18 oktober 2022

Colm Nestor, universitetslektor vid BKV, får ett av årets ERC Consolidator Grants från European Research Council (ERC) för att forska om varför en del sjukdomar är mycket vanligare hos ett av könen.

Colm Nestor.Colm Nestor. Foto John Karlsson Immunförsvaret utvecklas identiskt hos män och kvinnor. Trots det är autoimmuna sjukdomar, som multipel skleros och SLE (systemisk lupus erythematosus), mycket vanligare bland kvinnor än män. Samtidigt har kvinnor bättre motståndskraft mot infektioner med virus och bakterier. Ett exempel är att det är tre gånger vanligare att män behöver intensivvård vid SARS-CoV-2-infektion jämfört med kvinnor. Den här könsskillnaden vid allvarlighetsgrad och dödlighet vid covid-19 har ytterligare belyst att biologiskt kön är en viktig faktor vid sjukdom.

Medan män har en X-kromosom, som de ärvt från sin mamma, har kvinnor två X-kromosomer – en från sin mamma och en från sin pappa. För att balansera upp denna skillnad i antalet kopior av X-kromosomgener stänger alla celler i en kvinnas kropp av en av de båda X-kromosomerna. Detta fenomen kallas X-inaktivering. Men X-inaktiveringsprocessen är inte perfekt. Det leder till att en del av generna på den inaktiverade X-kromosomen de facto förblir aktiva. Resultatet blir att kvinnors celler har dubbelt så mycket av generna som undkommer avstängning, så kallade ”escape genes”. Många av dem har viktiga funktioner i immunsystemet. Colm Nestors forskargrupp ska studera om dessa gener ligger bakom den könsrelaterade skillnaden vid många immunrelaterade sjukdomar hos kvinnor.Colm Nestor.Colm Nestor har fått forskningspengar till att forska om varför en del sjukdomar, som covid-19, påverkar könen olika. Foto John Karlsson

I projektet, som heter XX-Health, kommer forskarna analysera blodprover i biobanker vid Linköpings universitetssjukhus för att undersöka om X-inaktiveringsmönstren är länkade till immunrelaterade sjukdomar hos kvinnor. Projektet ska också analysera hur specifika gener på varje X-kromosom påverkar en viktig typ av immunceller, T-celler, som är inblandad i att bekämpa infektioner men också bidrar till autoimmuna sjukdomar.

– Jag är jätteglad över att få det här anslaget, som bygger på det hårda arbetet och innovationen som alla forskarna i min grupp bidragit till. Anslagets storlek gör det möjligt för oss att tackla det här viktiga, men dåligt utforskade, området inom genetik med ”next generation sequencing” och genmanipulationsmetoder som ligger i framkant. Projektet är tekniskt mycket utmanande, men vi är förvissade om att vi inte bara kommer att göra upptäckter om den gåtfulla processen bakom X-kromosominaktivering utan också förstå mer om hur den processen bidrar till sjukdom hos människor, säger Colm Nestor.

Mer om forskningen

Senaste nytt från LiU

Tre personer i labbrock står och pratar.

Bättre neutronspeglar kan avslöja materiens inre hemligheter

Med bättre neutronspeglar kan effektiviteten vid materialanalyser i neutronkällor bli högre. Den förbättrade spegeln har LiU-forskare utvecklat genom att belägga en kiselplatta med tunna lager av järn och kisel blandat med borkarbid.

Ensamt barn i silhuett.

Riktlinjer saknas kring barn som utsatts för sexövergrepp

Hälften av 34 undersökta länder i Europa saknar riktlinjer för hur barn som utsatts för sexuella övergrepp ska få hälsovård och behandling. Ett av dem är Sverige. Det visar en studie som gjorts vid Linköpings universitet.

Person intervjuas och pratar om sin avhandling

Sigrid blev dubbeldoktor - vid 26 års ålder

En lång men också väldigt rolig resa, så beskriver Sigrid Nilsson sin tid som forskarstuderande vid Forskarlinjen. För nu har hon disputerat och kan därmed både blicka framåt och bakåt på sin forskning.