Oväntade gäster
Den digitala kartan är sökbar på olika länder och tidsperioder och visar fattigdomsutvecklingen på den afrikanska kontinenten.
Först är han lite svår att få häng på, Adel Daoud, biträdande professor i sociologi vid Institutet för analytisk sociologi, IAS, och nyligen invald i sammanslutningen för yngre framstående forskare i Sverige. Under tre veckor hittar vi 45 lediga minuter för en Zoom-intervju som Adel genomför från arbetsrummet i hemmet i Uddevalla. Han delar sin tid mellan IAS i Norrköping, Chalmers i Göteborg där han är affilierad forskare, arbete på distans och resor.
När det är ett par minuter kvar av intervjutiden ansluter plötsligt två helt andra personer till det virtuella mötet.
- Hej killar, kan ni vänta lite bara? Vi är snart klara, säger Adel Daoud och förklarar sedan:
- Förlåt. Det var nästa möte med några studenter som kanske ska göra ett exjobb för oss. Mötena går i ett men jag glömde att skapa ett digitalt väntrum.
Prestigefyllt inval
I våras valdes LiU- och Chalmersforskaren in i Sveriges unga akademi, en prestigefull position för yngre forskare inom olika vetenskapliga discipliner. Akademin skapar en plattform för forskare att träffas, utbyta erfarenheter och tillsammans arbeta utåtriktat och påverka utvecklingen inom olika områden.
Urvalet av ledamöter grundar sig på excellens inom respektive forskningsområde och engagemang för kopplingen mellan forskning och samhälle.
- För mig är det en stor ära. Det ger en fantastisk möjlighet att vara med och påverka både forskningspolitik och internationella frågor, säger Adel Daoud.
Sitt eget arbete i dag beskriver han som en blandning av datavetenskap, fattigdomsforskning och mer generell samhällsforskning. Efter att ha doktorerat i sociologi 2011 leder han i dag den tvärvetenskapliga forskningsgruppen The AI and Global Development Lab som med hjälp av artificiell intelligens och satellitbilder mäter fattigdom på den afrikanska kontinenten.
Rikt på resurser
Adel Daoud vid ett möte med Sveriges unga akademi.
Forskargruppen har utvecklat digitala kartor där utvecklingen i olika afrikanska länder kan studeras och analyseras både över tid och geografiskt. Med hjälp av kartorna kan också effekterna av olika så kallade fattigdomsinterventioner, till exempel olika former av bistånd, utvärderas och jämföras.
- Hur kommer det sig att fattigdomen är så utbredd trots att vår planet kan producera ett överflöd av olika resurser? Det är en grundfråga för mig, säger Adel Daoud och konstaterar att det ännu inte finns några riktigt bra svar – trots omfattande fattigdomsforskning inom olika vetenskapsområden.
Kanske är de många vetenskapliga disciplinerna ett problem i sig? Ekonomer studerar fattigdom ur ett visst perspektiv, utvecklingsforskare ur ett annat, hälsoforskare ur ett tredje, och så vidare. Adel Daoud tar själv upp läkaren Hans Rosling, som han nämner med stor respekt men vars optimism han egentligen inte delar.
Rosling menade ju att utvecklingen, trots många bakslag och utmaningar, ganska tydligt går åt rätt håll.
- Visst har mänskligheten åstadkommit en fantastisk ekonomisk utveckling historiskt, men jag tror inte det finns en entydighet i utvecklingen. Ska vi vara ärliga kan vi faktiskt inte säga att vi finns imorgon. Klimatet hotas, narcissistiska personer som Putin startar krig – den finns en rad olika saker som hotar en positiv utveckling.
- Därför behöver vi värna det positiva vi har åstadkommit och outtröttligt förbättra oss där vi ligger efter.
Olika synvinklar
I sin egen forskning försöker Adel Daoud samla olika perspektiv på fattigdom och utnyttja kunskap och metoder från olika discipliner. Att som forskare röra sig i gränslandet mellan olika områden är både fruktbart och utmanande. Givande för att det kan öka kunskapen och bryta ny mark, men också svårt då få gjort det tidigare och erfarenheterna är begränsade.
På IAS och LiU har Adel Daoud ett särskilt uppdrag att utveckla den sociologiska forskningen med hjälp av datavetenskap. Innan han tillträdde tjänsten våren 2021 arbetade han som forskare vid det amerikanska toppuniversitetet Harvard. Den internationella erfarenheten är också givande – svenska universitet har mycket att lära av amerikanska. Men även vice versa.
- Stora egon kan komma långt, men det är viktigt att kunna samarbeta också. Jantelagen är inte bara dålig. Jag tror det gäller att skapa en miljö där vi forskare både kan konkurrera och samarbeta med varandra, precis som i sport.
- Är du mer intresserad av Adel Daoud och hans arbete kan du lyssna på hans podd The Journeys of Scholars, som finns på Youtube och snart Spotify. Där intervjuas olika vetenskapsmän om vägen till framgång som forskare.
