18 oktober 2022

Colm Nestor, universitetslektor vid BKV, får ett av årets ERC Consolidator Grants från European Research Council (ERC) för att forska om varför en del sjukdomar är mycket vanligare hos ett av könen.

Colm Nestor.Colm Nestor. Foto John Karlsson Immunförsvaret utvecklas identiskt hos män och kvinnor. Trots det är autoimmuna sjukdomar, som multipel skleros och SLE (systemisk lupus erythematosus), mycket vanligare bland kvinnor än män. Samtidigt har kvinnor bättre motståndskraft mot infektioner med virus och bakterier. Ett exempel är att det är tre gånger vanligare att män behöver intensivvård vid SARS-CoV-2-infektion jämfört med kvinnor. Den här könsskillnaden vid allvarlighetsgrad och dödlighet vid covid-19 har ytterligare belyst att biologiskt kön är en viktig faktor vid sjukdom.

Medan män har en X-kromosom, som de ärvt från sin mamma, har kvinnor två X-kromosomer – en från sin mamma och en från sin pappa. För att balansera upp denna skillnad i antalet kopior av X-kromosomgener stänger alla celler i en kvinnas kropp av en av de båda X-kromosomerna. Detta fenomen kallas X-inaktivering. Men X-inaktiveringsprocessen är inte perfekt. Det leder till att en del av generna på den inaktiverade X-kromosomen de facto förblir aktiva. Resultatet blir att kvinnors celler har dubbelt så mycket av generna som undkommer avstängning, så kallade ”escape genes”. Många av dem har viktiga funktioner i immunsystemet. Colm Nestors forskargrupp ska studera om dessa gener ligger bakom den könsrelaterade skillnaden vid många immunrelaterade sjukdomar hos kvinnor.Colm Nestor.Colm Nestor har fått forskningspengar till att forska om varför en del sjukdomar, som covid-19, påverkar könen olika. Foto John Karlsson

I projektet, som heter XX-Health, kommer forskarna analysera blodprover i biobanker vid Linköpings universitetssjukhus för att undersöka om X-inaktiveringsmönstren är länkade till immunrelaterade sjukdomar hos kvinnor. Projektet ska också analysera hur specifika gener på varje X-kromosom påverkar en viktig typ av immunceller, T-celler, som är inblandad i att bekämpa infektioner men också bidrar till autoimmuna sjukdomar.

– Jag är jätteglad över att få det här anslaget, som bygger på det hårda arbetet och innovationen som alla forskarna i min grupp bidragit till. Anslagets storlek gör det möjligt för oss att tackla det här viktiga, men dåligt utforskade, området inom genetik med ”next generation sequencing” och genmanipulationsmetoder som ligger i framkant. Projektet är tekniskt mycket utmanande, men vi är förvissade om att vi inte bara kommer att göra upptäckter om den gåtfulla processen bakom X-kromosominaktivering utan också förstå mer om hur den processen bidrar till sjukdom hos människor, säger Colm Nestor.

Mer om forskningen

Senaste nytt från LiU

Porträtt (Gustaf Hendeby).

När forskning och försvar flyter samman

Spänt politiskt läge i världen, krig i Europa och ett vardagsliv med allt fler hot mot vår säkerhet – vad gör då forskningen? Mer än vad du kanske tror och det kommer att bli mer. Försvarsforskningen är mer aktiv än någonsin.

Män som besöker LiU.

De första M-teknologerna vet hur M:et kom på plats

De var några av de första studenterna på M-linjen vid Linköpings tekniska högskola, LiTH. Nu ordnar de ett jubileum för maskinteknologerna under åren 1969−1975. Och de får hjälp av dagens M-studenter.

Pristagaren: "Genetik är lite som Vilda västern"

Colm Nestor har utsetts till 2025 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om genetiska förklaringar till varför autoimmuna sjukdomar och infektioner drabbar kvinnor och män i så olika grad.