människa-robot interaktion, då även robotar har materiella ”kroppar”.

Har du något mer du vill berätta om det här forskningsprojektet?

– Vi värnar om forskning om olika språk, bland dem estniska och svenska. Det är viktigt att vår förståelse av kommunikation inte enbart baseras på något enstaka världsspråk.


Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Samling av bilder på uppskjutning av raket, och man i laboratorium.

Han fick se sitt studentprojekt skjutas ut i rymden

I våras blev han färdig civilingenjör, bland annat efter ett projektarbete som skulle tåla en rymdfärd. Sent i november 2024 stod han på den svenska rymdbasen Esrange i Kiruna och fick se raketen lyfta.

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.