Mavis Hooi är doktorand vid REMESO, avdelningen för migration, etnicitet och samhälle. Hennes forskningsprojekt handlar om intersektionell antirasism på sociala medier.
Mordet på George Floyd har lett till reaktioner över hela världen. Det är ett fall av många med polisvåld i USA. Varför sprids det på det här sättet nu?
Det är en grav förenkling att se mordet på George Floyd som den enda eller huvudsakliga orsaken till de protester som nu pågår, det kan istället ses som droppen som fick bägaren att rinna över. Innan George Floyd mördades har flera andra fall av polisvåld med dödlig utgång uppmärksammats. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att Black lives matter är en internationell människorättsrörelse som har funnits sedan 2013.
Analyser av vad som händer nu måste göras med bakgrund av coronapandemin. Corona har drabbat många svarta och ursprungsbefolkningar hårt, inte bara i USA, utan också i andra delar av världen. Redan stora socioekonomiska skillnader har blivit ännu större och tydligare under den globala kris som pandemin lett till. I USA och Storbritannien till exempel har många svarta och andra people of colour (icke vita rasifierade personer) förlorat sina liv till följd av viruset. En orsak, bland flera, är att många samhällsviktiga arbeten utförs av just people of colour. Många har inte tillgång till den sjukvård de behöver, arbetslösheten ökar, människor förlorar sina jobb och hem. Och utöver allt detta så fortsätter svarta att bli utsatta för rasprofilering och polisvåld.
Forskning har visat att polisvåld är vardag i samhällen där rasismen är strukturell. Men trots det så är sådana starka reaktioner och protester som vi ser idag ovanliga. Det verkar som om det behövs ett antal sammanfallande faktorer för ett sådant utfall.
De senaste veckorna har beskrivits som veckor som kommer att gå till historien. Vad är annorlunda från tidigare liknande rörelser?
Protesterna har spridits över USA:s 50 stater och till länder över hela världen. Reaktionerna är starka, men vid sidan av det finns det också någonting nytt i hur rörelsen växer och hur stater agerar.
Vad som är nytt eller annorlunda är att det finns ett brett stöd bland vita personer. Många etablerade sport- och kulturprofiler visar sitt stöd, företag som ofta håller sig neutrala tar ställning för Black lives matter och många politiker – från lokal till statlig och federal nivå – stöttar rörelsen. Hos repressiva institutioner i USA, så som polis, militär och armé, så ser vi också ett agerande. Den polis som begått mordet ska ställas inför rätta, det finns krav på polisers avsked och vi har också sett ansvariga poliser och åklagare självmant avgå. Det här är relativt ovanligt men nu sker det i större utsträckning.
Finns det exempel på folkrörelser som har ändrat svensk policy eller formella strukturer? Vilka exempel finns på rörelser som har ändrat amerikansk policy eller formella strukturer?
Social förändring har ofta en direkt, eller indirekt, koppling till sociala rörelser. Det visar forskning inom sociologi specifikt och forskning inom samhällsvetenskap generellt. Det finns många historiska exempel på hur sociala rörelser haft en djup och utbredd påverkan på policys och formella strukturer.
Den svenska välfärdsstaten är ett resultat av sociala rörelser ledda av arbetarrörelsen, jämställdhetsreformer är kopplade till feministiska rörelser och den ökade medvetenheten kring miljön och klimathotet har en stark koppling till den gröna rörelsen. I USA är ett tydligt exempel medborgarrättsrörelsen som resulterade i lagar för medborgerliga rättigheter, bland dem Civil Rights Acts, Voting Rights Acts och Fair Housing Act.
Men, de här kopplingarna mellan rörelser och lagstiftning finns också vad gäller restriktionistiska (radikala höger) rörelser; det vill säga rörelser mot kvinnors, HBTQ-personers, migranters, flyktingars och people of colours rättigheter.
Det är också viktigt att lyfta att sociala rörelser öppnar upp för ny forskning och nya forskningsprojekt vid lärosäten.
Black lives matter kan möjligtvis ses som en del av en motreaktion. En reaktion mot de i många länder växande auktoritära och restriktionistiska rörelser som vill inskränka mänskliga rättigheter samt arbetares, kvinnors och HBTQ-personers rättigheter. Vid REMESO forskar vi om både rörelser som är progressiva och de som är restriktionistiska. Black lives matter, liksom klimatrörelsen #FridaysForFuture, kvinnorättsrörelsen Women’s March och andra rättighetsrörelser kan ses som steg mot att demontera system som bygger på förtryck och förändra ett exploaterande ekonomiskt system.
