18 oktober 2022

Colm Nestor, universitetslektor vid BKV, får ett av årets ERC Consolidator Grants från European Research Council (ERC) för att forska om varför en del sjukdomar är mycket vanligare hos ett av könen.

Colm Nestor.Colm Nestor. Foto John Karlsson Immunförsvaret utvecklas identiskt hos män och kvinnor. Trots det är autoimmuna sjukdomar, som multipel skleros och SLE (systemisk lupus erythematosus), mycket vanligare bland kvinnor än män. Samtidigt har kvinnor bättre motståndskraft mot infektioner med virus och bakterier. Ett exempel är att det är tre gånger vanligare att män behöver intensivvård vid SARS-CoV-2-infektion jämfört med kvinnor. Den här könsskillnaden vid allvarlighetsgrad och dödlighet vid covid-19 har ytterligare belyst att biologiskt kön är en viktig faktor vid sjukdom.

Medan män har en X-kromosom, som de ärvt från sin mamma, har kvinnor två X-kromosomer – en från sin mamma och en från sin pappa. För att balansera upp denna skillnad i antalet kopior av X-kromosomgener stänger alla celler i en kvinnas kropp av en av de båda X-kromosomerna. Detta fenomen kallas X-inaktivering. Men X-inaktiveringsprocessen är inte perfekt. Det leder till att en del av generna på den inaktiverade X-kromosomen de facto förblir aktiva. Resultatet blir att kvinnors celler har dubbelt så mycket av generna som undkommer avstängning, så kallade ”escape genes”. Många av dem har viktiga funktioner i immunsystemet. Colm Nestors forskargrupp ska studera om dessa gener ligger bakom den könsrelaterade skillnaden vid många immunrelaterade sjukdomar hos kvinnor.Colm Nestor.Colm Nestor har fått forskningspengar till att forska om varför en del sjukdomar, som covid-19, påverkar könen olika. Foto John Karlsson

I projektet, som heter XX-Health, kommer forskarna analysera blodprover i biobanker vid Linköpings universitetssjukhus för att undersöka om X-inaktiveringsmönstren är länkade till immunrelaterade sjukdomar hos kvinnor. Projektet ska också analysera hur specifika gener på varje X-kromosom påverkar en viktig typ av immunceller, T-celler, som är inblandad i att bekämpa infektioner men också bidrar till autoimmuna sjukdomar.

– Jag är jätteglad över att få det här anslaget, som bygger på det hårda arbetet och innovationen som alla forskarna i min grupp bidragit till. Anslagets storlek gör det möjligt för oss att tackla det här viktiga, men dåligt utforskade, området inom genetik med ”next generation sequencing” och genmanipulationsmetoder som ligger i framkant. Projektet är tekniskt mycket utmanande, men vi är förvissade om att vi inte bara kommer att göra upptäckter om den gåtfulla processen bakom X-kromosominaktivering utan också förstå mer om hur den processen bidrar till sjukdom hos människor, säger Colm Nestor.

Mer om forskningen

Senaste nytt från LiU

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.

Kvinna i bygghjälm.

Hennes uppdrag är svårt – men kul och fullt möjligt

Vi är mitt uppe i en tuff omställningen som ska rädda vår miljö och leda till en mer hållbar utveckling. Då behövs innovationskraft och kunskap, menar Marie Trogstam, LiU-alumnen som nu är chef för hållbarhet och infrastruktur hos Svenskt Näringsliv.